Falkblick Kommunikation AB

  Du är på semester i Grekland och hettan sköljer över dig. Varför inte beställa  en iskaffe?  Sagt och gjort. Snart står den läskande drycken framför dig men glaset är så fullt att kaffet nästan svämmar över. Glaset är nämligen fyllt till  –  ja, vadå? Titt som tätt stöter Falkblick-Anna på en vanlig missuppfattning. Många skriver (och säger) "fylld till bredden" när det egentligen heter "fylld till brädden". Men vad är det då för skillnad på dessa ord?   Vi tar det från början. Bredden och brädden betyder nämligen helt olika saker. Bredd är omfånget på något från kant till kant medan brädd betyder kant eller rand. När glaset med iskaffe är fyllt ända upp till kanten är det alltså fyllt till brädden. Uttrycket "fylld till brädden" kan både avse något fysiskt och något bildligt. Jag kan alltså fylld till brädden av lycka njuta av mitt glas som är fyllt till brädden med kaffe. : ) Vi avslutar med ett par herrar som på 80-talet föredrog starkare innehåll i...

  "Säg cheese", sade bröllopsfotografen.  Ett språkfel verkar sprida sig som löpeld i sociala medier. Nu är det dags att sätta stopp! Det heter inte situationstecken utan citationstecken. Falkblick-Anna lyssnar på en podd och som vanligt utspelar sig samma scenario: En expert inom något område intervjuas och personen har många meriter på sin lista. Men nog sjutton (ursäkta "kraftuttrycket") hoppar följande ord ur expertens mun i tid och otid: situationstecken .  Nej, nej och åter nej: Det finns inget som heter situationstecken! Det korrekta är citationstecken eller citattecken . Tecknen som åsyftas är de där små fnuttarna som ofta används för att markera utdrag ur andra texter eller   – just det  – återberättade citat. Citationstecken/citattecken sätts också för att markera att ord används på ett ovanligt vis , kanske med en ironisk underton. Ett exempel hittar du faktiskt här ovan, inom parentesen. Vad kan det då bero på att så många säger fel?  Givetvis ...

  "Stoppa faket!" läste Falkblick-Anna i en Facebook-grupp. En kommentar som genast vållade vissa missförstånd, allt på grund av engelsk stavning i stället för svensk! "Menade du flaket?" skrev någon  och fortsatte "Vilket flak?". Nu gav sig en lustigkurre in i diskussionen: "Ett flak med öl". En fjärde person blev irriterad och svarade då lustigkurren "Kan du inte läsa, eller?", varpå denne snabbt replikerade: "Nä, för många öl". Då blandade sig äntligen person nummer fem in i samtalet med rätt tolkning: "Jag tror hon menar fake:et, alltså all spam som postas i den här gruppen".  Slutet gott, allting gott, eller? Nja. Även om personerna ovan nu förstod att det handlade om det engelska ordet fake (bluff), så var det ingen som fick se den rätta stavningen. Falkblick-Anna träder därför in med ett språkråd. Det svenska ordet för fake stavas nämligen så här: fejk. I bestämd form heter det fejket och inte fake:et som mys...

Det är dags för sill, jordgubbar och danslekar! Midsommarhelgen är här och det sista du funderar på är nog språkregler. Men kanske undrar du ändå: Hur ska ordet midsommar uttalas? Finns det något rätt eller fel?  Oavsett hur du uttalar ordet midsommar har du rätt. Ordet kan nämligen uttalas på två sätt, som bägge är korrekta berättar  Språkrådet . Det ena sättet är att säga midsommar med d  [mi:dsommar] , ett uttal som ligger nära stavningen. Det andra sättet är att ha s i ordfogen och uttala midsommar med kort vokal [missommar]. Jämför ordet matsäck, som ju också kan uttalas på två sätt: [ma:tsäck] eller [massäck].  Vad säger då Falkblick-Anna? Jo, hon föredrar det sistnämnda, uttalet med s. Både vad gäller midsommar och matsäck. (Hallå, intresseklubben: Ni antecknar väl nu?) Lite bonusinformation: Ordet midsommar betyder kort och gott 'mitt i sommaren' och syftar på den tid då solen står som högst på himlen. Avslutningsvis lyssnar vi på en klassiker: den ...

