Halloween, alla helgons dag och allhelgonadagen – vad är egentligen vad?
I dag är det halloween, en tradition som blir allt större i Sverige. Men vad är egentligen vad: halloween, allhelgonadagen och alla helgons dag? Här är svaren!
Halloween
Halloween infaller den 31 oktober, ursprungligen på all hallows eve (allhelgonaafton). Firandet är främst inriktat på barn och liknar den svenska seden med påskkäringar. Barnen klär ut sig i spökkläder och går runt för att tigga godis, med ”trick or treat” (bus eller godis). Som bekant kan det här firandet vara utspritt över flera dagar, så det gäller att vara beredd med godiset i tid. Själv missade jag i år, då jag (ironiskt nog) just är hemkommen från New York.
Allhelgonadagen
Den 1 november är det allhelgonadagen, den traditionella kyrkohögtiden. År 1953 beslutade man att den dag som skulle vara allmän helgdag och medföra ledighet, skulle vara en lördag. Man införde då alla helgons dag (se nedan), men ville ändå inte inkräkta på kyrkans rätt att fira på den traditionella dagen. Därför finns det nu ofta två dagar i almanackan med snarlika namn.
Alla helgons dag
Den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november kallas alltså alla helgons dag. Allhelgonaafton står inte utsatt i almanackan, men så kallas fredagen före. Hela denna helg, fredag till lördag, kallas allhelgonahelgen. (I talspråk kort och gott allhelgona).
Ibland sammanfaller förstås allhelgonadagen och alla helgons dag, om den 1 november råkar vara en lördag.
Spökhelg
Språkrådet (källa till denna information) ville för några år sedan införa ett svenskt namn i stället för halloween: spökhelg. De motiverade förslaget med att halloween var för krångligt att stava och uttala. Men tiderna förändras och halloween får nog anses etablerat i dag – både som högtid och ord.
Pröva att dra ovanstående förklaringar nästa gång ett skelett ringer på dörren, så ska du se att buset kommer av sig!
PS. Vill du diskutera, är du som vanligt välkommen till Falkblicks Facebooksida!
Foto av Halloweenpynt i New York: Anna Ström Åhlén.
Halloween
Halloween infaller den 31 oktober, ursprungligen på all hallows eve (allhelgonaafton). Firandet är främst inriktat på barn och liknar den svenska seden med påskkäringar. Barnen klär ut sig i spökkläder och går runt för att tigga godis, med ”trick or treat” (bus eller godis). Som bekant kan det här firandet vara utspritt över flera dagar, så det gäller att vara beredd med godiset i tid. Själv missade jag i år, då jag (ironiskt nog) just är hemkommen från New York.
Allhelgonadagen
Den 1 november är det allhelgonadagen, den traditionella kyrkohögtiden. År 1953 beslutade man att den dag som skulle vara allmän helgdag och medföra ledighet, skulle vara en lördag. Man införde då alla helgons dag (se nedan), men ville ändå inte inkräkta på kyrkans rätt att fira på den traditionella dagen. Därför finns det nu ofta två dagar i almanackan med snarlika namn.
Alla helgons dag
Den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november kallas alltså alla helgons dag. Allhelgonaafton står inte utsatt i almanackan, men så kallas fredagen före. Hela denna helg, fredag till lördag, kallas allhelgonahelgen. (I talspråk kort och gott allhelgona).
Ibland sammanfaller förstås allhelgonadagen och alla helgons dag, om den 1 november råkar vara en lördag.
Spökhelg
Språkrådet (källa till denna information) ville för några år sedan införa ett svenskt namn i stället för halloween: spökhelg. De motiverade förslaget med att halloween var för krångligt att stava och uttala. Men tiderna förändras och halloween får nog anses etablerat i dag – både som högtid och ord.
Pröva att dra ovanstående förklaringar nästa gång ett skelett ringer på dörren, så ska du se att buset kommer av sig!
PS. Vill du diskutera, är du som vanligt välkommen till Falkblicks Facebooksida!
Foto av Halloweenpynt i New York: Anna Ström Åhlén.