Inlägg

Visar inlägg från juni 8, 2008

Fredagen den trettonde

Bild
I dag är det många som vaknar med lätt oro i sinnet. Eller också rejäl oro. Almanackan visar nämligen dag tretton och veckodagen är en fredag.

Men varför är fredagen den trettonde en olycksdag? Språkrådet berättar att tretton alltid varit ett olyckstal i folktron. Fredagen var dessutom den dag då Jesus dog på korset (långfredagen). Därför har just fredag kopplats ihop med olyckssiffran.

Att vara tretton personer vid bordet anses också betyda olycka. Just vid Jesu sista måltid deltog ju han själv och de tolv lärjungarna – varav en visade sig vara en förrädare.

Ni som var tonåringar i början av 80-talet minns säkert med fasa denna film. Kanske läge att hyra den i kväll och rysa lite extra? Eller också räcker det med rysningarna framför kvällens matcher. Ert val!

Trevlig helg önskar Falkblick Språkvård!

Bonus

Bild
Hur vore det med lite bonus på lönen inför semestern? Det är kanske hög tid att smörja chefen ...

Ordet bonus dök upp i svenskan år 1923, enligt Nationalencyklo-
pedin. Det används om extrautdelning av pengar, särskilt som chefer får på företagets vinst. Bonus kallas också den premierabatt man får om man inte behövt utnyttja sin försäkring under en viss tid.

Under 1990-talet började ordet användas även om annat än pengar (eller sådant som kan värderas i pengar). Här är ett exempel: "Stugan är avskilt belägen och som extra bonus för fågelintresserade häckar tranor i närheten."

Liknande koppling har ordet bonusbarn, också det från 1990-talet. Så kallas nämligen de barn en ny partner tar med sig i boet. Ordbildandet fortsätter med bonusbarnbarn ... Det här sättet att använda ordet bonus kommer från engelskan. Men från början kommer ordet från latinets bonus, som betyder "god".

Blev det ingen bonus på lönen? Samla då besparingarna och ta en tripp hit, så kanske lyckan vänd…

De och dem

Bild
Bild lånad från Wikipedia.

Nyligen hade Falkblick Språkvård en enkät här på bloggen. Frågan löd: Skriver du de/dem eller dom? Resultatet blev glädjande nog att samtliga skriver de och dem!

Men ibland är det svårt att veta om det ska vara just de eller dem. Vilka regler gäller egentligen? I många dialekter uttalas båda orden som dom – men inte i alla. Kanske minns ni (med nostalgi i blicken) "Hylands hörna", där programledaren Lennart Hyland alltid sade di ... Men nu gäller det skriftspråket.

Jag och mig
Språkrådet berättar följande: Det finns en skillnad mellan de och dem, och det är samma skillnad som mellan jag och mig. Formerna jag och de är subjektsformer* och formerna dem och mig är objektsformer.

Tycker man det är svårt att skilja mellan de och dem, kan man alltså pröva att sätta in jag och mig i meningen i stället. Då hör man hur det ska vara. Precis som det heter "Nu ska jag äta", heter det "Nu ska de äta", och liksom man säger "Samtalet gällde mi…

Var eller vart?

Bild
Det händer att skribenter blandar ihop orden var och vart.

Ordet var är ett frågeord som anger befintlighet. Frågeordet vart anger riktning.

Där eller dit
Svaret på frågan "Var?" är alltså "Där", medan svaret på "Vart?" är "Dit". Om jag frågar "Var är bilen?" vill jag veta var bilen befinner sig, men frågar jag "Vart åker bilen?" är det målet jag är ute efter.

Olika i tal och skrift
I talspråket har man på många håll i Sverige samma ord för var och vart. Många säger både "Vart är bilen?" och "Vart åker bilen?". (Jämför även engelskan, där det enbart är ordet where som gäller.)

Hur folk talar på olika dialekter, ska vi nog inte lägga oss i. Men i skriftspråket gäller samma regel för alla: Skilj på var och vart!

Nu undrar förresten Falkblick Språkvård vart solen tog vägen? Hoppas den hittar tillbaka till eftermiddagens kaffepaus. Åkturen med Rolls Roycen får dessvärre anstå ...