  "Säg cheese", sade bröllopsfotografen.  Ett språkfel verkar sprida sig som löpeld i sociala medier. Nu är det dags att sätta stopp! Det heter inte situationstecken utan citationstecken. Falkblick-Anna lyssnar på en podd och som vanligt utspelar sig samma scenario: En expert inom något område intervjuas och personen har många meriter på sin lista. Men nog sjutton (ursäkta "kraftuttrycket") hoppar följande ord ur expertens mun i tid och otid: situationstecken .  Nej, nej och åter nej: Det finns inget som heter situationstecken! Det korrekta är citationstecken eller citattecken . Tecknen som åsyftas är de där små fnuttarna som ofta används för att markera utdrag ur andra texter eller  –  just det  –  återberättade citat. Citationstecken/citattecken sätts också för att markera att ord används på ett ovanligt vis , kanske med en ironisk underton. Ett exempel hittar du faktiskt här ovan, inom parentesen. Vad kan det då bero på att så många säger fel? ...

Är blommorna inköpta och chokladen inslagen? Den 14 februari är det Valentindagen, mer känd som alla hjärtans dag. Men varför heter dagen så och varför firar vi den? Här är allt du behöver veta. På engelska heter alla hjärtans dag Valentine's Day. Varför det?  Svaret hittar vi i den katolska kyrkan på 400-talet. Då firade de ett helgon vid namn Valentinus. Exakt vem denne var är oklart, eftersom det fanns flera olika martyrer med detta namn. Läs mer nedan! Sankt Valentinus namnsdag råkade infalla under den tid då det blir vår i Sydeuropa. Men vänta nu – Sydeuropa? Är inte Valentindagen en amerikansk tradition? Nej, trots att firandet för Sveriges del kommer från USA, har det sina rötter i en antik vårfest. Syftet var (särskilt i Västeuropa) att para ihop ungdomar två och två inför vårens och sommarens lekar och danser. Olika talesätt uppstod, till exempel "att det var vid Valentin som fåglarna valde sin partner" berättar Nationalencyklopedin . Under medelt...

Foto: Jim, the Photographer . I dag är det fars dag – det har nog inte undgått någon. Men blir dagen en fars? Galna särskrivningar har alla sett till leda. Men felaktiga hopskrivningar talas det inte så mycket om. Fars dag är ett typiskt exempel där många faller i hopskrivningsfällan. Du har säkert sett reklamtext i den här stilen: ”Glöm inte farsdag den 13 november” eller "Fira farsdag hos oss". Det vore kanske inte så lyckat om fars dag blev en fars ? ;) Nåja, alla fattar ju vad som menas. Men eftersom detta är en sajt om språkfrågor så reder vi ut vad som gäller. Fars dag är två separata ord, även om man ofta uttalar dem snabbt. Jämför barnens dag eller kanelbullens dag – precis likadana uttryck, men dem skriver ingen ihop. I sammansättningar ska dock orden fars dag skrivas ihop, till exempel farsdagspresent .  Hur vet man då om ord ska skrivas ihop eller inte?  Här är ett knep: Läs texten högt i långsam takt. Förhoppningsvis hör du då ...

  Det är sommar och semester men Falkblick-Anna gör språkspaningar ändå. Det är oundvikligt i sociala medier där felen tyvärr frodas mer än växterna i trädgårdens rabatter. Vi tar en titt på de kanske vanligaste språkfelen sommaren 2021. Väll Låt dig inte förledas av hur ord uttalas. Det stämmer inte alltid med hur de ska stavas. Ordet "väl" må ha ett kort a men det ska inte vara två l i ordet. Det heter väl och inget annat. Nått Om du menar "nåt" i betydelsen "något" ska det bara vara ett enda t i ordet. Om du däremot menar verbet, "nå, nådde, nått", då är det helt rätt med två t. Jätte bra Kan detta vara det allra vanligaste språkfelet just nu? Väldigt många skriver isär "jättebra" fast det ska vara ett enda ord. "Jätte" är inget adjektiv i utan en förstärkande förled till ordet bra. Jämför "superbra". Prova att särskriva det sistnämnda ordet, så får du dig kanske ett gott skratt.  50 års fest Inte ska du ha fest i...

