Falkblick Språkvård

Alla hjärtans dag – Valentindagen

2012-02-13T09:39:00.001+01:00

Är chokladen inslagen? Är blommorna beställda och supén planerad?

I morgon är det som bekant den 14 februari och Valentindagen – mer känd som alla hjärtans dag (engelska St Valentine's day). Oavsett om man ser dagen som ett kommersiellt påfund eller själv frossar i choklad, blommor och hälsningar, kan det vara intressant att se på historiken.

Antik vårfest
Redan i slutet av 400-talet firade katolska kyrkan ett helgon vid namn Valentinus. Exakt vem denne var är oklart, eftersom det fanns flera olika martyrer med detta namn.

Sankt Valentinus namnsdag råkade infalla under den tid då det blir vår i Sydeuropa. Men vänta nu – Sydeuropa? Är inte Valentindagen en amerikansk tradition? Nej, trots att firandet för Sveriges del kommer från USA, har det sina rötter i en antik vårfest.

Syftet var (särskilt i Västeuropa) att para ihop ungdomar två och två inför vårens och sommarens lekar och danser. Olika talesätt uppstod, till exempel "att det var vid Valentin som fåglarna valde sin partner" berättar Nationalencyklopedin.

Romantiska legender
Under medeltiden började ynglingar uppvakta sina kärestor med kärleksbrev på rim, så kallad valentinposei.

Olika legender om helgonet Sankt Valentinus florerade. Enligt en ska helgonet ha återgett synen åt sin fångvaktares dotter. Men enligt en annan var Valentin en kristen som fick lida martyrdöden i Rom. Detta efter att ha trotsat kejsarens förbud att viga unga par. Innan han blev avrättad smugglade han ut ett kort till fångvaktarens dotter: det första Valentinkortet!

Den äldsta bevarade Valentinhälsningen är från 1477, då den unga Margery Brew skickade en hälsning till sin trolovade som hon kallade sin "worshipful and well beloved Valentine".

På 1800-talet kom tryckta och dekorerade kort, ofta smyckade med sidenband och sammet.

Inspiration från USA
Det svenska firandet av Valentindagen har som sagt ingen antik tradition, troligen på grund av att våren knappast gör entré i februari här. Det var på 1960-talet som vissa affärsbranscher – inspirerade av seden "over there" – började lansera den 14 februari som alla hjärtans dag.

Stor eller liten bokstav?
På svenska skriver vi Valentindagen med versalt V, eftersom Valentin är ett namn. Men alla hjärtans dag skrivs med små bokstäver, precis enligt reglerna för helger och högtider.

Slutligen en riktig snyftare, som inspiration till kärleksfulla hjärtan!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Vanliga fel – gör du rätt?

2012-02-09T11:14:00.009+01:00

En mysig kväll med hyrfilm och ... en dynghög?! Eller vad menas? Visst, alla förstår att det ska stå dygn på skylten ovan. Men visst drar man på smilbanden. Kanske finner man butiken lite löjlig. Ja, i värsta fall tappar man förtroendet för den!

Givetvis är det svårt att korrekturläsa sina egna texter. Men ofta finns någon.
Någon som bara kan titta igenom, eftersom fyra par ögon onekligen ser mer än två. Har skribenten precis lärt sig svenska? Ja, då är det inte konstigt om det blir tokigt. Falkblick skulle ogärna åta sig texter på ungerska eller spanska. Och skulle situationen kräva det, skulle Falkblick anlita någon som kan.

Det handlar förstås om vad som anses viktigt. Antingen har du inställningen: "Folk fattar ju ändå!" eller också tänker du ett steg längre: "Folk kanske fattar ändå, men vad betyder det här i förlängningen? För mitt anseende?"

Tänk på, att ju mer enhetligt och korrekt du uttrycker dig, desto mer trovärdigt intryck ger du utåt.

Här följer en lista med vanliga fel:

1. Särskrivningar
Se dig omkring! Det fullständigt kryllar av "semester stängt", "smyckes tillverkning" och "lunch meny".

Den som är osäker kan läsa ordet högt för sig själv i långsam takt. Då hörs det oftast om det ska vara hop- elller särskrivet. Onekligen är det viss skillnad på uppmaningen "rökfritt" och "rök fritt". Läs mer om särskrivningar här.

2. Förkortningar
Skriv helst ut förkortningar i löpande text! Vid förkortningar är det punkter eller mellanslag som gäller. De flesta tidningar använder mellanslag, eftersom det anses att punkter stör läsningen. Men tänk då på att ha mellanslag på rätt ställe! Mm betyder faktiskt "millimeter". "Med mera" förkortas antingen m m (med mellanslag) eller m.m. (med punkter).

3. De eller dem
"Vet dem inte vad dem talar om?" Hu ... Glöm förra meningen. Det heter förstås "Vet de inte vad de talar om?" Glömt skillnaden? Läs här om hur du gör för att skilja på de och dem.

