Kontakt

Välkommen till Falkblick Kommunikation AB

Falkblick Kommunikation är en kommunikationsbyrå i Strängnäs som erbjuder copytjänster, språkgranskning, korrekturläsning och kommunikationsuppdrag.

Bakom företaget står jag, Anna Ström Åhlén, som är copywriter, språkvårdare och kommunikatör. I botten är jag utbildad gymnasielärare i svenska och engelska. Jag har även 25 års erfarenhet av kommunikationsbranschen, som informatör och skribent.

Jag driver också Sveriges största blogg om New York och resebloggen Travel on a Cloud.
Falkblick Kommunikations kontor finns på Sergeantsstigen 5, 3 trappor, vid campusområdet Eldsund (före detta P10) i Strängnäs.

Vad kan Falkblick Kommunikation göra för din organisation eller ditt företag? Välkommen hit så diskuterar vi över en kopp kaffe.

Anna Ström Åhlén 


Besöksadress:
Sergeantsstigen 5

Postadress:
Falkblick Kommunikation AB
Dalsängsgatan 9
645 32 Strängnäs

Telefon: 070-320 09 29
E-post: anna@falkblick.se
Webbplats: http://www.falkblick.se/

GPS-koordinater:
WGS 84:
N 62° 18.000', E 14° 6.000'
WGS 84 - decimal:
62.30000, 14.10000













More

Populära inlägg i den här bloggen

PS och DS i brev

Bild
I dag får vi som bekant fler brev i våra digitala brevlådor än våra analoga (läs "brevlådor i form av fysiska lådor eller en öppning i dörren"). Det som är sig likt, oavsett brevform, är att förkortningen PS ofta används. Ibland står det också DS. Vad betyder förkortningarna och vad står de för?

PS
PS(eller ps) skrivs ibland också med punkter (P.S. eller p.s.). Det är en förkortning av latinets post scriptum, som betyder "efter det skrivna". Förkortningen används, även internationellt, när man vill göra ett tillägg till sin egen ursprungliga text.

DS
I svenskspråkiga sammanhang avslutas ibland texten i ett PS med bokstäverna DS. Är detta också en latinsk förkortning, månne? Nej, inte så vitt man vet. Inte heller finns någon internationell bakgrund eller motsvarighet till DS.

Språkrådet pekar på den vanligaste förklaringen: att DS står som förkortning för "densamma" eller "densamme". De anser också att förkortningen är helt onödig. Vem skulle lägga…
Läs mer

Doft eller lukt – vad är det för skillnad?

Bild
Just nu doftar det underbart i min trädgård: schersmin (ja, det stavas så) och pioner blommar ikapp.

Men hur är det med ordet doft: Kan det även användas om sådant som är obehagligt? Svaret på den frågan är nej, enligt Språkrådet.

Dofter ska vara angenäma, annars handlar det om lukter. När det gäller ironi är det förstås fritt fram ändå. Likaså kan ju våra doftpreferenser vara ganska vitt skilda.
Sommartorparen kanske fullständigt älskar doften av gödsel eller utedass, när säsongen drar i gång?

När det häller verbet är det enbart lukta på som gäller, enligt ordböckerna. Men i dagens språkbruk är det ändå mycket vanligt att man säger "dofta på" något. Det kan alltså inte sägas vara fel, berättar Språkrådet.

För många har till och med uttrycket "dofta på" (om positiva saker) blivit så vanligt att man enbart förknippar "lukt" med sådant som luktar illa. Men saker kan förstås också också lukta gott, likaväl som de kan lukta neutralt. Vill man verkligen uttrycka hu…
Läs mer

Att göra en pudel – varför heter det så?

Bild
Bild lånad från Breeder Retriever.

Vad är en pudel? Ja, det känner nog de flesta till.

Men varför heter det göra en pudel? Uttrycket betyder "att be om ursäkt på ett påfallande ödmjukt sätt" berättar Språkrådet. Särskilt om man "tidigare verkat väldigt kaxig".

Den första att göra en pudel var statsrådet Jan O Karlsson. År 2002 hamnade han i blåsväder på grund av dubbla löner och arrogant uppträdande mot journalister. Vid en presskonferens bad han helt plötsligt om ursäkt. Strax därefter myntade Pål Jebsen, reklamman, uttrycket att statsrådet "gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen". Pål berättar själv i en artikel om hur han fick sin idé.