  Har du någonsin känt att du hamnat i ett dödläge? Att alla alternativ är omöjliga, då de är helt paradoxala? Svaret är säkert ja. Säkert har du då också sagt: "Typiskt moment 22!" Men vad betyder egentligen detta uttryck och var kommer det ifrån? Moment 22, eller Catch-22 som det heter på engelska, är namnet på en roman av Joseph Heller.  Den ses som en antikrigsroman men också som en kritik av byråkratin. Själva begreppet moment 22 är en del i det militära regelverket som beskrivs i boken. Moment 22 innebär där att det enda sättet att hoppa av militärtjänsten är att vara galen. Å andra sidan är det en sund reaktion att vara rädd för krig och därmed ansöka om att bli frikallad. Därmed kan denna sunda person som ansöker aldrig anses som galen och inte heller få sin ansökan godkänd. Moment 22 handlar alltså om omöjliga cirkelresonemang.  Andra exempel i modern tid kan vara att du måste ha erfarenhet för att få ett jobb men aldrig kan få denna erfarenh...

Har du sett något inlägg av en influencer i dag? Mest troligt är svaret ja, oavsett om du tänkt på det eller ej. Men är influencer verkligen det rätta ordet i svenska språket? De finns överallt numera, de inflytelserika personer som påverkar dig via sociala medier – oavsett om det gäller ansiktskräm eller samhällsfrågor.  Vad betyder då ordet influencer? Ja, enligt ordboken någon som gör det verbet "influence" innebär: någon som påverkar men också, i vidare bemärkelse, inspirerar, motiverar och skapar opinion. Klichébilden av en influencer Det är lätt att förknippa en så kallad influencer med klichébilden av en sådan: (oftast) en yngre kvinna med vackert utseende som via otaliga selfies visar upp sig själv och de produkter som marknadsförs i välredigerade och filterbelagda bilder. Inte sällan visar influencern också upp långt ifrån realistiska skönhetsepitet, där både ett och annat kosmetiskt ingrepp ligger bakom. Ett yrke som kräver mycket kunskap Klichébilden har till och...

  Älskar du semlor? Det gör Falkblick-Anna, minst sagt. I dag är det fettisdag och då är det dags för Lilla semmelskolan, dagen till ära. Det här är inte enkelt att skriva. Falkblick-Anna gillar nämligen semlor så pass mycket att hon blir svårt sugen av att bara se bilder. Detta trots att hon redan, i dag, slukat en semla! Vi gör dock ett försök, så varsågod: Här är fem gräddiga frågor och svar om världens bästa bakverk. #1 Varför heter det semla? Ordet semla har Sverige lånat in från tyskan (semmel), berättar  Språkrådet . Men egentligen kommer ordet från latinets simila, som betyder 'fint vetemjöl' eller 'fint vetebröd'. Den som reser till Finland bör dock ha i åtanke, att semla där är detsamma som småfranska! Semlor kallades tidigare fastlagsbullar i Sverige. Varför kan du läsa mer om nedan.  Det finns också teorier om att semla kommer av ordet semlja.  Det betyder jord eller klot. Ordet innefattar ju det latinska ordet semi, som bety...

  Vad heter det egentligen, det som väldigt många gör just nu? De åker inte till sina ordinarie arbetsplatser utan jobbar ... Ja, var? Hemma eller hemifrån? Här är svaret. Att sitta i sin säng och jobba, som personen på bilden ovan, är väl kanske inte helt optimalt. Varken av ergonomiska eller andra skäl. Under det senaste året har det dock varit, och är fortfarande, många människors vardag. Faktum är att Falkblick-Anna själv gör detsamma i detta nu. Frågan kvarstår dock vad det ska heta, detta att utföra sitt arbete hemma utan att åka någonstans. "Jobba hemma"  anser många vara det korrekta svaret, och visst kan man säga så. En person utför sitt arbete inom hemmets väggar.   Men "Jobba hemifrån" då? Går det verkligen att säga så? Vissa protesterar. Den som ska "flytta hemifrån" ska ju tvärtom lämna hemmet. Då måste väl "jobba hemifrån" betyda detsamma, att man inte jobbar på hemmaplan? Nix. Det är "fel, fel, fel" som Brasse Brännströ...

