Inlägg

Visar inlägg från april 20, 2008

PS och DS

Bild
I dag får vi som bekant fler brev i våra digitala brevlådor än våra analoga (läs "brevlådor i form av fysiska lådor eller en öppning i dörren"). Det som är sig likt, oavsett brevform, är att förkortningen PS ofta används. Ibland står det också DS . Vad betyder förkort- ningarna och vad står de för? PS PS (eller ps) skrivs ibland också med punkter (P.S. eller p.s.). Det är en förkortning av latinets post scriptum , som betyder "efter det skrivna". Förkortningen används, även internationellt, när man vill göra ett tillägg till sin egen ursprungliga text. DS I svenskspråkiga sammanhang avslutas ibland texten i ett PS med bokstäverna DS. Är detta också en latinsk förkortning, månne? Nej, inte så vitt man vet. Inte heller finns någon internationell bakgrund eller motsvarighet till DS. Språkrådet pekar på den vanligaste förklaringen: att DS står som förkortning för "densamma" eller "densamme". De anser också att förkortningen är helt onödig. Vem sku

Mellan eller emellan?

Bild
En av bloggens trogna läsare har önskat fakta om orden mellan respektive emellan . Finns det någon betydelseskillnad? Språkrådet guidar oss som vanligt i språkdjungeln: I de flesta fall är mellan och emellan helt utbytbara synonymer. Det går ju lika bra att säga " Avståndet mellan två städer " som " Avståndet emellan två städer ". Men ibland fungerar bara emellan, som i de här meningarna: " Dubbla smörgåsar med ost emellan " och " Två tomter med staket emellan ". Språkrådet nämner också några fraser där emellan inte är utbytbart: oss emellan (i förtrolighet) sitta emellan (råka illa ut) komma emellan (komma ivägen) inte lägga fingrarna emellan (gå hårt fram) Uttrycket i mellan är en missuppfattning och ingenting annat.

Svenskans vanligaste ord

Häromdagen handlade det om ordet och . Vi ska nu titta närmare på detta ord. Visste ni att och är det allra vanligaste ordet i svenskan? Åtminstone i skrift. På andra och tredje plats kommer i och att . Stavningshistorik Och stavas konstigt. Under medeltiden stavade man ordet oc , ok eller och . I den första Bibelöversättningen från 1526 valde man den nutida varianten. Stavningen är hämtad från tysk ortografi och återspeglar dåtidens uttal med ett sorts g-ljud. (Jämför ordet jag som då ofta stavades iagh .) Genom att stava ordet med ch kunde man skilja konjunktionen från det numera ålderdomliga adverbet ock , som betyder också . Och? Som alla vet kan ordet och i talspråk bilda en hel replik: "Och?" (Uttalat med frågande tonfall.) Från början betydde frågan "Berätta mer, jag vill veta!". Men i dag har frågeordet mer fått motsatt betydelse: "Än sen då, det är väl inget att berätta." Det kan alla som varit i kontakt med tonåringar intyga ... Bonusinfo

Ur dödlig synvinkel

Sommaren 1981 var (blivande) Falkblick Språkvård i London och såg Bondfilmen For Your Eyes Only . Hemma i Sverige gick den upp på biograferna under namnet Ur dödlig synvinkel , vilket leder oss mer än ett kvarts sekel framåt i tiden ... och till dagens inlägg. (Vem hade väl kunnat ana det?) Det handlar om orden synvinkel , synpunkt och perspektiv . Hur ska de användas? Vilka prepositioner gäller? Och vad betyder orden? Så här säger uppslagsböckerna: Synvinkel Visst sätt att intellektuellt förhålla sig till en viss företeelse. Synpunkt Yttrande eller dylikt som redovisar visst sätt att uppfatta eller bedöma en viss fråga. Perspektiv Punkt eller riktning varifrån något betraktas eller är avbildat (synvinkel). Som synes (!) av exemplet med Bondfilmen, är det korrekt att säga ur min synvinkel. Tidigare har språkvården bara godkänt detta uttryck samt från min synpunkt . Orsaken är att det ju heter ur en vinkel och från en punkt . Men i dag accepteras också från min synvinkel och ur min s

Komma framför "och"

Bild
En inbiten vanföreställning är att det skulle vara förbjudet att sätta kommatecken framför och . Det finns nämligen två slags och . 1. Det ena används för att binda samman två likvärdiga led, till exempel: "Björn och Benny" och "De vuxna spelar och sjunger". 2. Det andra inleder en ny sats: "De vuxna spelar och sjunger, och dansar gör barnen." När det förekommer olika och i en och samma mening, är det ofta nödvändigt med komma före det och som inleder en sats. Se till exempel på denna mening: "Sjöng gjorde Agneta och Björn och Benny ackompanjerade." Utan kommatecken här svävar läsaren i ovisshet om vem/vilka som egentligen sjöng respektive ackompanjerade. Man måste kanske läsa meningen flera gånger på grund av detta. Förr talades det dessutom om att man inte "fick" inleda en mening med och . Det går dock alldeles utmärkt i dag. Och därmed var dagens inlägg slut. PS. Blev nu någon lite ABBA-nostalgisk, går det bra att