Man kan också göra en halv pudel eller en prettopudel – underbara exempel på hur språket hela tiden finner nya vägar allt efter behov.

Är det någon läsare som känner sig hugad att göra avbön, så finns det en debattskola i ämnet. Läs och lär!

Slutligen måste vi ju påminna om det också finns en film me…
Läs mer

Kvalité eller kvalitet?

Bild
Många undrar vad det är för skillnad på kvalitet och kvalité. Är det något av alternativen som inte bör användas? Falkblick har svaret.





















Kvalitet med t på slutet
Språkrådet rekommenderar att man använder kvalitet och uttalar det med t på slutet. De anser att den betydelseskillnad som ibland har antytts "verkar meningslös att upprätthålla".

Kvalitet passar med kvantitet
Ursprungligen är det nämligen fråga om ett och samma ord. Språkrådet berättar också att formen kvalitet passar bättre ihop med ordet kvantitet, som det ofta står i motsats till.

Blanda inte
Vad du än gör, blanda inte ihop de två varianterna! Falkblick såg nyligen en annons med följande text: "Kvalitéts-rea". Ingen kvalitetsgranskning där inte!

Vi avslutar med någon som verkligen kunde leverera sång med kvalitet: Luciano Pavarotti.

PS. Du gillar väl Falkblick på Facebook? Där kan du också diskutera med andra språkintresserade.



|More
Läs mer

Lilla de- och dem-skolan

Bild
Vad är det för skillnad mellan de och dem? Det är dags att en gång för alla reda ut detta. Är det för svårt: Skriv då hellre dom!
Kommer du ihåg subjekt och objekt från din tid i skolan? Om inte så kommer här en snabb repetition. Subjekt är den som gör något i en mening, till exempel barnen som cyklar. När du ska berätta att barnen cyklar kan du skriva så här: "De cyklar". Ordet de är alltså subjekt i meningen. Det kan absolut inte heta "Dem cyklar".

Objekt är den eller det som får något eller blir utsatt för något i en mening. Exempel: "Jag (subjekt) gav blommorna till dem (objekt)" eller "Hon (subjekt) har alltid de röda skorna eftersom hon tycker så mycket om dem (objekt)". Det kan absolut inte heta "Hon tycker så mycket om de." Skillnaden mellan de och dem är alltså samma skillnad som mellan jag och mig. Formerna jag och de är subjektsformer och formerna dem och mig är objektsformer.
Lathund för att skilja mellan de och dem
De kan ersä…
Läs mer

Varför heter det smörgås?

Bild
Nu när julen närmar sig serveras ett och annat julbord. Vi som varit med ett tag känner igen maten; mycket återkommer ju både vid jul och midsommar. För att inte tala om på studentskivor (om inte studenten är alltför plakat). Det handlar helt enkelt om klassiska smörgåsbord.

Men varför heter det egentligen smörgås? Ja, inte handlar det om
att bre smör på gåslår, som familjen Hedenhös. (En eloge till manusförfattaren dock, för den kreativa idén.)

Efterleden gås i smörgås syftar troligen på de små smörklumpar som bildades på gräddens yta, när man kärnade smör. De simmade på ytan som gäss. Uttryck som brödskiva med smörgås har med tiden reducerats till bara smörgås. Tidigare hette det smörgäss i plural, men ändelsen -ar tog över med tiden, när den ursprungliga betydelsen började gå förlorad.

Smörgåsbordet har sitt ursprung i 1800-talets brännvinsbord
(= några sorters tilltugg till snapsar före en måltid), som växte med tiden. När järnvägsrestaurangerna kom behövdes snabb servering och smörgå…
Läs mer

Varför heter det Black Friday?

Bild
Är du laddad med vassa armbågar och fylld plånbok? I morgon är det ju Black Friday, den stora readagen som även kommit till Sverige. Men varför heter det just Black Friday? 

Oavsett om du tänker kämpa som Monica i Vänner (se filmklipp nedan) eller strunta i alltihop, kan det vara intressant att ta reda på varför readagen heter som den gör.