  Hej alla Falkblick-följare! Här kommer en julhälsning från falken själv, det vill säga Falkblick-Anna. Varför denna tystnad? Här är svaret! Till att början med vill jag (Falkblick-Anna) tacka så mycket för att du som läsare/följare hänger här trots bristen på uppdateringar på senare tid. Har det hänt något? Ja, det kanske man kan fråga sig när språkråden har kommit med ytterst spridda skurar under hösten. Det hela har dock sin förklaring. Jag har haft mer fullt upp i mitt företag än någonsin . Inte självklart under detta pandemiår, så klart, men så är det.  Givetvis är jag både glad och tacksam. Icke desto mindre har det varit extremt intensivt, så bloggandet har fått läggas på is. Det gäller också min reseblogg, där jag faktiskt har skrivit ett inlägg i ämnet:  "Bloggpaus på grund av tidsbrist!" . När man (jag) skriver och språkgranskar exakt hela dagarna är det inte direkt det som står på agendan på kvällarna. Nej, då vill jag ta promenader i min lilla idylliska s...

  Det är dags för lite kuddsnack! Varför heter det egentligen örngott?  Ja, inte har det med rovfåglar att göra i alla fall. Läs, så får du se. Örngott är ett ord du säkert lärde dig ganska tidigt. Lakan och örngott är ju något vi kommer i kontakt med dagligen eller, snarare "nattligen". Handlar det om något gott för örnar? Nej, så enkelt är det inte. Men troligen något som är "godis för öronen". Vi reder ut begreppen! Ordet örngott fanns redan i fornsvenskan.  Det stavades då exempelvis örnagaat(h), örnegåt och örnagad. På den tiden betydde ordet helt enkelt 'sov- och huvudkudde', det vill säga själva kudden. Fodralet runt kudden kallades örngottsvar.  Örn då, vad betyder det i sammanhanget? Jo, det är en gammal plural genitivform för 'öra'. Sista delen av ordet, -gott, är dock inte en form av ordet god som man skulle kunna tro. Det kan i stället ha betytt 'omsorg', 'vård' eller 'behag'. I fornsvenskan stavades gott, som sag...

  Plötsligt kan du och din kompis inte hålla er för skratt. Vilket galet sidospår! Ni som skulle tala om allvarliga saker. Men så kommer ni till saken igen, efter att du har sagt "skämt åsido". För så säger du väl? Här reder vi ut vad åsido  egentligen betyder. Vet du inte vad ett visst uttryck egentligen betyder?  Då ökar risken för att du inte ska veta hur det stavas. Ännu svårare blir det om du inte är van vid att se det i skrift. "Skämt åsido" är ett uttryck som lätt blir felstavat. Falkblick-Anna ser ofta skrivsätt som "skämt och sido" eller, ännu värre, "skämt & sido". (Här kan du läsa om hur &-tecken ska användas .) Därför tar vi en titt på varför det heter åsido. Ordet har använts sedan 1711 i svenskan, enligt Svensk Ordbok. Det betyder 'åt sidan', så skämt åsido innebär alltså att man 'sätter skämtet åt sidan' och övergår till att tala om mer allvarliga saker. Ordet kan också användas i andra sammanhang, som ...

  I dag tar vi en titt på ett av bloggvärldens vanligaste stavfel: felstavningen av ordet förrän. Ja, se hit alla skribenter: Det heter inte  "förens"! Pröva att sätta ordet förrän i en mening som du läser högt, till exempel "Jag kunde inte åka hem förrän mötet var slut". Sade du exakt som det står? Nej, troligen inte. Talspråk och skriftspråk kan ofta skilja sig åt rejält. Vi människor strävar som bekant alltid efter att förenkla för oss. Ofta hoppar vi över några bokstäver eller petar in några extra för att göra övergången till nästa ord så enkel som möjligt. Kanske sade du "förrns" eller "förens"?  Det är som sagt inte konstigt i talspråk. I skrift däremot gäller det att ha mer koll på pennan eller tangentbordsknappandet. Det heter förrän och ingenting annat. Hur konstigt det än kan låta, så klarnar det säkert när du tittar på ordets etymologi. Förrän betyder nämligen "inte tidigare (förr) än".  Nu ska Falkblick-Anna strax gå hem ...

