Tävlingen avgjord

Nu har vi en vinnare i Falkblicks tävling om gratis språkgranskning.
Läs mer på Falkblicks Facebooksida.

Varmt grattis till vinnaren! Likaså varmt tack till alla som deltog!



| More

Populära inlägg i den här bloggen

PS och DS i brev

Bild
I dag får vi som bekant fler brev i våra digitala brevlådor än våra analoga (läs "brevlådor i form av fysiska lådor eller en öppning i dörren"). Det som är sig likt, oavsett brevform, är att förkortningen PS ofta används. Ibland står det också DS . Vad betyder förkortningarna och vad står de för? PS PS (eller ps) skrivs ibland också med punkter (P.S. eller p.s.). Det är en förkortning av latinets post scriptum , som betyder "efter det skrivna". Förkortningen används, även internationellt, när man vill göra ett tillägg till sin egen ursprungliga text. DS I svenskspråkiga sammanhang avslutas ibland texten i ett PS med bokstäverna DS. Är detta också en latinsk förkortning, månne? Nej, inte så vitt man vet. Inte heller finns någon internationell bakgrund eller motsvarighet till DS. Språkrådet pekar på den vanligaste förklaringen: att DS står som förkortning för "densamma" eller "densamme". De anser också att förkortningen är helt onödig....
Läs mer

Varför säger man "peppar, peppar, ta i trä"?

Bild
"Jag är aldrig förkyld!", säger du stolt. Men sekunden efter inser du att det kanske var lite kaxigt sagt. Tänk om du vaknar upp i morgon bitti och är just förkyld? Bäst att säga "peppar, peppar, ta i trä" och knacka på närmaste material av trä. (Finns inget sådant i närheten, kanske ditt eget – eller din väns – huvud duger bra?) Kryddor på lyckan Uttrycket "peppar, peppar, ta i trä" betyder att man strör avskräckande kryddor på sin lycka, så att den inte ska locka till sig onda makter. Sedan urminnes tider har ju människan föreställt sig att det finns illvilliga makter, som vill sätta stopp för lycka och framgång. Genom att utföra olika riter vill man gardera sig och förhindra detta. Obehagligt klimat Men varför just peppar? "Dra dit pepparn växer" var ett uttryck redan på 1700-talet. Troligen syftade man på Guyana , pepparns hemland, som var känt för sitt obehagliga klimat. Trä från korset Så var det träbiten man ska knacka på – varf...
Läs mer

Sneak peek eller sneak peak?

Bild
Kanske vill du ta en smygtitt på julklapparna redan nu? Eller vårmodet? Frågan är bara hur det stavas om du vill använda det engelska uttrycket: sneek peak, sneak peak, sneek peek eller sneak peek? I dag reder vi ut begreppen! Det rätta uttrycket är "sneak peek". Det är lika bra att säga det på en gång för att undvika ytterligare förvirring. Ja, det ska medges: Till och med Falkblick-Anna har i vissa stunder känt sig osäker på den rätta stavningen. Kom ihåg det här för att skriva rätt i fortsättningen: Sneak är det engelska ordet för smyga. Rätt logiskt eftersom det handlar om en smygtitt. Peek däremot kan vara svårare att komma ihåg. Men så här är det: Topp heter peak på engelska. Kika däremot heter peek. Tänk på leken tittut som heter "peek-a-boo". Låt oss en gång för alla komma ihåg de här bilderna: Peek (kika): Peak (topp): Nu repeterar vi: sneak peek, sneak peek, sneak peek. Du kommer aldrig att glömma detta, eller...
Läs mer

Skillnaden mellan nått och nåt

Bild
"Utsikten var nåt alldeles extra!", skriver du. Ja, helt rätt. Det skulle det däremot inte vara om du skrev "nått" i detta sammanhang. Men det gör många. I dag reder vi ut skillnaden mellan nått och nåt. Nåt är helt enkelt en förkortad version av ordet något. Människan strävar ju alltid efter att förenkla språket, och nog går det snabbare att säga "nåt" än "något"! I skrift ska dock detta lilla ord bara skrivas med ett enda t. Ordet nått, med två t, betyder nåt (haha) helt annat! Då handlar det nämligen om verbet nå i böjningsformen supinum. Meningen "Jag hade äntligen nått fram till mitt mål" är ett exempel på detta. Verbet nå böjs ju så här: nå, nådde, nått.  Varför skriver då så många nåt, i betydelsen något, med två t? Förklaringen ligger säkerligen i ordets uttal: Det uttalas ju med kort a och korta vokaler brukar ju oftast följas av dubbla konsonanter. (Undantag finns dock, som i dessa exempel: kam, man, mun och fem.) Men ...
Läs mer

Stor eller liten bokstav i namn på månader och veckodagar?

Bild
Fika gärna på en fredag men inte på en "Fredag". Foto: Anna Ström Åhlén . I morgon är det fredag. Det har säkert inte undgått dig som läsare. Men vilka regler är det som gäller för namn på veckodagar och månader? Här är en guide! Stor eller liten bokstav i fredag? Överallt i sociala medier ser man utrop som "Nu är det Fredag!" och "Skolan börjar på Måndag den 15 Augusti". Nej, nej, nej ... säger Falkblick Kommunikation och  Språkrådet . Liten bokstav gäller i svenskan Regeln är enkel: Namn på veckodagar och månader ska inledas med liten bokstav i svenskan. Stor bokstav gäller i engelskan Varför skriver då så många stor bokstav? Kanske är det engelskan som förvillar, för där är det tvärtom. Att skriva  Friday  och August är helt korrekt. Men i Sverige heter det  fredag  och augusti . Betona på annat sätt Vissa personer har sina egna regler: "Jag vill ju betona veckodagen eller månaden, och skriver därför stor bokstav...
Läs mer

Vanligaste bokstaven?

