Falkblick Kommunikation AB

Vi avslutar temat "sommarord" med orden sommarnöje och geting . Nöje på landet Sommarnöjen kallades de lantliga sommarbostäder som stadsborna började bygga under tidigt 1800-tal. Efterleden -nöje kräver väl ingen förklaring. Förleden sommar däremot, tror man kommer från sanskrit där det hette sáma (= halvår). Detta leder oss tillbaka till den tid då indoeuropéerna delade in året i två årstider: sommar och vinter. (Naturligtvis kan sommarnöje också betyda "trevlig sommaraktivitet" ...) Flygande get Getingar hör (tyvärr?) också sommaren till. Ordet geting är nordiskt och betyder "den lilla geten", eftersom antennerna är böjda som bockhorn. Jämför engelskans wasp och italienskans vespa . Där betyder orden "väva", med syftning på getingens sätt att bygga bo. Trevlig helg tillönskas alla läsare, vare sig ni befinner er i stan eller på sommarnöje! Se upp för getingar i gröngräset, så ses vi på måndag!

Nej, detta har inte förvandlats till en matblogg! Även om man kan tro det, med tanke på de senaste dagarnas inlägg och foton ... Men vi fortsätter på temat "sommarord". Smörgåsbord serveras förstås året om, men är kanske särskilt förknippat med midsommar. Tilltugg till snapsar Denna måltid, med bland annat smör och bröd, sill, kallskuret och småvarmt, har sitt ursprung i 1800-talets brännvinsbord (=några sorters tilltugg till snapsar före en måltid), som växte med tiden. När järnvägsrestaurangerna kom behövdes snabb servering och smörgåsbordet blev succé. Utländska resenärer fick smak på läckerheterna och tog med sig traditionen med Swedish smorgasbord utanför landets gränser. Simmande gäss Efterleden gås i smörgås syftar troligen på de små smörklumpar som bildades på gräddens yta, när man kärnade smör. De simmade på ytan som gäss. Uttryck som brödskiva med smörgås har med tiden reducerats till bara smörgås . Tidigare hette det smörgäss i plural, men ändelsen -ar tog över...

Sommaren är här – åtminstone i den lilla staden, där Falkblick Språkvård har sitt säte. Eftersom veckan förutspås bli riktigt varm, så kanske det är dags att planera årets första bad? Och sedan inmundiga en härlig måltid ute i det fria? Det leder oss in på dagens ord: picknick och badkruka . Picknick Alltför ofta ser man picknick stavas på engelskt vis: picnic . Men på svenska är det alltså stavning med ck som gäller. Ordet picknick kommer av franskans pique-nique. Piquer betyder "sticka" och nique "liten sak utan värde". Men det lär finnas andra förklaringar också. Den första som använde ordet picknick i svenskan var Fredrika Bremer , i mitten av 1800-talet. Badkruka En person som inte vågar hoppa i vattnet kallas som bekant badkruka . Tvärtemot vad man skulle kunna tro, har inte ordet med vanliga (blom)krukor att göra. Det kommer från ett gammalt svenskt dialektalt ord, kruker , som betyder "feg ynkrygg". Med de vattentemperaturer som råder hittil...