Halloween, allhelgonadagen och alla helgons dag
Nu kommer en period med grinande pumpor, spökkalas och kanske besök på en kyrkogård. Men efter en titt i almanackan blir man lätt förvirrad. Det finns ju flera dagar med snarlika beteckningar: allhelgonadagen och alla helgons dag. Och när är det egentligen halloween?
Allhelgonadagen
Den 1 november är det allhelgonadagen, den traditionella kyrkohögtiden. År 1953 beslutade man att den dag som skulle vara allmän helgdag och medföra ledighet, skulle vara en lördag. Man införde då alla helgons dag (se nedan), men ville ändå inte inkräkta på kyrkans rätt att fira på den traditionella dagen. Därför finns det nu ofta två dagar i almanackan med snarlika namn.
Alla helgons dag
Den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november kallas alltså alla helgons dag. Allhelgonaafton står inte utsatt i almanackan, men så kallas fredagen före. Hela denna helg, fredag–lördag, kallas allhelgonahelgen. (I talspråk kort och gott allhelgona).
Ibland sammanfaller förstås allhelgonadagen och alla helgons dag, om den 1 november råkar vara en lördag.
Halloween
Att den amerikanska traditionen med halloween har nått Sverige, har väl inte undgått någon. Halloweenfirande är främst inriktat på barn och liknar den svenska seden med påskkäringar. Barnen klär ut sig i spökkläder och går runt för att tigga godis, med ”trick or treat” (bus eller godis). Ursprungligen har denna helg firats på allhelgonaafton, precis som det engelska namnet anger (all hallows eve = alla helgons afton). I år sammanfaller halloween och allhelgonadagen på samma dag.
Spökhelg
Språkrådet (källa till denna information) vill införa ett svenskt namn i stället för halloween: spökhelg. De motiverar förslaget med att halloween är krångligt att stava och uttala. Dessutom kan det, som bekant, lätt blandas ihop med allhelgonaafton. Men frågan är om förslaget fått gehör ...
Pröva att dra ovanstående förklaring nästa gång ett skelett ringer på dörren, så ska ni se att buset kommer av sig!