Svenskans vanligaste ord
Häromdagen handlade det om ordet och. Vi ska nu titta närmare på detta ord.
Visste ni att och är det allra vanligaste ordet i svenskan? Åtminstone i skrift. På andra och tredje plats kommer i och att.
Stavningshistorik
Och stavas konstigt. Under medeltiden stavade man ordet oc, ok eller och. I den första Bibelöversättningen från 1526 valde man den nutida varianten. Stavningen är hämtad från tysk ortografi och återspeglar dåtidens uttal med ett sorts g-ljud. (Jämför ordet jag som då ofta stavades iagh.) Genom att stava ordet med ch kunde man skilja konjunktionen från det numera ålderdomliga adverbet ock, som betyder också.
Och?
Som alla vet kan ordet och i talspråk bilda en hel replik: "Och?" (Uttalat med frågande tonfall.) Från början betydde frågan "Berätta mer, jag vill veta!". Men i dag har frågeordet mer fått motsatt betydelse: "Än sen då, det är väl inget att berätta." Det kan alla som varit i kontakt med tonåringar intyga ...
Bonusinformation: Allas vår nationalförfattare August Strindberg var mycket förtjust i och-meningar. Här kommer ett exempel ur Giftas: "Och det blev aldrig gammalt. Ty det räckte i två år. Och alla spåmän spådde fel."
Något att imponera med på nästa grillfest kanske, om språk kommer upp på dagordningen?
Visste ni att och är det allra vanligaste ordet i svenskan? Åtminstone i skrift. På andra och tredje plats kommer i och att.
Stavningshistorik
Och stavas konstigt. Under medeltiden stavade man ordet oc, ok eller och. I den första Bibelöversättningen från 1526 valde man den nutida varianten. Stavningen är hämtad från tysk ortografi och återspeglar dåtidens uttal med ett sorts g-ljud. (Jämför ordet jag som då ofta stavades iagh.) Genom att stava ordet med ch kunde man skilja konjunktionen från det numera ålderdomliga adverbet ock, som betyder också.
Och?
Som alla vet kan ordet och i talspråk bilda en hel replik: "Och?" (Uttalat med frågande tonfall.) Från början betydde frågan "Berätta mer, jag vill veta!". Men i dag har frågeordet mer fått motsatt betydelse: "Än sen då, det är väl inget att berätta." Det kan alla som varit i kontakt med tonåringar intyga ...
Bonusinformation: Allas vår nationalförfattare August Strindberg var mycket förtjust i och-meningar. Här kommer ett exempel ur Giftas: "Och det blev aldrig gammalt. Ty det räckte i två år. Och alla spåmän spådde fel."
Något att imponera med på nästa grillfest kanske, om språk kommer upp på dagordningen?
