Inlägg

Munsbit eller mumsbit?

Bild
Tycker du att bakverken på bilden ser mumsiga ut? Då kanske du funderar på att ta en munsbit. Eller heter det mumsbit? I dag reder vi ut begreppen!


Munsbit är det ursprungliga och mest förekommande ordet. Det betyder "lämplig mat för en tugga", enligt Svensk ordbok, alltså "så stort stycke som man bekvämt tar i munnen på en gång".

Första gången munsbit förekom var år 1741, enligt SAOB (Svenska Akademiens ordbok). Därefter har ordet också använts i så kallad överförd betydelse. Om något till exempel ses som ett lättfångat byte kan det kallas "en munsbit" för jägaren.

Men är det då verkligen fel att säga mumsbit? Nej, inte enligt Språkrådet. Munsbit är fortfarande vanligare men mumsbit förekommer också i språkbruket. Betydelsen blir då "en bit som man mumsar i sig". Denna form finns dock ännu inte med i ordböckerna.

Vad säger du själv: munsbit eller mumsbit? Välkommen att kommentera på Falkblick Kommunikations Facebooksida.

Väl mött!



Foto: Tim Bish.


Språktips inför semesterhälsningar

Bild
Nu är det dags för semester, så Falkblick-Anna flaxar bort från kontoret ett tag. Kanske ska du skriva egna semesterhälsningar i sommar? Här kommer några språktips.

På väg ska skrivas som två ord
I många blogginlägg och statusuppdateringar kan man läsa "Vi är påväg". Det är bra att gardera sig mot felaktiga särskrivningar. Men i detta fall handlar det om två ord: på väg, trots att de nästan uttalas som ett.

Ett tips för att komma ihåg detta: Jämför meningen "Jag måste komma i säng tidigt". Orden "i säng" uttalas med samma betoning som "på väg" men inte är det väl någon som skriver "isäng"?


Museer stavas utan accent över e

En resa kan ju innehålla ett och annat museibesök. Men kom ihåg att ordet museer inte ska ha accent över e.

Ett tips för att komma ihåg detta: Ordet museum skrivs ju inte med accent. Då gäller detsamma för pluralformen.


Terrass ska stavas med två r
Falkblick-Anna är väldigt svag för takterrasser. Dock inte om d…

Vad heter det egentligen: Sjungom" eller "sjung om" studentens lyckliga dag?

Bild
Nu är det "utspring" på många håll i Sverige, när gymnasieeleverna tar studenten. Men vad sjunger de egentligen?

Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår.

Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.

Inga stormar än
i våra sinnen bo

Hoppet är vår vän,
(och) vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!


Melodin skrevs 1852 av den så kallade Sångarprinsen, prins Gustaf. Bakom texten står Herman Sätherberg.

Men vad är det egentligen de sjunger i studentsången? "Sjungom" eller "sjung om"? Språkrådet berättar att sjungom är första person plural imperativ. Och vad betyder nu det? Jo, helt enkelt: Låt oss sjunga. Men det är oklart om det ursprungligen hette så. Kanske stod det snarare sjungom?

"Sjungom" blir lite konstigt, enligt Språkrådet, eftersom man antingen säger sjungaom något eller besjunga något. Fast i poesins värld, tillägg…