4. Stavfel
Många skriver som de talar: "igentligen", "fotölj" och "repotage". Kanske krävs det en del läsvana för att känna till den egentliga (!) stavningen: egentligen, fåtölj och reportage. Den som sett ett ord tillräckligt mycket i skrift, hyser sällan tvekan om stavningen.

5. Korta och långa streck
Skilj på bindestreck och tankstreck. Bindestreck (korta streck) används i telefonnummer och för att avdela ord. Exempel: "08-39 12 32". Tankstreck (långa streck) används i de flesta övriga sammanhang. Exempel: ”Öppet 9–17”, ”Jag vet – det är sant”.

Kommando i Word för långt streck: Ctrl + minus (på numeriska tangentbordet). Tips: Det finns också ett universalkommando för långa streck, som fungerar i de flesta program: Alt + 0150.

6. Stor eller liten bokstav
Det här med stor eller liten begynnelsebokstav tycks ofta vara svårt. Överallt på Facebook står det "Snart är det Fredag!" eller "Skönt att Julen är över!". Fel, fel, fel! (För att citera Brasse i barnprogrammet nedan.) Det är liten bokstav som gäller i orden "fredag" och "julen". Läs Falkblicks råd här, när det gäller namn på veckodagar och månader.

7. Punkt, punkt, punkt ...
Ett annat vanligt fel är antalet punkter vid "punkt, punkt, punkt". Ibland behövs en markering att ett ord eller en mening inte avslutats. En del skriver lite som de tycker, med valfritt antal punkter.

Här är vad som gäller: det ska vara tre punkter i rad, utan mellanrum mellan punkterna. Även detta har Falkblick bloggat om. Läs här om hur du skriver tre punkter.

I sedvanlig Falkblickanda slutar vi med ett Youtubeklipp. I dag blir det en nostalgitripp till 70-talet, med Fem myror är fler än fyra elefanter.

Lycka till vid tangentbordet (och med tårtgarneringen)!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Liten bokstav i veckodagar och månader

2012-02-03T13:16:00.008+01:00

Fika gärna på en fredag – men inte på en "Fredag".
Foto: Ett annat New York.

I dag är det fredag. Det har säkert inte undgått dig som läsare. Men hur skriver du ordet fredag? Med stort eller litet F?

Överallt – i bloggar och på Facebook – ser man utrop som "Nu är det Fredag!" och "Kursen börjar på Måndag den 6 Februari". Nej, nej, nej ... säger Falkblick och Språkrådet.

Liten bokstav gäller i svenskan
Regeln är enkel: namn på veckodagar och månader ska inledas med liten bokstav i svenskan.

Stor bokstav gäller i engelskan
Varför skriver då så många stor bokstav? Kanske är det engelskan som förvillar, för där är det tvärtom.
Att skriva Friday och February är helt korrekt. Men i Sverige heter det fredag och februari.

Betona på annat sätt
Vissa personer har sina egna regler: "Jag vill ju betona veckodagen eller månaden, och skriver därför stor bokstav". Men betoning finns det andra sätt att markera. Du kan kursivera ordet, skriva det med fetstil eller markera det grafiskt med en annan färg.

Vi avslutar med en 80-talstripp där The Bangles ondgör sig över stressen på en måndag. (Notera stort M i engelskan.) Som tur är, är vi inte där ännu.

Njut av fredagen och ha en trevlig helg!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Peppar, peppar, ta i trä!

2012-01-30T12:30:00.000+01:00

– Jag är aldrig förkyld! säger du stolt.

Men sekunden efter inser du att det kanske var lite kaxigt sagt. Tänk om du vaknar upp i morgon bitti och är just förkyld? Bäst att säga "peppar, peppar, ta i trä" och knacka på närmaste material av trä. (Finns inget sådant i närheten, kanske ditt eget – eller din väns – huvud duger bra?)

Kryddor på lyckan
Uttrycket "peppar, peppar, ta i trä" betyder att man strör avskräckande kryddor på sin lycka, så att den inte ska locka till sig onda makter. Sedan urminnes tider har ju människan föreställt sig att det finns illvilliga makter, som vill sätta stopp för lycka och framgång. Genom att utföra olika riter vill man gardera sig och förhindra detta.

Obehagligt klimat
Men varför just peppar? "Dra dit pepparn växer" var ett uttryck redan på 1700-talet. Troligen syftade man på Guyana, pepparns hemland, som var känt för sitt obehagliga klimat.

Trä från korset
Så var det träbiten man ska knacka på – varför det? Enligt språkvetarna Pelle Holm och Birger Stolpe är uttrycket förknippat med en kristen tradition, där träet symboliserar Kristi kors.

I Bibelns grundtext fanns nämligen inte ordet "kors", utan det grekiska ordet staurós, som betyder "träpåle". På medeltiden förekom till och med handel med små träbitar, som påstods komma från korset Jesus bar. Att "ta i trä" skulle ha med detta att göra, känns därmed ganska troligt.