Bild
Bild lånad från Newsdesk . Svenskans vanligaste ord har vi redan avhandlat här hos Falkblick Språkvård. Men vilken är den vanligaste bokstaven? Kanske onödigt vetande, eller också något att briljera med på nästa tillställning ... Hur som helst har ni redan svaret, efter att ha sett det delikata kexet ovan. Men hur vet man att det troligen är bokstaven e ? På 60-talet gjordes det beräkningar av "de svenska bokstävernas relativa frekvens" berättar Språkrådet . Som underlag använde man tidningstexter från 1965. Resultatet publicerades sedan i Nusvensk ordbok I–IV och i Tiotusen i topp (1972). Ett problem var att versaler och gemener (alltså stora och små varianter av samma bokstav) blev behandlade som separata enheter. Vad det här betyder för statistiken vet man tyvärr inte. När det gäller gemenerna (de små bokstäverna) ser i alla fall "vanlig- hetsordningen" ut så här: 1. e 2. a 3. n Resten har den här ordningsföljden: t r s i l d o m k g v ä f h u p å ö b c y j x w ...
Läs mer

Att göra en pudel – varför heter det så?

Bild
Bild lånad från Breeder Retriever . Vad är en pudel? Ja, det känner nog de flesta till. Men varför heter det  göra en pudel? Uttrycket betyder "att be om ursäkt på ett påfallande ödmjukt sätt" berättar Språkrådet . Särskilt om man "tidigare verkat väldigt kaxig". Den första att göra en pudel var statsrådet Jan O Karlsson . År 2002 hamnade han i blåsväder på grund av dubbla löner och arrogant uppträdande mot journalister. Vid en presskonferens bad han helt plötsligt om ursäkt. Strax därefter myntade Pål Jebsen, reklamman, uttrycket att statsrådet " gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen". Pål berättar själv i en artikel om hur han fick sin idé. Man kan också göra en halv pudel eller en prettopudel – underbara exempel på hur språket hela tiden finner nya vägar allt efter behov. Är det någon läsare som känner sig hugad att göra avbön, så finns det en debattskola i ämnet. Läs och lär! Slutligen måste vi ju påminna...
Läs mer

Förrän eller förens?

Bild
  I dag tar vi en titt på ett av bloggvärldens vanligaste stavfel: felstavningen av ordet förrän. Ja, se hit alla skribenter: Det heter inte  "förens"! Pröva att sätta ordet förrän i en mening som du läser högt, till exempel "Jag kunde inte åka hem förrän mötet var slut". Sade du exakt som det står? Nej, troligen inte. Talspråk och skriftspråk kan ofta skilja sig åt rejält. Vi människor strävar som bekant alltid efter att förenkla för oss. Ofta hoppar vi över några bokstäver eller petar in några extra för att göra övergången till nästa ord så enkel som möjligt. Kanske sade du "förrns" eller "förens"?  Det är som sagt inte konstigt i talspråk. I skrift däremot gäller det att ha mer koll på pennan eller tangentbordsknappandet. Det heter förrän och ingenting annat. Hur konstigt det än kan låta, så klarnar det säkert när du tittar på ordets etymologi. Förrän betyder nämligen "inte tidigare (förr) än".  Nu ska Falkblick-Anna strax gå hem ...
Läs mer

Omständlig eller omständig?

Bild
Den årliga sommarfesten med släkt och vänner är över. I ett svagt ögonblick lovade du att vara administratör. "Inga problem!" sade du glatt, yr av "Små grodorna" och diverse skålande. "Jag räknar ihop alla kvitton och så delar vi lika!" Nu sitter du där bland tomma jordgubbskartonger och ett berg av kvitton, mer eller mindre sönderregnade. En sammanställning ter sig minst sagt omständlig . Eller ... heter det omständig ? Det borde det väl göra, med tanke på ordet ständig ? Ändelsen -lig Svaret är att det heter omständlig , med l . Ordet kommer från tyskans umständlich , berättar Språkrådet . När svenskan tog över ordet bildades det med ändelsen -lig , som motsvarar tyska -lich (och inte -ig , som i ständig ). Med l – invecklad Omständlig betyder "(alltför) detaljerad och invecklad". Substantivet är omständlighet . Att många säger fel är inte så konstigt, eftersom det finns andra ord med ständig , till exempel fullständig , självständ...
Läs mer

Vad är det för skillnad mellan en våning och en lägenhet?

Bild
Karlsbergsvägen vid Odenplan i Stockholm. Foto: New Orseund. En liten tvåa kallas lägenhet medan en sjua med rum i fil kallas våning. Varför då? Här är svaret.   Vi börjar med ordet våning. Det betyder i grunden "avstånd mellan två bjälklag i en byggnad". Som bekant ligger en källarvåning oftast under markplan, medan en vindsvåning ligger – just det – på vinden, direkt under taket. Men en våning kan ju också vara detsamma som en bostadslägenhet. Det beror på att ordet från början användes om bostäder som upptog ett helt våningsplan – alltså just stora, ståtliga våningar med flera rum i fil. Vem har inte hört talas om begreppet paradvåning? Begreppet våning lever kvar om just sådana bostäder som klassas som "större lägenheter". Men i dag upptar de sällan ett helt våningsplan. Ordet lägenhet då?  Det definieras i SAOB som "( med kök l. kokvrå försedd) bostad (särsk. i hyreshus), våning; ofta: mindre våning". Själv bor jag varken i våning...
Läs mer