Falkblick Kommunikation AB

Nu är det dags. Sommarens mest mytomspunna och älskade helg är här: midsommarhelgen ! Uttal Ordet midsommar kan uttalas på två sätt. Det ena sättet är [mi:dsommar], med ett uttal som ligger nära stavningen. Det andra sättet är med s i ordfogen och kort vokal: [missommar]. Jämför ordet matsäck , som också kan uttalas på två sätt:[ma:tsäck] eller [massäck]. Båda uttalen är helt korrekta berättar Språkrådet . Majstång Många kommer att besöka eller resa en midsommarstång. Ett annat ord för denna blomsterprydda skapelse är majstång . Men varför heter det så? Stången blir ju inte rest i månaden maj, utan i juni! Språkrådet förklarar att ordet kommer av verbet maja , som förr användes i betydelsen "pryda något med grönt". Det ordet finns inte kvar i rikssvenskan. Men i danskan finns maje som betyder "pryda, pynta". Ändå kan majstång och månaden maj sägas hänga ihop, eftersom substantivet maj (=grönt) troligen är bildat till månadens namn. Avslutningsvis får ni lite t

På Falkblick Språkvårds kontor flödade lite nostalgimusik ur högtalarna i går: Ten O´clock Postman med Secret Service . Låten handlar som bekant om en man som ivrigt väntar på brev från sin bortresta flickvän. Betänk att detta var före mobilernas och e-postens tid. Mobiler var fortfarande mest svävande tingestar ovanför vaggor ... Den efterlängtade brevbäraren leder oss in på dagens språkfråga: Ska man använda versaler (stora bokstäver) eller gemener (små bokstäver) i postadresser? Och vad gäller för eventuella bokstäver efter gatunummer? Språkrådet ger följande råd: Små bokstäver i ortnamn Förr gällde, på Postens initiativ, att postadressen skulle skrivas med versaler. Detta för att underlätta den automatiska sorteringen i Postens apparater. Numera föreligger inte det behovet, så vi kan skriva ortnamnet med gemener. Vi behöver inte heller göra två mellanslag mellan postnumret och postadressen. Stora bokstäver efter gatunummer Bokstäver efter gatunummer bör dock skrivas med versaler.

"Åskådarna var mindre än vi hade förväntat oss", sade konsertarrangören. Hm ... Menade han att åskådarna var ovanligt korta till växten? Eller att de helt enkelt var färre än förväntat? Troligen avsåg han det sistnämnda. Det är nämligen ett vanligt fel att blanda samman storlek och antal. Färre har traditionellt använts om substantiv som är räknebara, till exempel " färre stolar" och " färre klagomål". Ordet mindre har använts om icke räknebara substantiv. Exempel är: " mindre information" och " mindre mjölk". Numera är det dock vanligt att man använder mindre även om räknebara substantiv, alltså " mindre stolar". Men sådana fraser blir dubbeltydiga. Antingen kan man ju mena " mindre av företeelsen stolar" eller " små stolar". Därför är mindre inte lämpligt här. Rörigt? Bäst med mindre vin i glaset, vid läsning av språkråd! Mjölk går dock utmärkt ... kanske i en caffelatte ? Källor: Språkråde

Semestern kommer allt närmare. Packlistor ska skrivas och kanske behöver någon växla till sig lite euro ? Dagens inlägg handlar om hur man uttalar, böjer och skriver ordet euro . Det gäller ju att inte göra bort sig på Forex , eller hur? Uttalet Först tar vi uttalet. Euro uttalas antingen med diftong (jämför eufori ) eller med v-uttal (jämför neurosedyn ). Det engelska uttalet bör inte användas i svenskan. Språkrådet berättar för övrigt att något internationellt uttal av valutanamnet inte finns. I varje språk uttalas det enligt det språkets uttalsregler. Böjningen Euro användas oböjt när det gäller belopp, på samma sätt som dollar och pund : "20 euro ", "5 miljoner euro ", "växla till euro ". Även ordet cent används oböjt i plural: "Det kostar 40 cent ". Man kan också använda ordet euro på samma sätt som kronan , i bestämd form singularis. Ett exempel är: "Vad står euron i?" Det går också att skriva euorona i bestämd form plura