Söka eller skrämma andar
Men givetvis finns också andra förklaringar. Söka skydd hos (trä-)andar var ju något människor gjorde långt före kristendomen. Man försökte också skrämma bort onda andar genom att bullra – bland annat genom knackningar på trä.

I brittisk engelska säger man "touch wood" medan amerikanerna säger "knock on wood". Eller sjunger, som Amii Stewart. Det är åter dags för en 70-talstripp!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Låt Falkblick korrekturläsa och språkgranska företagets årsredovisning!

2012-01-23T13:12:00.000+01:00

Bild lånad från The American.

Många har varit med om det: Företaget tar fram en årsredovisning, med flera författare. Inget fel i det. Men folk skriver olika; de har sin egen stil och sina egna termer. Och så går manuset på remiss – både två och tre gånger. Allt medan texten spretar alltmer och soppan blir grumligare. Så är tiden ute och tryckpressarna i gång.

Vad serveras läsarna? En översaltad soppa? Eller en osaltad? Eller kanske en helt oätlig anrättning, där inga budskap går fram? Låt det inte hända er. Årsredovisningen är ert ansikte utåt.

När soppan står på bordet kan man inget göra. Men dessförinnan! Falkblick Språkvård tar hand om texten i god tid, för kvalitetssäkring. Falkblick skärskådar den med falkögon och rättar till kryddningen. Senap kanske inte passar så bra med curry ... så bort med curry, utan att ändra grundsmaken. Voilà – riktigt smakligt!

Om ni önskar, kan Falkblick också anlitas som copywriter och ta fram texterna från grunden.

Så går det till
Ni skickar er text via e-post, i Wordformat eller som pdf. Falkblick granskar och bearbetar, och bockar av på listan:

* Går budskapet fram på ett tydligt sätt?
* Är texten anpassad till målgruppen?
* Flyter språket?
* Är innehållet konsekvent?
* Finns det stavfel?

Finns det frågor kring fakta, ser ni dem tydligt genom infogade kommentarer. Accepterar ni alla ändringar, är det bara att trycka "okej".

Varför?
* Ni får en kvalitetssäkrad text, med lättillgängligt språk och tydliga budskap. Dessutom fri från stavfel.
* Ert företag får ökat förtroende.
* Ert företag får ökad konkurrenskraft.
* Även om kompetensen finns internt på företaget, kan ju agendan vara full och tiden knapp.

Ska vi samarbeta med årsredovisningen? Hör av er!

Varmt välkomna!

PS. Välkomna att gilla Falkblicks Facebooksida också!

| More

Tre punkter (eller punkt, punkt, punkt)

2012-01-16T13:16:00.004+01:00

Tre punkter som klistermärken för barn. Bild lånad från Lepeeto.

"En födelsedagsfest utan champagne och jordgubbar? Det fanns inte ..."

Dagens inlägg handlar dock inte om något av ovanstående ämnen, utan om de tre punkterna som avslutade andra meningen. Vad skulle det stå? Kanske "Det fanns inte på kartan för honom."

Tre punkter i rad används för att:
1. markera att ett ord eller en mening inte avslutats
2. markera att ett ord har utelämnats
3. markera att ett ord är avbrutet.

Det ska inte vara mellanrum mellan själva punkterna. Däremot ska det vara mellanrum före den första punkten, i exempel 1. Det ska också vara mellanrum efter sista punkten före ett nytt ord, i exempel 2.

Så här kan det se ut:
1. "Under helgen hade hon ätit ett kilo ..." (Oavslutad mening, därför tre punkter med mellanslag före. Vad hade hon ätit? Jordgubbar kanske.)

2. "Det var då själva ... vad fel det blev!", utbrast han irriterat. (Utelämnat ord, därför tre punkter med mellanslag före och efter. Vilket ord? Ja, det får du gissa själv. ;)

3. "Du ska få en klänni...", började Lovisa, men avbröt sig då hon insåg att hon höll på att försäga sig. (Avbrutet ord, därför inga mellanslag före punkterna.)

Solklart, eller hur? Så nu är det dags att sluta skriva "Jag vet inte..........." eller "Jag vet inte.." och liknande.

Ibland används tre punkter mer för att förmedla en känsla, kanske eftertanke. Så gör undertecknad ofta själv, även om det inte är enligt reglerna. Men lite författarfrihet kanske går bra? ;)

PS. Hur använder du själv "punkt, punkt, punkt"? Välkommen att diskutera på Falkblicks Facebooksida.

| More

Kvalitet eller kvalité?

2012-01-09T11:00:00.001+01:00

Många undrar vad det är för skillnad på kvalitet och kvalité. Är det något av alternativen som inte bör användas?

Språkrådet rekommenderar att man använder kvalitet och uttalar det med t på slutet. De anser att den betydelseskillnad som ibland har antytts "verkar meningslös att upprätthålla".

Ursprungligen är det nämligen fråga om ett och samma ord. Språkrådet berättar också att formen kvalitet passar bättre ihop med ordet kvantitet, som det ofta står i motsats till.