Black Friday infaller alltid fredagen efter Thanksgiving i USA.Som bekant är detta den största rea- och shoppingdagen i USA. Den markerar samtidigt starten för julhandeln.

New York-nördar som jagvet av erfarenhet att det amerikanska julpyntandet får stå tillbaka lite i oktober, i motsats till i Sverige. Här kan man ju få se en och annan tomte kika fram redan i oktober. Men i USA följer de olika högtiderna efter varandra: Halloween, Thanksgiving och jul. Julmånaden kallas för övrigt för The Holiday Season men det är en annan historia.

Åter till Black Friday, vars namn kommer från Philadelphia på 60-talet. Uttrycket syftade då på de stora trafik- och fol…
Läs mer

Stor eller liten bokstav i namn på veckodagar och månader?

Bild
I morgon är det fredag. Det har säkert inte undgått dig som läsare.

Stor eller liten bokstav i fredag?
Men hur skriver du ordet fredag? Med stort eller litet F? Överallt – i bloggar och på Facebook – ser man utrop som "Nu är det Fredag!" och "Kursen börjar på Måndag den 6 Februari". Nej, nej, nej ... säger Falkblick och Språkrådet.

Liten bokstav gäller i svenskan
Regeln är enkel: namn på veckodagar och månader ska inledas med liten bokstav i svenskan.

Stor bokstav gäller i engelskan
Varför skriver då så många stor bokstav? Kanske är det engelskan som förvillar, för där är det tvärtom.
Att skriva Friday och February är helt korrekt. Men i Sverige heter det fredag och februari.

Betona på annat sätt
Vissa personer har sina egna regler: "Jag vill ju betona veckodagen eller månaden, och skriver därför stor bokstav". Men betoning finns det andra sätt att markera. Du kan kursivera ordet, skriva det med fetstil eller markera det grafiskt med en annan färg.

Vi avslu…
Läs mer

Vad är det för skillnad på bindestreck och tankstreck? Här är en guide!

Bild
Kan du skillnaden mellan bindestreck och tankstreck? Många gör det felet att de blandar ihop bindestreck (korta streck) och tankstreck (långa streck). Eller också bryr de sig inte alls. Här är en guide till konsten att använda rätt streck.
Bindestreck (korta streck)
När ord ska avstavas (till exempel sol-stol)I namn (Ericsson-Lindh) I telefonnummer (013-12 34 56)
Tankstreck (långa streck)
Vid repliker och kallas då även talstreck eller pratminus: – Nu hoppar jag i poolen! ropade Elin.Vid inskott i meningar:Ur handväskan kröp – hör och häpna – en orm!Vid ett avbrott i texten, somstarkare markering än ett kommatecken: Jag kom hem – helt utfattig.Vid intervall:Öppet klockan 15–19.

Kommandon för tankstreck

Hur gör man då långa streck när man skriver på datorns tangentbord eller på mobilen?
På pc i Word gäller kommandot Ctrl + minus på numeriska tangentbordet (längst till vänster).På Mac gäller kommandot Alt + Shift + bindestreck.På din smarta mobil finns långa streck som valmöjlighet vid bindes…
Läs mer

Fars dag eller farsdag?

Bild
I dag är det fars dag – det har nog inte undgått någon. Men blir dagen en fars?

Galna särskrivningar har alla sett till leda: smärt läkare eller kyckling lever. Men felaktiga hopskrivningar talas det inte så mycket om.

Fars dag är ett typiskt exempel, där många faller i hopskrivningsfällan. I många annonser kan man läsa: ”Glöm inte farsdag den 10 november” eller "Fira farsdag hos oss". Det vore kanske inte så lyckat om fars dag blev en fars?

Två ord
Fars dag är två separata ord, även om man ofta uttalar dem snabbt. Jämför barnens dag eller kanelbullens dag – precis likadana uttryck, men dem skriver ingen ihop.

I sammansättningar ska dock orden fars dag skrivas ihop, till exempel farsdagspresent.

Hur vet man om ord ska skrivas isär?
Men hur vet man egentligen om ord ska skrivas som ett eller flera? Det bästa är att läsa texten högt i långsam takt. Förhoppningsvis hör man då om ordet har så kallad sammanfattningsaccent eller om det består av en flerordig fras. Jämför femton och f…
Läs mer