Kontakt

Välkommen till Falkblick Kommunikation AB

Falkblick Kommunikation är en kommunikationsbyrå i Strängnäs som erbjuder copytjänster, språkgranskning, korrekturläsning och kommunikationsuppdrag.

Bakom företaget står jag, Anna Ström Åhlén, som är copywriter, språkvårdare och kommunikatör. I botten är jag utbildad gymnasielärare i svenska och engelska. Jag har även 25 års erfarenhet av kommunikationsbranschen, som informatör och skribent.

Jag driver också Sveriges största blogg om New York och resebloggen Travel on a Cloud.
Falkblick Kommunikations kontor finns på Sergeantsstigen 5, 3 trappor, vid campusområdet Eldsund (före detta P10) i Strängnäs.

Vad kan Falkblick Kommunikation göra för din organisation eller ditt företag? Välkommen hit så diskuterar vi över en kopp kaffe.

Anna Ström Åhlén 


Besöksadress:
Sergeantsstigen 5

Postadress:
Falkblick Kommunikation AB
Dalsängsgatan 9
645 32 Strängnäs

Telefon: 070-320 09 29
E-post: anna@falkblick.se
Webbplats: http://www.falkblick.se/

GPS-koordinater:
WGS 84:
N 62° 18.000', E 14° 6.000'
WGS 84 - decimal:
62.30000, 14.10000













More

Populära inlägg i den här bloggen

PS och DS i brev

Bild
I dag får vi som bekant fler brev i våra digitala brevlådor än våra analoga (läs "brevlådor i form av fysiska lådor eller en öppning i dörren"). Det som är sig likt, oavsett brevform, är att förkortningen PS ofta används. Ibland står det också DS. Vad betyder förkortningarna och vad står de för?

PS
PS(eller ps) skrivs ibland också med punkter (P.S. eller p.s.). Det är en förkortning av latinets post scriptum, som betyder "efter det skrivna". Förkortningen används, även internationellt, när man vill göra ett tillägg till sin egen ursprungliga text.

DS
I svenskspråkiga sammanhang avslutas ibland texten i ett PS med bokstäverna DS. Är detta också en latinsk förkortning, månne? Nej, inte så vitt man vet. Inte heller finns någon internationell bakgrund eller motsvarighet till DS.

Språkrådet pekar på den vanligaste förklaringen: att DS står som förkortning för "densamma" eller "densamme". De anser också att förkortningen är helt onödig. Vem skulle lägga…
Läs mer

Att göra en pudel – varför heter det så?

Bild
Bild lånad från Breeder Retriever.

Vad är en pudel? Ja, det känner nog de flesta till.

Men varför heter det göra en pudel? Uttrycket betyder "att be om ursäkt på ett påfallande ödmjukt sätt" berättar Språkrådet. Särskilt om man "tidigare verkat väldigt kaxig".

Den första att göra en pudel var statsrådet Jan O Karlsson. År 2002 hamnade han i blåsväder på grund av dubbla löner och arrogant uppträdande mot journalister. Vid en presskonferens bad han helt plötsligt om ursäkt. Strax därefter myntade Pål Jebsen, reklamman, uttrycket att statsrådet "gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen". Pål berättar själv i en artikel om hur han fick sin idé.

Man kan också göra en halv pudel eller en prettopudel – underbara exempel på hur språket hela tiden finner nya vägar allt efter behov.

Är det någon läsare som känner sig hugad att göra avbön, så finns det en debattskola i ämnet. Läs och lär!

Slutligen måste vi ju påminna om det också finns en film me…
Läs mer

Kvalité eller kvalitet?

Bild
Många undrar vad det är för skillnad på kvalitet och kvalité. Är det något av alternativen som inte bör användas? Falkblick har svaret.





















Kvalitet med t på slutet
Språkrådet rekommenderar att man använder kvalitet och uttalar det med t på slutet. De anser att den betydelseskillnad som ibland har antytts "verkar meningslös att upprätthålla".

Kvalitet passar med kvantitet
Ursprungligen är det nämligen fråga om ett och samma ord. Språkrådet berättar också att formen kvalitet passar bättre ihop med ordet kvantitet, som det ofta står i motsats till.