Vi avslutar med någon som verkligen kunde leverera sång med kvalitet: Luciano Pavarotti.

PS. Du gillar väl Falkblick på Facebook? Där kan du också diskutera med andra språkintresserade.

| More

Striptease i kassan?

2011-12-29T16:09:00.003+01:00

Det här kan vara Sveriges roligaste skylt. Eller i alla fall nästan.

Falkblick såg den på en Coop-butik i Flen och höll på att svimma vid åsynen av det oerhörda syftningsfelet!

Förutom att hala fram mobilkameran (tack och lov!) kunde Falkblick inte låta bli att stega fram till kassan. Vad skulle hända?

Följande konversation utspelades:

Falkblick: "Ursäkta, men är ni medvetna om vad det står på skylten där borta?"
Butikskassören (helt oförstående): "Ja ..."
Falkblick: "Vad som dras av i kassan ...?"
Butikskassören (fortfarande oförstående): "Men det är ju sant!"

Falblick konstaterar att parterna här talade om helt olika saker. Den ena om risken att råka ut för ofrivillig striptease, den andra om rabatten – det lilla, lilla ordet som glömdes ...

PS. Vill du diskutera? Eller har du själv exempel på roliga skyltar? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

God jul och gott nytt år önskar Falkblick!

2011-12-23T23:18:00.005+01:00

Nu är det midvintertid. Det betyder helt enkelt "mitt i vintern". Vintersolståndet har inträffat
och vi går mot ljusare tider! Kanske svårt att föreställa sig natten till julafton? Närmare till hands ligger väl stämningen i Viktor Rydbergs dikt Tomten. (Även om snön lyser med sin frånvaro på många håll i Sverige.)

Vi avslutar året med julsångernas mästare: Jussi Björling.

En god jul och ett gott nytt år
tillönskas alla kunder och övriga läsare!

Anna Ström Åhlén´
Falkblick Språkvård

PS. Tack alla ni som hittat till Falkblicks Facebooksida under året! Fler är välkomna, för att diskutera med andra språkintresserade.

Lussekatter – djävulens verk?

2011-12-20T08:54:00.003+01:00

Nu duggar fikastunderna tätt och det mumsas lussekatter till höger och vänster. Få är det väl som tänker på djävulen i dessa sammanhang, eller?

Faktum är dock att lussekatt i själva verket kommer av namnet Lucifer. När lussekatterna infördes från Tyskland kallades de först dövels- eller dyvelskatter, av den lågtyska benämningen ”djävulskatt”.

Bakverk med baktanke
Det hela har sitt ursprung i den katolska medeltiden. Då gick den helige Nikolaus omkring och delade ut gåvor, bland annat bakverk, till barn. Somliga trodde att han försökte vända barnen från Kristus med hjälp av en djävul. Denna djävul kallades Lucifer, och ofta tänkte man sig att han hade gestalten av en katt.

Finurliga former
Lussekatter kan som bekant bakas ut till allehanda former. Den vanligaste är julgalten, ett s med hopsnurrade ändar där russin placeras. Två korslagda s kan kallas gullvagn eller julkors, och större varianter är prästens hår eller såkaka.

Låten Baker Man med Laid Back har knappast något med lussekatter att göra. Nej, frågan är vad bagaren har i låten att göra över huvud taget, förutom att flyga med ett bröd? Men en nostalgitripp är aldrig fel. Du känner väl Falkblick? ;)

PS. Välkommen att gilla Falkblicks Facebooksida! Där kan du också diskutera med andra språkintresserade!

| More

Mellan eller emellan?

2011-12-12T16:19:00.000+01:00

Vad är det för skillnad på mellan och emellan?

Språkrådet guidar oss som vanligt i språkdjungeln. I de flesta fall är mellan och emellan helt utbytbara synonymer. Det går ju lika bra att säga "Avståndet mellan två städer" som "Avståndet emellan två städer".

Men ibland fungerar bara emellan, som i de här meningarna: "Dubbla smörgåsar med ost emellan" och "Två tomter med staket emellan".

Det finns också några fraser där emellan inte är utbytbart:

oss emellan (i förtrolighet)
sitta emellan (råka illa ut)
komma emellan (komma ivägen)
inte lägga fingrarna emellan (gå hårt fram)

Du använder väl inte uttrycket i mellan? Det är en missuppfattning och ingenting annat.

PS. Välkommen att gilla Falkblicks Facebooksida! Där kan du också diskutera med andra språkintresserade!

| More

Nobelpriset

2011-12-09T09:27:00.001+01:00

De kommande festligheterna i Stadshuset kan nog inte ha undgått någon. Även om de flesta av oss inte kommer närmare än till tv:n ...

Stort eller litet n?
Den som skriver om det hela kan bli fundersam: Heter det Nobelpris eller nobelpris? Enligt Språkrådet, beror det helt enkelt på hur ordet ska användas.

