Mig eller mej? Er eller eran? Stod eller stog?



En vanlig myt är att Tarzan, vid första mötet med Jane, sade: "Me Tarzan – you Jane". Fritt översatt: "Mig Tarzan – du Jane". Dock kan detta avfärdas som just en myt.

Mer intressant är om Tarzan, på svenska, uttalade mig som det stavas eller som mej? Troligen på det förstnämnda sättet, eftersom han inte riktigt behärskade språket. Men egentligen skiljer man ju på tal- och skriftspråk.

Mig, dig och sig
I talspråket säger de flesta mej. En del undrar om det verkligen är korrekt att också skriva så. Svaret är att det är en stilfråga. I ledig, talspråkshärmande stil går det att använda formerna mej, dej och sej, berättar Språkrådet. Men inte annars. I sakprosa är det mig, dig och sig som gäller. Den talspråkshärmande formen är störande, menar de.

Vår och er
När det gäller formerna vår och vårat samt er och erat, finns också funderingar. Även här gäller skillnad på tal och skrift. I skriftspråket bör man hålla sig till vår och er. Likaså är det formerna de och dem, inte dom, som gäller för det skrivna ordet. Formen dom blir mer och mer accepterad, men många störs av den.

Stod
En del undrar också över formerna stod och stog. Kan man inte stava med g? Svaret är nej. Formen stog hör hemma i talspråket i många delar av Sverige. Den har uppstått genom att man felaktigt trott att verbet ska böjas på samma sätt som slå (slog). Jämför även dog och tog. I talspråket hörs ju inte heller alltid slutljudet i ordet, något som ytterligare kan förvirra.

Sammanfattning

Skriv inte:

mej, dej, sej
våran, eran
dom
stog

Skriv:
mig, dig, sig
vår, er
de, dem
stod

PS. Du gillar väl Falkblick på Facebook? Där kan du också diskutera med andra språkintresserade.


Populära inlägg i den här bloggen

Doft eller lukt – vad är det för skillnad?

Varför heter det smörgås?

Kvalité eller kvalitet?