Inlägg

Visar inlägg från juni 29, 2008

Trevlig sommar!

Bild
Falkblick Språkvård har stängt för semester och öppnar åter 21 augusti.

Det har varit en intressant vår, med många utflykter i svenska språkets djungel. Ibland behövs machete, ibland karta eller list – men framåt kommer man alltid!

Nu vill vi önska alla läsare och kunder en trevlig sommar!

Behöver ni hjälp i höst, med webbplatser eller trycksaker? Här är ett axplock av vad vi erbjuder:

* Språkgranskning och textbearbetning.

* Manualer och ordlistor för ett enhetligt språkbruk.

* Föreläsningar om språk och skrivande.

Hör gärna av er per e-post till falkblick.sprakvard@mail.com med förfrågningar om uppdrag.

Väl mött efter sommaren!

Jordgubbar och smultron

Bild
Har ni börjat ledsna på jordgubbarna? Då kan ni trösta er med att smultronen nu är mogna. (Falkblick Språkvård föredrar hallon, men de lär dröja ytterligare ett tag.)

Oavsett vilka bär man vill stoppa i munnen, kan det vara intressant att titta närmare på orden.

En liten klump från jorden
I svenskan har ordet jordgubbe använts i cirka hundra år, men det har förekommit sedan 1600-talet. Men varför heter det egentligen så? Språkrådet berättar att första delen av ordet, jord, helt enkelt berättar att plantan växer nära jorden eller marken. (Jämför jordnöt och jordärtskocka.) Men gubbe då? Jo, det lär vara ett gammalt svenskt dialektord som betyder "liten klump". I vissa regioner har ordet jordgubbe också använts om potatis.

Lättsmält delikatess
Ordet smultron då? Det är ett gamnmalt svenskt ord, besläktat med smälta ("lättsmält" och "lös"). Och det kan vi ju inte invända mot – att de små delikatesserna fullkomligt smälter på tungan. Ändelsen -on är densamma som i…

Ordförande och rektor

Bild
Du skriver protokoll från ett möte och ska referera vad som sagts:
"Kassören meddelade att pengarna var slut ...", "Sekreteraren
tillade att alla var förtvivlade ...". Inga problem, för dig som
skribent åtminstone. Men hur benämner man mötets ledare?
Heter det ordförande eller ordföranden?

Bestämd person – bestämd form
Många tror att ordet inte bör sättas i bestämd form, men det är fel. Visst kan man skriva ordföranden i bestämd form. Det ska man också om det gäller en viss bestämd person. Däremot är det obestämd form som gäller när meningen är generell, till exempel: "På ordförande ankommer att öppna mötet."

Pluralformen kan också ställa till förvirring. Här ska det inte vara någon ändelse, utan det heter både en ordförande och flera ordförande.

Latinsk och svensk form
Ett ord av liknande slag finns i skolans värld. "Du ska gå till rektor!" är en fras som säkert fått många att bäva genom åren. (Kanske särskilt på den här skolan?)

Förklaringen till den …

I tredje hand

Bild
I första hand och i andra hand. Inget konstigt med de uttrycken. Men kan man skriva i tredje hand?

Ett argument emot detta skulle vara att man bara har två händer. Fast det behöver ju inte röra sig om samma människas händer? Nej, precis.

Språkrådet anser att i tredje hand bör accepteras, liksom
i fjärde hand
osv. Man kan nämligen inte ställa så stora krav på att alla uttryck ska grundas på logik.


Dessutom har ordet hand här en så kallad överförd betydelse.
Det har en metaforisk innebörd och ska inte tolkas bokstavligen.

Alla som varit runt i bostadssvängen (särskilt här) vet för övrigt
att det går alldeles utmärkt (nåja) att hyra i både tredje och fjärde hand ...

Du eller ni?

Bild
Vid kassan möts du av en fråga från expediten:
"Önskar ni något mer?" Förvirrad tittar du dig omkring. Vilka menar han? Du är ju ensam. Så inser du faktum: Du har tilltalats med ni ... Ser du så gammal ut?

Du-reform
Låt oss ta det från början. På 1960-talet inleddes det allmänna
"duandet", berättar Språkrådet. Här gjorde Bror Rexed en viktig insats. När han blev generaldirektör för Medicinalstyrelsen sade han att han ville tilltala sin personal med du och själv bli duad.

Pressen uppmärksammade det hela och så var du-reformen i gång. Det hela handlade om en process som blev genomförd under 1970-talet.

Min fru och min herre
En vanlig missuppfattning är att folk alltid sade ni till varandra "förr i tiden". Men äldre personer minns att ordet ni var nedsättande. Det var inte (som i tyskan, danskan och franskan) brukligt att använda ni som artighetspronomen. Alla som var med på 30-talet – eller har sett filmer från den tiden – har hört repliker som denna: "Varsåg…