När ska man använda ordet  mellan  respektive  emellan?  Finns det någon betydelseskillnad? Det är dags att bana väg i språkets djungel igen. Här kommer det första språkrådet efter semestern! I de flesta fall är  mellan  och  emellan  helt utbytbara synonymer.  Det går ju lika bra att säga "Avståndet mellan två städer" som "Avståndet emellan två städer". Men ibland fungerar bara  emellan,   som i de här meningarna: "Dubbla smörgåsar med ost emellan" och "Två tomter med staket emellan". Det finns också några fraser där  emellan  inte är utbytbart: oss emellan (i förtrolighet) sitta emellan (råka illa ut) komma emellan (komma i vägen) inte lägga fingrarna emellan (gå hårt fram) Uttrycket  i mellan  är en missuppfattning och ingenting annat. Du skriver väl inte så? Nej, Falkblick-Anna tänkte väl det. ;)  Vill du kommentera eller diskutera med andra språkintresserade är du välkommen till Falkblick Kommunikation...

Åh, den där skärgårdsön såg verkligen mysig ut! Du tycker om din kompis uppdatering på Instagram och vill visa det, så du trycker direkt på det lilla hjärtat. Men hur stavas det här du just gjorde: lika, likea, lajka eller bara gilla?  Den svenska motsvarigheten till engelska like på sociala medier är kort och gott gilla . Det är också det ordet som rekommenderas av Språkrådet (Institutet för språk och folkminnen) vid sidan av den försvenskade stavningen lajka . Ordet gilla kan ju onekligen vara lite otydligare om det inte direkt framgår av sammanhanget att du "tryckt på gillaknappen". Jämför meningen "Jag lajkade din senaste bild på Instagram" (du klickade på gillaknappen) med "Jag gillade din senaste bild på Instagram" (tvetydigt: du gillade bilden men tryckte du på knappen?).  Om du skriver likea och lika blir texten svårläst. Dessutom ser det, åtminstone i Falkblick-Annas ögon, mycket konstigt ut. Ta bara en titt på följande exempel: ...

Vad är det egentligen för betydelseskillnad mellan orden materiel och material? Här reder vi ut begreppen. Falkblick-Anna minns (med fasa) redskapsgymnastiken i grundskolan. Det skulle hoppas över plintar och klättras på diverse ribbstolar. De där plintarna stod i ett förråd med andra svettstinkande prylar som på lärarens kommando skulle dras fram i gymnastiksalen. Ja, detta tilldrog sig på den tiden då skolämnet fortfarande hette gymnastik och inte idrott och hälsa. Men vad har nu detta med dagens språkråd att göra? Jo, dessa gymnastikredskap kallades nämligen för materiel. Materiel betyder nämligen enligt ordböckerna ’hjälpmedel, redskap’ medan material betyder ’råämne för bearbetning, substans’. Språkrådet berättar att man ibland försöker upprätthålla den här skillnaden mellan orden materiel och material. Det talas ju till exempel om sjukvårdsmateriel medan byggnadsmaterial kan handla om det råämne som används i en konstruktion, till exempel i Eiffeltornet. Både mater...

Vad heter det egentligen: kvalité eller kvalitet? Här är svaret. Äpplet på bilden ovan ser ut att vara av god kvalitet. Se där, nu valde Falkblick-Anna stavningen "kvalitet", inte "kvalité". Varför det då, kan man fråga sig? Jo, hon följer helt enkelt rekommendationen från Språkrådet : avdelningen för språkvård inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Kvalitet med t på slutet Språkrådet rekommenderar stavningen kvalitet och att man uttalar det med t på slutet. De anser att den betydelseskillnad som ibland har antytts "verkar meningslös att upprätthålla". Kvalitet passar med kvantitet Ursprungligen är det nämligen fråga om ett och samma ord. Språkrådet berättar också att formen kvalitet passar bättre ihop med ordet kvantitet , som det ofta står i motsats till. Blanda inte Vad du än gör, blanda inte ihop de två varianterna! Falkblick-Anna såg en gång en annons med följande text: "Kvalitéts-rea". Ingen kvalitetsgransk...