Falkblick Kommunikation AB

  "Mindre, färska ägg" eller "mindre färska ägg"? Det hänger på kommatecknet.  En del undviker dem helt. Andra älskar dem. Det handlar om kommatecken . Och Falkblick Kommunikation tillhör helt klart den senare kategorin. När ska man då sätta ut komma i en mening? Det går inte att ge några enkla svar, enligt Språkrådet , men grundprincipen är att underlätta läsningen. Kommatecken ska visa läsarna var de ska göra paus. Här följer några olika användningsområden, med tillhörande exempel. Bisatser Vid bisatser är det ofta en smaksak om man sätter ut komma eller ej. Här spelar meningens längd in: En kort mening kan klara sig utan komma, medan en lång ofta behöver pauser. I så kallade nödvändiga bisatser sätter man inte ut komma; däremot gör man det i andra bisatser. Exempel: "För de personer som blir godissugna finns en kiosk, som säljer allt från sega råttor till polkagrisar." Här är den första som -bisatsen nödvändig, den...

Mot nya mål på Adriatiska havet. Foto: Anna Ström Åhlén. Nu är Falkblick Kommunikation tillbaka, redo för nya uppdrag under hösten 2013. Hoppas också att du som läsare har fått din välförtjänta del av allt som hör sommaren till – framför allt avkoppling! De språkliga utflykterna kanske huvudsakligen har ägt rum i böckernas värld? Falkblick Kommunikation ägnade några skrattfyllda dagar åt En man som heter Ove . Hur många romaner rör dig till tårar samtidigt som de får dig att skratta högt? Detta är en sådan roman. Dessutom handlar det om tvära kast mellan känslorna. Boken kan varmt rekommenderas! Höst innebär ju nystart i många avseenden: skolgång, projekt eller föresatser. Vi börjar därför med uttrycket starta upp (från engelskan). Heter det verkligen  starta upp på svenska? Räcker det inte med starta ? Vår ständiga källa Språkrådet håller med om att uttrycket kan låta ovant. Men de berättar också att sådana verbfraser egentligen inte är främmand...

Foto: Steven Depolo . Hur vore det med lite bonus på lönen inför semestern? Det är kanske hög tid att smörja chefen ... Ordet bonus dök upp i svenskan år 1923 , enligt Nationalencyklopedin. Det används om extrautdelning av pengar, särskilt som chefer får på företagets vinst. Bonus kallas också den premierabatt man får om man inte behövt utnyttja sin försäkring under en viss tid. Under 1990-talet började ordet användas även om annat än pengar (eller sådant som kan värderas i pengar). Här är ett exempel: "Stugan är avskilt belägen och som extra bonus för fågelintresserade häckar tranor i närheten." Liknande koppling har ordet bonusbarn , också det från 1990-talet. Så kallas nämligen de barn en ny partner tar med sig i boet. Ordbildandet fortsätter med bonusbarnbarn ... Det här sättet att använda ordet bonus kommer från engelskan. Men från början kommer ordet från latinets bonus , som betyder "god". Blev det ingen bonus på lönen? Samla då besparin...