De eller dem?
Bild lånad från Wikipedia.
Det är dags för en favorit i repris! Många undrar vad det är för skillnad på de och dem.
Vilka regler är det som gäller?
I många dialekter uttalas båda orden som dom – men inte i alla. Om du tillhör generationen 40+, minns du kanske (med nostalgi i blicken) "Hylands hörna", där programledaren Lennart Hyland sade di. Men nu gäller det skriftspråket.
Jag och mig
Språkrådet säger så här: Det finns en skillnad mellan de och dem, och det är samma skillnad som mellan jag och mig. Formerna jag och de är subjektsformer och formerna dem och mig är objektsformer.
Tycker du det är svårt att skilja mellan de och dem, kan du alltså pröva att sätta in jag och mig i meningen i stället. Då hör du hur det ska vara. Precis som det heter "Nu ska jag äta", heter det "Nu ska de äta", och liksom du säger "Samtalet gällde mig" säger du "Samtalet gällde dem".
Oss-testet och vi-testet
Ibland uppstår frågan om det heter "till de som" eller "till dem som". Ska man då använda subjektsformen (de) eller objektsformen (dem)? Ett tips är att göra "oss-testet" och "vi-testet".
Grundregeln är nämligen, att i sådana fraser där du skriver oss ska du också skriva dem. Exempel: "Oss/dem har hon aldrig bjudit." Omvänt kan du i fraser där vi går bra, även skriva de: "Vi/de har aldrig kommit för sent."
Lathund för att skilja på de och dem
De kan ersättas med jag och vi.
Dem kan ersättas med mig och oss.
Du som fortfarande är tveksam efter att ha gjort "oss-testet" och "vi-testet", bör välja de. Då är risken minst att det blir fel.
Specialfall
Språkrådet skriver om ett specialfall: Efter prepositioner som till, för, av och på går det bra att använda både de och dem. Exempel: "Detta är en film för de/dem som älskar science fiction" och "Filmen vänder sig till de/dem som älskar science fiction".
Att bägge alternativen går bra, beror på att konstruktionen kan analyseras på två sätt. Antingen betraktar man de som en fast fras som är subjekt i bisatsen – de som älskar – eller också betraktar man dem som styrt av prepositionen. Båda uttryckssätten finns i svenskt skriftspråk åminstone sedan 1500-talet, berättar Språkrådet.
Blev du yr i huvudet nu? Fly nutiden en stund och njut av Hylands hörna. Han kanske kunde ha satsat på ytterligare en karriär – som supernanny?
PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!