Brödtext




Du äter din frukostfralla och läser samtidigt morgontidningen. Kanske hinner du bara med rubriker och bildtexter? Eller också har du gott om tid, även för brödtexten.

Brödtext kallas nämligen den löpande texten i böcker och trycksaker eller på en webbsida. Rubriker och bildtexter räknas inte som brödtext.

För att en brödtext ska gå lätt att läsa, finns det många rekommendationer inom typografin. Vid val av teckensnitt är det viktigt att tänka på målgruppen och sammanhanget där texten ska läsas.

Boktexter
Är det en längre text i en bok, anses teckensnitt med seriffer vara mest lättlästa. Serifferna "binder ihop" bokstäverna i orden.

Webbtexter
På en webbsida däremot, anses sans-seriffer (teckensnitt utan seriffer) passa bäst. Dessa är mest läsvänliga på datorskärmen, liksom i kortare texter och rubriker.

Vilken text man tycker är mest lättläst, är förstås också en vanesak.

Lön för brödfödan
Varför heter det då brödtext? Ordet kommer från den tid då typograferna satte texten för hand, med blytyper. Eftersom man
fick betalt efter antal sidor man satte, var det just på de längre
"brödtexterna" som brödfödan tjänades in.

Hembakat
Slutligen: Varför inte byta ut den tråkiga frukostfrallen från närbutiken mot hembakat? Denna hurtbulle slukas på nolltid, vilket Falkblick Språkvård kan intyga. Ingen jäsning behövs, däremot god aptit. Är det för jobbigt i alla fall, kanske du vill införskaffa årets julklapp från 1988?

Så, nu är brödtexten slut för i dag.

Populära inlägg i den här bloggen

Doft eller lukt – vad är det för skillnad?

Varför heter det smörgås?

Kvalité eller kvalitet?