Tioårsjubileum för Falkblick år 2018
Egentligen började allt när jag var sex år. Då lade jag nämligen vantarna på min farfars gamla skrivmaskin, och sedan var jag totalt uppslukad. Det spelade ingen roll om solen sken eller om lillasyster ville leka. När jag ville skriva så skrev jag: noveller och spökhistorier, ja till och med försök till romaner.
I skolan blev svenska mitt favoritämne. Men i lågstadiet var det inte särskilt kul, eftersom läraren blev arg på mina föräldrar. Hur vågade de lära mig läsa innan jag började skolan? Många uppsatser blev det i alla fall genom åren, och även byrålådan hemma fylldes med alster. Sedermera byttes dock skrivmaskinen ut mot en dator. Faktiskt redan 1985!
På universitetet utbildade jag mig till lärare i svenska, engelska och historia. Jag läste även ekonomi och marknadsföring där. Men efter 17 år i skolan kan man nog säga att jag blev lite skoltrött. Jag hade ju egentligen bara flyttat mig från den ena sidan katedern till den andra. Efter två roliga men extremt tuffa år i skolans värld sadlade jag om. Läs gärna den här krönikan om en dråplig lektion så förstår du.
Sedan jobbade jag ett tag som frilansskribent, bland annat för tidningen Mikrodatorn då jag recenserade kurser i layout samt läroböcker om datorer och programmering.
Sedan jobbade jag ett tag som frilansskribent, bland annat för tidningen Mikrodatorn då jag recenserade kurser i layout samt läroböcker om datorer och programmering.
Så kom 90-talet och jag blev anställd som informatör. Det blev en resa utan dess like, då jag var med och byggde upp informationsavdelningen på Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB). Här fick jag göra "allt": klura fram idéer till utställningar, skriva läromedel för skolelever, skriva texter till årsredovisningar, vara redaktör, korrekturläsare och hålla föreläsningar för allt från politiker och opinionsbildare till förskolebarn. Visst var det många hundår men en mer diger utbildning inom kommunikation är det svårt att tänka sig. Min chef kallade mig skämtsamt för språkpolis och så var vägen utstakad. Det var till mig alla kom med sina språkfrågor och texter som skulle språkgranskas.
Så småningom blev min roll mer nischad, som QA-ansvarig för språk och innehåll i företagets informationsmaterial. Jag tog fram manualer för ett enhetligt och korrekt språkbruk, jag skrev språkråd i interntidningen och höll utbildningar för personalen. (Hm, jag blev visst lärare igen?)
Så småningom blev min roll mer nischad, som QA-ansvarig för språk och innehåll i företagets informationsmaterial. Jag tog fram manualer för ett enhetligt och korrekt språkbruk, jag skrev språkråd i interntidningen och höll utbildningar för personalen. (Hm, jag blev visst lärare igen?)
När jag slutade på SKB år 2008, efter 18 år, bodde jag sedan ett par år i Strängnäs i stället för i Stockholm.
Drömhuset dök helt enkelt upp! Med tre småknattar i skolan och en make
som också pendlade, fattade jag ett beslut. Jag skulle sluta pendla, jag
skulle sluta jobba alltför nischat. Och ja, jag var lite trött på
radioaktivt avfall ...
Sagt och gjort! Mitt under brinnande lågkonjunktur startade jag mitt eget företag. Ett företag som efter en del klurande fick namnet Falkblick Språkvård. (Jag funderade först på något med örn men det var upptaget.) "Ett korrekt och enhetligt språk leder till igenkänning och ökat förtroende, något som på sikt leder till ökad konkurrenskraft." Det var grunden till min affärsidé. Samtidigt startade jag den här språkbloggen där jag fortsatte med mina språkråd från tiden som anställd. Här kan du läsa mitt allra första språkråd!
I dag, efter tio år, är cirkeln sluten. I mitt aktiebolag Falkblick Kommunikation AB gör jag återigen det mesta inom kommunikation. Jag jobbar inte längre bara som språkgranskare och korrekturläsare, utan som copywriter och kommunikatör. Ett jobb jag fullständigt älskar!
Dessutom är jag i dag en flerfaldigt prisbelönt resebloggare, med bloggen New York – My Bite of the Big Apple & Other Bites of the World. Grattis till Falkblick-Anna, säger jag, inte utan stolthet.
Ett varmt tack till dig som läsare, kund och samarbetspartner! Nu kör vi vidare, i minst tio år till.
PS. Vill du kommentera? Välkommen till Falkblick Kommunikations Facebooksida.