Är det fråga om ett bestämt pris med tydlig koppling till personen Nobel, ska det skrivas med stor bokstav. Exempel: "Hur många Nobelpris har Sverige fått?"

I så kallad överförd betydelse är karaktären av namn försvagad. Här bör man använda liten bokstav, eftersom det känns mest naturligt. Exempel: "Han borde få nobelpris, så skicklig som han är."

Svårt att veta skillnaden? Ja, då får man följa TT:s regler. De gör det enklare för sig och skriver genomgående Nobelpris med versalt N.

Andra sammansättningar med namn
När det gäller andra sammansättningar med namn, ska det vara liten bokstav om förledens (det första ordet) karaktär av namn har försvagats. Det har vi tidigare tagit upp här hos Falkblick. Andra exempel är eriksgatan, vichyvatten, falukorv och gotlandssnipa.

Blev du inte bjuden på Nobelfesten i år, får vi önska lycka till i framtiden!

PS. Du gillar väl Falkblicks Facebooksida? Välkommen dit för att diskutera med andra språkintresserade!

Viktig information: Falkblicks ordinarie e-postadress ska nu fungera igen. Välkommen att höra av dig!

| More

Alternativ e-postadress på grund av serverproblem

2011-12-07T10:51:00.000+01:00

Falkblicks e-postadress anna@falkblick.se fungerar dessvärre inte för närvarande, eftersom Loopias mejlserver har stora problem sedan den 5 december.

Använd tillfälligt en annan e-postadress till Falkblick:
falkblick.sprakvard@mail.com

Du kan också ringa: 070-320 09 29.

Välkommen att höra av dig!

Anna Ström Åhlén

PS och DS i brev

2011-12-02T09:44:00.001+01:00

I dag får vi som bekant fler brev i våra digitala brevlådor än våra analoga (läs "brevlådor i form av fysiska lådor eller en öppning i dörren"). Det som är sig likt, oavsett brevform, är att förkortningen PS ofta används. Ibland står det också DS. Vad betyder förkortningarna och vad står de för?

PS
PS (eller ps) skrivs ibland också med punkter (P.S. eller p.s.). Det är en förkortning av latinets post scriptum, som betyder "efter det skrivna". Förkortningen används, även internationellt, när man vill göra ett tillägg till sin egen ursprungliga text.

DS
I svenskspråkiga sammanhang avslutas ibland texten i ett PS med bokstäverna DS. Är detta också en latinsk förkortning, månne? Nej, inte så vitt man vet. Inte heller finns någon internationell bakgrund eller motsvarighet till DS.

Språkrådet pekar på den vanligaste förklaringen: att DS står som förkortning för "densamma" eller "densamme". De anser också att förkortningen är helt onödig. Vem skulle lägga till ett PS till en brevtext om inte den som skrivit den övriga texten? Skulle någon anonym PS-skrivare mot alla odds också ha varit där och klottrat, så inte är det DS i alla fall ...

PS. Du gillar väl Falkblicks Facebooksida? Där kan du också diskutera med andra språkintresserade!

| More

Advents- och julsaker

2011-11-25T15:42:00.003+01:00

Vissa har nu hem med full julmundering. Andra väntar lite och nöjer sig med några stjärnor och ljusstakar. Såvida man inte har dem framme året runt ...

Men vad kallas pyntet egentligen? Heter det adventsstjärna eller julstjärna? Och vad kallas kalendrarna?

Stjärnor
Advent kommer av latinets adventus och betyder "ankomst". Det är Jesu ankomst, inte hans födelse som man syftar på. Adventsstjärnor hängs som bekant upp första söndagen i advent, då väntan på Jesu ankomst börjar.

Att kalla stjärnan julstjärna kan betyda att man förknippar den med själva Betlehemsstjärnan. Men förleden jul markerar också det mindre kristna arvet i jultraditionerna. Julen uppfattas ju i dag mer som en festhögtid än en kristen högtid.

Är du nyfiken på hur det gick till när adventsstjärnan gjorde sitt intåg i svenska hem? Då kan du läsa här.

Kalendrar
Den traditionella papperskalendern med luckor hette ursprungligen adventskalender. Men de senaste decennierna har ordet julkalender blivit allt vanligare. Särskilt dominerande är julkalender som benämning på de tv- och radioprogram som sänds för barn under december.

Vi som var små på 70-talet minns med blandade känslor Teskedsgumman och Broster Broster. Följ med på en nostalgiresa genom 70-talets kalendrar!

| More

Falkblick bloggar om språkfrågor, 80-talet och New York – och gärna åt dig också!

2011-11-24T12:27:00.012+01:00

Du har väl inte missat att Falkblick inte bara bloggar om språkfrågor?

Falkblick har även två andra bloggar: en blogg om 80-talet och en blogg om New York.

Varför då? undrar du kanske. Svaret är enkelt: Falkblick älskar helt enkelt dessa ämnen. De är i princip outtömliga och en källa till både inspiration och skrivglädje.