Blanda inte
Vad du än gör, blanda inte ihop de två varianterna! Falkblick såg nyligen en annons med följande text: "Kvalitéts-rea". Ingen kvalitetsgranskning där inte!

Vi avslutar med någon som verkligen kunde leverera sång med kvalitet: Luciano Pavarotti.

PS. Du gillar väl Falkblick på Facebook? Där kan du också diskutera med andra språkintresserade.



|More
Läs mer

Varför säger man "peppar, peppar, ta i trä"?

Bild
"Jag är aldrig förkyld!", säger du stolt. Men sekunden efter inser du att det kanske var lite kaxigt sagt. Tänk om du vaknar upp i morgon bitti och är just förkyld? Bäst att säga "peppar, peppar, ta i trä" och knacka på närmaste material av trä. (Finns inget sådant i närheten, kanske ditt eget – eller din väns – huvud duger bra?)

Kryddor på lyckan
Uttrycket "peppar, peppar, ta i trä" betyder att man strör avskräckande kryddor på sin lycka, så att den inte ska locka till sig onda makter. Sedan urminnes tider har ju människan föreställt sig att det finns illvilliga makter, som vill sätta stopp för lycka och framgång. Genom att utföra olika riter vill man gardera sig och förhindra detta.

Obehagligt klimat
Men varför just peppar? "Dra dit pepparn växer" var ett uttryck redan på 1700-talet. Troligen syftade man på Guyana, pepparns hemland, som var känt för sitt obehagliga klimat.

Trä från korset
Så var det träbiten man ska knacka på – varför det? Enligt…
Läs mer

Doft eller lukt – vad är det för skillnad?

Bild
Just nu doftar det underbart i min trädgård: schersmin (ja, det stavas så) och pioner blommar ikapp.

Men hur är det med ordet doft: Kan det även användas om sådant som är obehagligt? Svaret på den frågan är nej, enligt Språkrådet.

Dofter ska vara angenäma, annars handlar det om lukter. När det gäller ironi är det förstås fritt fram ändå. Likaså kan ju våra doftpreferenser vara ganska vitt skilda.
Sommartorparen kanske fullständigt älskar doften av gödsel eller utedass, när säsongen drar i gång?

När det häller verbet är det enbart lukta på som gäller, enligt ordböckerna. Men i dagens språkbruk är det ändå mycket vanligt att man säger "dofta på" något. Det kan alltså inte sägas vara fel, berättar Språkrådet.

För många har till och med uttrycket "dofta på" (om positiva saker) blivit så vanligt att man enbart förknippar "lukt" med sådant som luktar illa. Men saker kan förstås också också lukta gott, likaväl som de kan lukta neutralt. Vill man verkligen uttrycka hu…
Läs mer

Varför säger man "mellan hägg och syren"?

Bild
Foto: Ulf Eliasson, Wikipedia.

Nu fylls luften av ljuvliga dofter – det är tiden mellan hägg och syren!

Uttrycket sägs komma från en skomakare, berättar Språkrådet.
Han tog helt enkelt ledigt på försommaren och satte upp en skylt
med texten: "Stängt mellan hägg och syren".

Kort period
Hur lång skomakarens semester blev, är lite svårt att säga. Häggens respektive syrenens blomningstid varierar ju över landet, och visst finns det sorter som blommar samtidigt. Men troligen blev den ganska kort.

Syren utan accent
Kan alla för övrigt stava till ordet syren? Många sätter accent över bokstaven e, men det ska det inte vara. Visserligen brukade ordet skrivas med accent mellan 1754 och 1892 (enligt SAOB). Men sedan 1969 gäller bara syren utan accent, enligt SAOL som är normgivande. Undantag är förstås vissa efternamn.

Olika slags njutning
Syrener kan också erbjuda kulinarisk njutning. Varför inte göra syrensaft? Eller också ordnar man lite andlig vederkvickelse, genom att lyssna till (el…
Läs mer

Vad är det för skillnad mellan en våning och en lägenhet?

Bild
En liten tvåa kallas lägenhet medan en sjua med rum i fil kallas våning. Varför då? Här är svaret.  

Vi börjar med ordet våning. Det betyder i grunden "avstånd mellan två bjälklag i en byggnad". Som bekant ligger en källarvåning oftast under markplan, medan en vindsvåning ligger – just det – på vinden, direkt under taket.

