Falkblick Kommunikation AB

Det har varit mellandagsrea, så det är dags för en favorit i repris: skylten om striptease i kassan. Håll i hatten! Falkblick-Anna såg denna skylt på för några år sedan och höll på att svimma vid åsynen av det oerhörda syftningsfelet! Förutom att hala fram mobilkameran (tack och lov!) kunde Falkblick-Anna inte låta bli att stega fram till kassan. Vad skulle hända? Följande konversation utspelades: Falkblick-Anna: "Ursäkta, men är ni medvetna om vad det står på skylten där borta?" Butikskassören (helt oförstående): "Ja ..." Falkblick-Anna: "Vad som dras av i kassan ...?" Butikskassören (fortfarande oförstående): "Men det är ju sant!" Falkblick-Anna konstaterar att parterna här talade om helt olika saker. Den ena om risken att råka ut för ofrivillig striptease, den andra om rabatten – det lilla, lilla ordet som glömdes ... PS. Vill du diskutera? Eller har du själv exempel på roliga skyltar? Välkommen till Falkblicks Face...

Foto: Stephen Rees . Skickar du julkort per post? Alltså den traditionella vägen, inte via e-post? Då är det hög tid att börja tänka på kuverten med adresserna. Kanske är det skönt att ha den biten avklarad. Men hur är det nu? Ska man använda versaler (stora bokstäver) eller gemener (små bokstäver) i postadresser? Och vad gäller för eventuella bokstäver efter gatunummer? Språkrådet ger följande råd: Små bokstäver i ortnamn Förr gällde, på Postens initiativ, att postadressen skulle skrivas med versaler. Detta för att underlätta den automatiska sorteringen i Postens apparater. Numera finns inte det behovet, så vi kan skriva ortnamnet med gemener. Vi behöver inte heller göra två mellanslag mellan postnumret och postadressen. Stora bokstäver efter gatunummer Bokstäver efter gatunummer bör däremot skrivas med versaler. Det underlättar för brevbärarna, som ibland tvingas läsa i mörka trappuppgångar. Ju tydligare, desto bättre! Av samma skäl är det bra om man gör mellansla...

Foto: Jon Åslund . Nu när julen närmar sig serveras ett och annat julbord.  Vi som varit med ett tag känner igen maten; mycket återkommer ju både vid jul och midsommar. För att inte tala om på studentskivor (om inte studenten är alltför plakat ). Det handlar helt enkelt om klassiska smörgåsbord . Men varför heter det egentligen smörgås?  Ja, inte handlar det om att bre smör på gåslår, som familjen Hedenhös . (En eloge till manusförfattaren dock, för den kreativa idén.) Efterleden  gås  i  smörgås  syftar troligen på de små smörklumpar som bildades på gräddens yta , när man kärnade smör. De simmade på ytan som gäss. Uttryck som  brödskiva med smörgås  har med tiden reducerats till bara  smörgås . Tidigare hette det  smörgäss  i plural, men ändelsen  -ar  tog över med tiden, när den ursprungliga betydelsen började gå förlorad. Smörgåsbordet har sitt ursprung i 1800-talets brännvinsbord (= några sorters tillt...