Fastlagen
![Bild](https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiqCGEsV4ZyGLYq0Vz2Kbc3cezHWWowYM-bYRiUDY5M1lMXTTtpz0o_I_wGfz6Yc9fPpmkP1T2tdKgv506ftYS-osQwTgVC2RXOLY0Y4mxlCcEiwCqFBzoW7yviamuSxFjwKNuJA33gmIQ/s400/fastan.jpg)
Bild lånad från Catholic Sentinel . Hittat lite fällda björkar på skogspromenaden? Fram med fjädrarna och gör ett fastlagsris! För nu är fastlagen här. I svenskan kan fastlagen beteckna två saker: 1. Tiden mellan fastlagssöndagen och påsk. 2. Dagarna före fasteperioden. Går vi på alternativ nummer två, så är fastlagen här i morgon, söndag! En söndag som också kallas fläsksöndagen . Det var nämligen då man skulle börja smörja kråset och ladda inför fasteperioden. Varifrån kommer då ordet fastlag? Språkrådet berättar att det har sitt ursprung i lågtyskans vastel-avent , som betyder 'fasteafton'. Till Sverige kom ordet via danskan. Det här är dagarna i fasteperioden: Fastlagssöndagen ( eller fläsksöndagen): Det är fortfarande tillåtet att äta kött och fläsk! Nu gäller det att förbereda sig inför fastan: roa sig och äta rejält med god mat. Se bara på karnevalsseden i många katolska länder: carne vale = 'kött farväl!'. Blåmåndagen: Namnet kan komma av att hantverkarnas l