Men en våning kan ju också vara detsamma som en bostadslägenhet. Det beror på att ordet från början användes om bostäder som upptog ett helt våningsplan – alltså just stora, ståtliga våningar med flera rum i fil. Vem har inte hört talas om begreppet paradvåning?

Begreppet våning lever kvar om just sådana bostäder som klassas som "större lägenheter". Men i dag upptar de sällan ett helt våningsplan.

Ordet lägenhet då? Det definieras i SAOB som "(med kök l. kokvrå försedd) bostad (särsk. i hyreshus), våning; ofta: mindre våning".

Själv bor jag varken i våning eller lägenhet utan ett hus som är omgjort från hyreshus till enfamiljshus. Vad det ka…
Läs mer

Lilla de- och dem-skolan

Bild
Vad är det för skillnad mellan de och dem? Det är dags att en gång för alla reda ut detta. Är det för svårt: Skriv då hellre dom!
Kommer du ihåg subjekt och objekt från din tid i skolan? Om inte så kommer här en snabb repetition. Subjekt är den som gör något i en mening, till exempel barnen som cyklar. När du ska berätta att barnen cyklar kan du skriva så här: "De cyklar". Ordet de är alltså subjekt i meningen. Det kan absolut inte heta "Dem cyklar".

Objekt är den eller det som får något eller blir utsatt för något i en mening. Exempel: "Jag (subjekt) gav blommorna till dem (objekt)" eller "Hon (subjekt) har alltid de röda skorna eftersom hon tycker så mycket om dem (objekt)". Det kan absolut inte heta "Hon tycker så mycket om de."
Lathund för att skilja mellan de och dem
De kan ersättas med jag och vi. Dem kan ersättas med mig och oss. Skillnaden mellan de och dem är alltså samma skillnad som mellan jag och mig. Formerna jag och de är subje…
Läs mer

Vad är Blåkulla och var ligger det?

Bild
Är kvasten smord och katten förberedd? Nu bär det ju av till Blåkulla! Åtminstone om du är häxa.

Men vad är då Blåkulla? Enligt folktron är det den plats dit häxorna flög under skärtorsdagen, för att festa med djävulen. Man tände förr stora eldar för att jaga iväg dem.

Här är några förklaringar till ordet:

En omljudning av 'blokulla' (blotkullen)
Före kristendomen var det ju vanligt med blot för att blidka gudarna. De som fortsatte med blot, trots kristendomens införande, blev betraktade som häxor – som åkte just till Blåkulla.

Berget Blåkulla eller vulkanen Hekla
En teori är att Blåkulla är bergstoppen på Brattön, utanför Marstrand. Det kan också vara "Häcklefjäll", dvs vulkanen Hekla på Island, betraktad som porten till helvetet.

En försvenskning av tyska Blocksberg
I den tyska folktron fanns motsvarande platser, dit häxor begav sig under skärtorsdagsnatten (Insel eller Blocksberg).

Ön Blå Jungfrun i Kalmarsund
Ön Blå Jungfrun var tidigare känd som en offerplats för s…
Läs mer

När ska man använda kommatecken?

Bild



















En del undviker dem helt. Andra älskar dem. Det handlar om kommatecken. Och Falkblick Kommunikation tillhör helt klart den senare kategorin.

När ska man då sätta ut komma i en mening? Det går inte att ge några enkla svar, enligt Språkrådet, men grundprincipen är att underlätta läsningen. Kommatecken ska visa läsarna var de ska göra paus.

Här följer några olika användningsområden, med tillhörande exempel.

Bisatser
Vid bisatser är det ofta en smaksak om man sätter ut komma eller ej. Här spelar meningens längd in: En kort mening kan klara sig utan komma, medan en lång ofta behöver pauser.

I så kallade nödvändiga bisatser sätter man inte ut komma; däremot gör man det i andra bisatser. Exempel: "För de personer som blir godissugna finns en kiosk, som säljer allt från sega råttor till polkagrisar." Här är den första som-bisatsen nödvändig, den andra inte.

Uppräkningar
Exempel: "På resan varnades vi för olika faror: ormar, spindlar och insekter."

Inskott
När man gör ett ti…
Läs mer