Falkblick Kommunikation AB

Sliter du ditt hår framför skärmen? Ska du, som Alfons Åberg , "bara" göra saker? Ta en kopp kaffe, sätta på en tvätt, ringa ett samtal eller fila naglarna? Då är risken stor att du drabbats av skrivkramp . Arbetsskada Ja, så säger de flesta. Men egentligen är skrivkramp något helt annat – en typ av arbetsskada, berättar Wikipedia . Skrivkramp eller mogi- grafi (förr även ofta kallat skrivarsjuka ) yttrar sig som muskelkramp eller spasmer i hand och fingrar. Problemet kan uppstå efter lång- varigt skrivande med penna, men även vid pianospel. Den här åkomman kan vara smärtsam, och är besläktad med musarm och tennisarmbåge . Den som drabbas kan ofta göra andra saker med händerna, där rörelsemönstret är annorlunda. Skrivkramp brukar vara ganska övergående, men kan också vara långvarig. Den kan även vara del i så kallad dystoni . Mental blockering Men åter till den betydelse de flesta syftar på: mental blockering hos skribenter. Detta fenomen kallas egentligen skrivblockering ...

Bild lånad från Familjeterapeut . – Vad menar du ejengklien ? säger din kollega. Förklara ordenkligt ! Du gnisslar tänder och retar ihjäl dig. Hur är det egentligen ? Kan folk inte tala ordentligt ? Lars-Gunnar Andersson är professor i svenska vid Göteborgs universitet. I radioprogrammet Språket har han tagit upp frågan. Anledningen till att många säger "ejenklien", är att de för över den första stavelsens sista ljud till nästa stavelse. I uttalet delar de helt enkelt upp ordet i delarna "egen + tligen". Uttalet blir då "ejengklien", eftersom en stavelse i svenskan inte kan inledas av "tl" – däremot av "kl". Det här i sin tur leder till ett "eng"-ljud före k:et: "ejengklien". Det korrekta uttalet är /e'jän:tligen/, skriver Språkrådet . Lars-Gunnar Andersson menar, att om denna förklaring stämmer borde samma uttalsförändring dyka upp i ord som äntligen och ordentligt . Och så är ju fallet! Vem har inte hört fol...

Bild lånad från Enkrona . I dag åker våffeljärnet och elvispen fram i många hem. Nygräddade våfflor med sylt och grädde – slurp! Felsägning Visste ni att namnet våffeldagen inte är något annat än ett miss- förstånd? Dagen heter egentligen Marie bebådelsedag eller Vårfru- dagen (Vår fru = en benämning på Jungfru Maria; jämför franska Notre - Dame ). I folkmun har uttalet av ”Vår fru” förvrängts och blivit ”våffel”! Därav seden att äta våfflor denna dag. I de kristna länderna har Vårfrudagen firats sedan 600-talet. Den firas nio månader före jul, till minne av hur Maria fick veta att hon skulle föda Jesusbarnet. Högtiden är vårens första, och fram till 1953 var dagen en röd helgdag i den svenska almanackan. Numera firar kyrkan Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars, och om påsken infaller tidigt firas söndagen före palmsöndagen. Det folkliga firandet – våffelätandet – ligger kvar den 25 mars. Början på våren Dagen markerar slutet på vintern och början på...