Inlägg

Visar inlägg från juni 21, 2009

PS och DS

Bild
I dag får vi som bekant fler brev i våra digitala brevlådor än våra analoga (läs "brevlådor i form av fysiska lådor eller en öppning i dörren"). Det som är sig likt, oavsett brevform, är att förkortningen PS ofta används. Ibland står det också DS . Vad betyder förkort- ningarna och vad står de för? Efter det skrivna PS (eller ps) skrivs ibland också med punkter (P.S. eller p.s.). Det är en förkortning av latinets post scriptum , som betyder "efter det skrivna". Förkortningen används, även internationellt, när man vill göra ett tillägg till sin egen ursprungliga text. Densamme? I svenskspråkiga sammanhang avslutas ibland texten i ett PS med bokstäverna DS. Är detta också en latinsk förkortning, månne? Nej, inte så vitt man vet. Inte heller finns någon internationell bakgrund eller motsvarighet till DS. Språkrådet pekar på den vanligaste förklaringen: att DS står som förkortning för "densamma" eller "densamme". De anser också att förkortningen ä

Komma här och komma!

Bild
En del undviker dem helt. Andra älskar dem. Det handlar om kommatecken . Och Falkblick Språkvård tillhör helt klart den senare kategorin. När ska man då sätta ut komma i en mening? Det går inte att ge några enkla svar, enligt Språkrådet , men grundprincipen är att underlätta läsningen. Kommatecken ska visa läsarna var de ska göra paus. Här följer några olika användningsområden, med tillhörande exempel. Bisatser Vid bisatser är det ofta en smaksak om man sätter ut komma eller inte. Här spelar meningens längd in: En kort mening kan klara sig utan komma, medan en lång ofta behöver pauser. I så kallade nödvändiga bisatser sätter man inte ut komma; däremot gör man det i andra bisatser. Exempel: "För de personer som blir godissugna finns en kiosk, som säljer allt från sega råttor till polkagrisar." Här är den första som -bisatsen nödvändig, den andra inte. Uppräkningar Exempel: "På resan varnades vi för olika faror: ormar, spindlar och insekter." Inskott När man gör ett t