Bloggar du också? Falkblick hjälper dig gärna att skriva blogginlägg. Läs mer nedan.
Men först en kort presentation av Falkblicks bloggar om 80-talet och New York. (För övrigt får de tala för sig själva.)

80-talet – som du minns det och som det var
Det här är bloggen om ditt älskade eller hatade 80-tal. Vad slår musiken, kläderna, maten och minnena från detta årtionde? Tiden för tröjor med pingvinärm, hockeyfrillor, solariebrännor, gräddfylld mat och syntpop? Välkommen till 80-talet – som du minns det och som det var.

New York – My Bite of the Big Apple
Att älska New York. Att hitta, smaka på och njuta av de speciella, unika bitarna. Att ständigt längta tillbaka. Om detta handlar den här bloggen. Klappar ditt hjärta också lite extra för the Big Apple? Välkommen till New York – My Bite of the Big Apple.

____________________________________________________________________

Vill din organisation eller ditt företag ha hjälp med att blogga?
Falkblick hjälper dig gärna att skriva blogginlägg. Läs mer om Falkblicks tjänster som copywriter. Falkblick kan också bistå som språkgranskare och korrekturläsare.

Texterna på företagets blogg eller webbplats är ert ansikte utåt. Med tydliga, korrekta och läsvärda texter får ni ökat förtroende – och ökad konkurrenskraft.

Låter det intressant att samarbeta med Falkblick? Mejla eller ring, så får du veta mer. Eller varför inte komma förbi på en fika, om du befinner dig i närheten av Strängnäs? Titta också in på Falkblicks Facebooksida, för att diskutera med andra språkintresserade.

Välkommen!

| More

Vad är rikssvenska?

2011-11-18T10:32:00.004+01:00

Gustav Vasa, krönt till kung i Strängnäs.

Vem talar egentligen rikssvenska? Gör du det?

Maktcentrum kring Mälaren
Rikssvenska (eller standardsvenska, som man oftast säger inom språkvården i dag) kommer från dialekterna kring Mälaren. Det beror på att Sveriges politiska maktcentrum länge varit knutet till denna del av landet. (Räta på ryggen nu, alla Strängnäsbor!) Därmed har det legat större prestige i att tala just rikssvenska. Hade någon annan stad (såsom Kiruna?) varit Sveriges huvudstad hade det svenska riksspråket utvecklats ur den språkvariant som talas där.

Regional standardsvenska
I dag säger man dock inte att standardsvenska talas på en viss plats i landet. I stället talar man om olika regionala former av standardsvenska. Oftast går det ju att höra om en person kommer från Göteborgstrakten eller Gotland, när det gäller uttalet – i synnerhet talets melodi och rytm. När det gäller ordförråd, syntax och ordböjning är standardsvenskan enhetligare. Och när det gäller den skrivna formen kan man nästan inte se någon skillnad alls, berättar Språkrådet.

Gissa dialekten
Här är ett test för dialektintresserade. Vilken dialekt är följande mening exempel på? "Uschaan, vad skabbigt, dö!" (Fritt översatt: "Du, usch och fy vad det här var hemskt!".) Svara på Falkblicks Facebooksida!

| More

Välkommen till Onyx Live – en eventkväll i Strängnäs 23 november! (Anmälan senast 16 november.)

2011-11-14T10:01:00.020+01:00

Följ med när nättidningen Onyx magasin går live, i form av en serie eventkvällar. Lyssna på intressanta föreläsningar, mingla och må bra.

Premiär onsdagen den 23 november, klockan 18.30, i Keramikens Hus, i Strängnäs.
Kvällens föreläsare är entreprenören och författaren Christina Stielli, som talar på temat "Allt går". (Anna på Falkblick har tidigare gjort en intervju med Christina i Onyx magasin.)

Anmälan (bindande) senast 16 november, till onyxlive@onyxmagasin.se.
PS. Först till kvarn – begränsat antal platser!

Varmt välkommen!

Mirjam Jonker, Camilla Weggeman och Anna Ström Åhlén
Redaktionen för Onyx magasin

| More

Fars dag – en fars?

2011-11-11T11:00:00.000+01:00

Rekvisita till en fars? Bilden är lånad av Mimo Style.

På söndag är det fars dag – det har nog inte undgått någon. Men blir dagen en fars?

Galna särskrivningar har alla sett till leda: smärt läkare eller kyckling lever. Men felaktiga hopskrivningar talas det inte så mycket om.

Fars dag är ett typiskt exempel, där många faller i hopskrivningsfällan. I många annonser kan man läsa: ”Glöm inte farsdag den 13 november” eller "Fira farsdag hos oss". Det vore kanske inte så lyckat om fars dag blev en fars?

Två ord
Fars dag är två separata ord, även om man ofta uttalar dem snabbt. Jämför barnens dag eller kanelbullens dag – precis likadana uttryck, men dem skriver ingen ihop.

I sammansättningar ska dock orden fars dag skrivas ihop, till exempel farsdagspresent.

