9 februari 2016

Varför heter det semla?

En lagom stor semla för semmelälskaren. Foto: Stefan Leijon.

Har du ätit semlor ganska länge redan? Nåja, ingen katastrof. De finns ju att köpa rätt tidigt numera.

Men ibland kan det bli för mycket av det goda. Det fick kung Adolf Fredrik bittert erfara. Den 12 februari 1771 fick han nämligen ett slaganfall, efter en ytterst överdådig måltid – ett slaganfall som ledde till hans död. I bulletinen efteråt stod följande att läsa:

"Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin."

Hetvägg leder oss in på dagens ämne, som förstås är semlor. Fettisdagen är den sista dagen i fastlagen, före fastan. Förr gällde det att äta rejält denna dag – gärna fett, så att man skulle stå sig så länge som möjligt. Fläsk, smör och pannkakor kunde stå på menyn. I Skåne kallades dagen till exempel pannkaketisdag eller stenkaketisdag. Andra vanliga namn var vetetisdag eller vitatisdag.

Givetvis serverades också fettisdagsbullar, det som vi i dag kallar semlor. Ett annat namn var fastlagsbullar. Ordet semla har Sverige lånat in från tyskan (semmel), berättar Språkrådet. Men egentligen kommer ordet från latinets simila, som betyder 'fint vetemjöl' eller 'fint vetebröd'. Den som reser till Finland bör dock ha i åtanke, att semla där är detsamma som småfranska!

Vad är då en semla? Ja, nu för tiden finns ju alla möjliga varianter: semlor med chokladsmak, banan- eller kokosfyllning och wienerbrödsdeg ... Eller kanske vill någon ha en glutenfri variant? Varsågod att botansiera på www.semlor.nu. Här finns också hetvägg, som bidrog till den stackars kungens död. Det är helt enkelt semla med het mjölk.

Men de flesta föredrar nog den klassiska varianten: en vetebulle med kardemumma, vispgrädde, mandelmassa och florsocker. Recept finns här.

Den som blev baksugen kan gå på kurs hos Preben och Preben!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!


| More

5 februari 2016

Språkgranskning och korrekturläsning av årsredovisningar


Bild lånad från The American.


Många kockar om samma soppa?


Kanske har ni varit med om det: Företaget tar fram en årsredovisning, med flera författare. Inget fel i det. Men folk skriver olika; de har sin egen stil och sina egna termer. Och så går manuset på remiss – både två och tre gånger. Allt medan texten spretar alltmer och soppan blir grumligare. Så är tiden ute och tryckpressarna i gång.

Vad serveras läsarna? En översaltad soppa? Eller en osaltad? Eller kanske en helt oätlig anrättning, där inga budskap går fram? Låt det inte hända er. Årsredovisningen är ert ansikte utåt.

Falkblick Kommunikation tar hand om texten i god tid, för kvalitetssäkring. Falkblick skärskådar den med falkögon och rättar till kryddningen. Senap kanske inte passar så bra med curry – så bort med curry, utan att ändra grundsmaken. Voilà, riktigt smakligt!

Om ni önskar kan Falkblick Kommunikation också anlitas som copywriter och ta fram texterna från grunden.

Så går det till


Ni skickar er text via e-post, i Wordformat eller som pdf. Falkblick Kommunikation granskar och bearbetar texten och bockar av på listan:

* Går budskapet fram på ett tydligt sätt?
* Är texten anpassad till målgruppen?
* Flyter språket?
* Är innehållet konsekvent?
* Finns det stavfel?

Finns det frågor kring fakta, ser ni dem tydligt genom infogade kommentarer. Accepterar ni alla ändringar, är det bara att trycka "okej".

Varför språkgranskning och korrekturläsning? 


* Ni får en kvalitetssäkrad text, med lättillgängligt språk och tydliga budskap. Dessutom fri från stavfel.
* Ert företag får ökat förtroende.
* Ert företag får ökad konkurrenskraft.
* Även om kompetensen finns internt på företaget, kan ju agendan vara full och tiden knapp.

Ska vi samarbeta med årsredovisningen? Hör av er!

Varmt välkomna!

Anna Ström Åhlén
Falkblick Kommunikation AB
Välkomna att gilla Falkblicks Facebooksida också!

| More