Inlägg

Visar inlägg från april 13, 2008

Beijing eller Peking?

Bild
Någon som längtar efter en långresa? Eller planerar en sådan?
Då är det nog läge att veta hur resmålet bör skrivas på svenska.

När det gäller främmande geografiska namn, bör hävdvunna (allmänt erkända) stavningsformer användas. Man ska alltså skriva Mexiko (inte Mexico), Aten (inte Athen), Kalifornien (inte Californien) och Burma (inte Myanmar).

När det gäller kinesiska namn, berättar Språkrådet att de bör återges med det så kallade pinyinsystemet. Det är det transkriberingssystem som kineserna själva använder när de skriver kinesiska med latinsk skrift*. Ska man vara korrekt här, är det Beijing som gäller i stället för Peking. Dock används fortfarande ofta stavningen Peking i dagspressen och andra medier.

Om det saknas en hävdvunnen stavningsform, får man skriva namnet på originalspråket. Det vill säga om namnet skrivs med latinsk skrift ... Ge sig på kinesiska och japanska tecken är inte nödvändigt. I stället får namnet överföras till latinsk skrift, enligt regler som är konsekvent…

S eller inte i sammansättningar?

Bild
Ibland kan det vara svårt att veta om det behövs ett s eller inte i sammansatta ord. Varför heter det till exempel fotbollsplan?

S:et brukar kallas för foge-s, eftersom det står just i fogen mellan två ord i sammansätt-
ningar. Här berättar vi vad Språkrådet säger om detta.

När första ordet i sammansätt-
ningen i sig är en sammansättning ...


... gäller en generell regel: Då ska man sätta ett s i fogen när ett nytt ord läggs till. För att återgå till frågan om fotbollsplan, så består ju ordet av fotboll + plan. Eftersom fotboll i sig är en sammansättning (fot + boll) ska ett foge-s användas när man lägger till plan. (Ett undantag är dock Svenskafotbollförbundet. Frågan är om någon vet varför.)

Ett annat exempel är ordet vindkraftverk. Varför heter det så, utan s? Men vindkraftverksetablering, med s? Det undrar en av våra läsare. I det första fallet är det fråga om en vanlig sammansättning mellan orden vind och kraftverk, precis som fot och boll blir fotboll, alltså utan s. (Det är inte orden…

Watt eller watt?

Bild
Det var en gång några herrar (ja, mest herrar), vars efternamn kom att bli vanliga substantiv: James Watt, Wilhelm Röntgen och Rudolf Diesel till exempel.

Hur skrivs då dessa ord? Inleds de med stor eller liten bokstav? Regeln är att substantiv som är avledda av egennamn alltid ska skrivas med liten bokstav: ampere, diesel, quisling, röntgen och watt. (Undantag är graderCelsius och graderFahrenheit.)

Regeln gäller också invånare i städer, till exempel göteborgare, stockholmare och kalmariter.

Strängnäs domkyrka (Eller Ortnamn i genitiv)

Ortnamn som skrivs i genitivform får normalt s på slutet. Några exempel är Lundsdomkyrka, Borensbergsmarknad och Högdalenscentrum. (Dock blir det förstås inte något extra s i Strängnäsdomkyrka, eftersom stadens namn ju redan slutar på s ...)

Fasta förbindelser
När ortnamnet tillsammans med ett annat ord bildar ett nytt namn eller en stående benämning kallas det för en fast förbindelse. Här gäller särskilda regler för ord som slutar på vokal. De får nämligen en s-lös form i genitiv. Exempel är: Motalakommun,Uppsalalän och Farstacentrum. Också namnen Kalmar och Falun skrivs utan s i fasta förbindelser: Kalmarlän och Falu rödfärg.

Andra förbindelser
När det gäller andra fall än fasta förbindelser, får även ortnamn som slutar på vokal slut-s i genitiv: Vadstenas gatunät (men Vadstena slott), Motala ström (men Motalas politiker).

Ibland slutar ortnamn på en bokstav som inte uttalas, som till exempel d i -stad. Men då ska ändå bokstaven s användas för att markera genitiv. Ett exempel är Karlstad…