Vardag (eller Det går lika bra med selleri)



Jaha, så var långhelgen över. Ingen kan påstå annat än att det är vardag. Detta ord betyder, enligt Nationalencyklopedin, "veckodag som inte är söndag eller helgdag och alltså normalt är arbetsdag; ibland även inklusive lördagen". Ordet kommer från fornsvenskans hvardagher, bildat av var och dag.

I det gamla bondesamhället räknades helgen från klockan 18.00 på lördagskvällen, då det ringdes till helgsmål. Från detta klockslag var man arbetsfri.

Vardag på en lördag?
Långt in på 1900-talet arbetade folk på lördagar på de flesta arbetsplatser. När sedan arbetsfria lördagar infördes, föll det sig naturligt att räkna in hela lördagen i helgen. Men fortfarande finns det ju arbetsplatser där man arbetar alla veckans dagar eller åtminstone lördagar. Det här innebär att osäkerhet kan uppstå om vad som menas med vardag och helgdag.

Låt oss ta ett exempel. En skoaffär är "öppen på vardagar". Är det då självklart att den är stängd på lördagar? Nej, affären kan mycket väl vara öppen då. Men det bör förstås tydliggöras med skyltar: "Öppet måndag till fredag 09.00–18.00, lördagar 10.00–14.00, söndagar stängt."

Alldagligt
I så kallad överförd betydelse har ordet vardag kommit att stå för något trivialt och alldagligt, ofta med negativ biton. Exempel: "Efter resan är vi nu tillbaka i vardagen", "vardagstrist" och "den grå vardagen". Ordet kan också ange något vanligt förekommande, till exempel "vardagsproblem" och "vardagsmat".

Men låt oss avsluta i positiv anda. Kanske med snabba vardagsrätter? Känns de för trista kanske dessa herrar kan pigga upp matlagningen? Det går ju lika bra med selleri!

Populära inlägg i den här bloggen

Varför heter det smörgås?

Doft eller lukt – vad är det för skillnad?

Stor eller liten bokstav i namn på veckodagar och månader?