Hur vet man om ord ska skrivas isär?
Men hur vet man egentligen om ord ska skrivas som ett eller flera? Det bästa är att läsa texten högt i långsam takt. Förhoppningsvis hör man då om ordet har så kallad sammanfattningsaccent eller om det består av en flerordig fras. Jämför femton och fem ton. En viss skillnad.

PS. Du gillar väl Falkblicks Facebooksida? Välkommen dit för att diskutera med andra språkintresserade!

| More

Låt Falkblick språkgranska och korrekturläsa företagets årsredovisning

2011-11-08T11:03:00.007+01:00

| More

Tack vare eller på grund av?

2011-11-04T10:00:00.037+01:00

Bild lånad från Camillas lilla sida.

"Han blev avskedad tack vare att han skrev fel saker på Facebook." Eh? Alla har nog någon gång hört sådana här meningar.

Naturligtvis är meningen helt korrekt om man ogillar personen i fråga, det vill säga om man gläds åt att han förlorade jobbet. Eller också var det det bästa som kunde hända, för den anställdes eller företagets del? Men i de allra flesta fall skulle man här säga på grund av.

Tacka eller inte?
Med uttrycket tack vare menas att det finns någon eller något att tacka. Där orsakssammanhanget inte är lika uppskattat, bör man använda på grund av.

Här är ett par exempel:

Barnet som gick vilse klarade sig, tack vare mobiltelefonen.
Hästen halkade hela tiden, på grund av det dåliga väglaget

Tack vare att många säger fel när det gäller dessa uttryck, fick Falkblick i dag inspiration till något att skriva om.

Tack, tack!

PS. Du "gillar" väl Falkblicks Facebooksida? Välkommen dit för att diskutera med andra språkintresserade!

| More

Halloween, allhelgonadagen och alla helgons dag – vad är det för skillnad?

2011-10-31T09:31:00.007+01:00

Nu är det dags för grinande pumpor, spökkalas och kanske besök på en kyrkogård. Men efter en titt i almanackan blir man lätt förvirrad. Det finns ju flera dagar med snarlika beteckningar: allhelgonadagen och alla helgons dag. Och vad är egentligen halloween?

Allhelgonadagen
Den 1 november är det allhelgonadagen, den traditionella kyrkohögtiden. År 1953 beslutade man att den dag som skulle vara allmän helgdag och medföra ledighet, skulle vara en lördag. Man införde då alla helgons dag (se nedan), men ville ändå inte inkräkta på kyrkans rätt att fira på den traditionella dagen. Därför finns det nu ofta två dagar i almanackan med snarlika namn.

Alla helgons dag
Den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november kallas alltså alla helgons dag. Allhelgonaafton står inte utsatt i almanackan, men så kallas fredagen före. Hela denna helg, fredag–lördag, kallas allhelgonahelgen. (I talspråk kort och gott allhelgona).

Ibland sammanfaller förstås allhelgonadagen och alla helgons dag, om den 1 november råkar vara en lördag.

Halloween
Att den amerikanska traditionen med halloween har nått Sverige, har väl inte undgått någon. Halloweenfirande är främst inriktat på barn och liknar den svenska seden med påskkäringar. Barnen klär ut sig i spökkläder och går runt för att tigga godis, med ”trick or treat” (bus eller godis). Ursprungligen har denna helg firats på allhelgonaafton, precis som det engelska namnet anger (all hallows eve = alla helgons afton).

Spökhelg
Språkrådet (källa till denna information) vill införa ett svenskt namn i stället för halloween: spökhelg. De motiverar förslaget med att halloween är krångligt att stava och uttala. Dessutom kan det, som bekant, lätt blandas ihop med allhelgonaafton. Men frågan är om förslaget fått gehör ...

Pröva att dra ovanstående förklaring nästa gång ett skelett ringer på dörren, så ska du se att buset kommer av sig!

PS. Vill du diskutera, är du som vanligt välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Vilket vanligt språkfel retar du dig mest på?

2011-10-25T11:18:00.004+02:00

Alla har vi våra käpphästar. En del ser rött vid felaktiga särskrivningar. Andra blir
galna på uttalet "ejenklien" (egentligen) eller missuppfattningen "situationstecken" (citationstecken).

Vilket vanligt språkfel retar du dig mest på?

Välkommen att svara på Falkblicks Facebooksida!

PS. Naturligtvis är inte alla experter på att skriva, och visst finns det dyslexi och liknande. Ta därför denna fråga med en nypa salt och glimten i ögat! ;) Det är väl tur att vi kan hjälpa varandra. Falkblick-Anna är ingen fena på siffror, däremot är hon copywriter, språkgranskare och korrekturläsare.

| More

Super trött eller supertrött?

2011-10-20T11:28:00.003+02:00

En supertrött tapir. Foto: Fotoakuten.

"Super trött men massa att göra i dag".

Du har säkert stött på denna statusuppdatering på Facebook. Eller kanske skrivit så själv?

Okej, du är trött på tjat om särskrivningar. Kanske tänker du att man "fattar ändå". Jo, ibland. Men just i detta fall blir faktiskt betydelsen fel:

Super trött = Du är trött och super.
Supertrött = Du är väldigt trött.

Många skriver också "skit bra". Ja, tänk efter vad det egentligen betyder ...

Hur vet man då om ett ord ska vara särskrivet eller inte? Ett bra tips är att läsa texten högt i långsam takt. Då hör du om ordet har så kallad sammanfattningsaccent och ska skrivas ihop (grönsak) eller tvåordsaccent och ska skrivas isär (grön sak). Jämför även kassa terminalsystem och kassaterminalsystem. Viss skillnad, eller hur?

Vill du diskutera, är du välkommen till Falkblicks Facebooksida!

PS. Du har väl inte missat att Falkblick också har en blogg om 80-talet och en blogg om New York?

| More

Legend eller legendar?

2011-10-13T10:03:00.004+02:00

Ingemar Stenmark – en legendar som lämnat djupa spår
i idrottshistorien.

Falkblick fick ett önskemål från en läsare: skriv om orden legend och legendar. Vad är det för skillnad på orden? Är personer legender eller legendarer?

Helt osökt kom Falkblick-Anna att tänka på Ingemar Stenmark, en av vår tids störste idrottsmän.

Någon som minns hur hela Sverige verkligen stannade? En knastrande högtalare på skolan meddelade att det strax var dags för andra åket i storslalom, i Garmisch-Partenkirchen. Omedelbart ställdes lektionerna in och skolgården tömdes. I samhället tömdes gator, mataffärer och postkontor på samma sätt, och folk skockades runt närmaste tillgängliga tv-apparat.

Ordet legendar har använts sedan tidigt 60-tal om legendariska personer, särskilt inom sporten. Och att Ingemar Stenmark är en sådan råder det knappast någon tvekan om. Hur många kan ståta med två OS-guld, tre VM-guld och hela 86 världscupssegrar?

Stenmark kan också kallas legend, vilket är ett vanligare ord i bruket, enligt Språkrådet. En person som är en legend är gärna föremål för mytbildning, vilket inte minst Michael Jackson var ett exempel på.

Med legend menas annars främst en sagoliknande berättelse av visst slag.

Förvirrande? Använd då legendar om personer, så framgår det klart att det är en människa du menar. Använder du ordet legend, kan det vara tvetydigt. (Men inte fel.)

Vi avslutar med ett rafflande åk, som än i dag får Falkblick-Annas knogar att vitna. Trots att utgången är tämligen klar. "De ä bar' å åk!"

PS. Vill du diskutera, är du som vanligt välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Brittsommar och indiansommar

2011-10-05T16:34:00.005+02:00

Nu är hösten här; det är ingen tvekan. Men nog hade vi en sommarliknande värme i helgen, trots de dalande löven? I alla fall i Falkblicks trakter.

Värme med Birgitta
Så här års kan det nämligen vara brittsommar, det vill säga "en period av soliga och varma dagar i början av hösten". Ursprungligen syftar ordet på dagarna kring brittmäss – heliga Birgittas dag den 7 oktober. Då var det enligt folktron ofta fint och varmt väder. Det finns dock inga meteorologiska skäl eller statistiska bevis för att en period av vackert väder ofta skulle infalla just kring detta datum.

Solrök i staterna
Ett liknande uttryck är ordet indiansommar, som är ett lån från engelskans Indian summer. Så kallar man i USA och Kanada en period av varmt och lugnt väder med dis och solrök, antingen på senhösten eller under tidig vinter. I engelskan kan uttrycket också beteckna en lugn, trevlig eller framgångsrik tid i slutet av andra perioder, till exempel en människas liv.

Tips för höststämning
Infinner sig inte den rätta mysiga höststämningen? Då fungerar alltid de klassiska råden:
Gör en kopp hett te eller kaffe, vira in dig i en pläd och sök värme vid en brasa (alternativt elementet). Förlora dig i en god bok. Eller varför inte spinna vidare på temat indianer och USA? En nostalgitripp via dvd- eller VHS-biblioteket är aldrig fel. Falkblick har testat.

Vill du diskutera, är du som vanligt välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Källa: Språkrådet

| More

Du med stort eller litet d?

2011-09-27T15:01:00.004+02:00

"Bästa Sofie! Här får Du ett erbjudande om böcker Du bara inte får missa! Vi kommer att ge Dig många trevliga lässtunder."

Känner du igen formuleringarna? Alla har vi väl fått direktreklam, där vi tilltalas med förnamn, som om avsändaren kände oss personligen. Texten är dessutom ofta späckad med Du som tilltalsord, skrivet med versalt (stort) D.

Många versaler stör läsningen
Språkrådet rekommenderar dock att man skriver du med liten bokstav. Särskilt gäller detta texter som vänder sig till flera personer. Att skriva Du som i exemplet ovan, förekommer ibland i säljbrev, myndighetsbrev och liknande som vänder sig till en enda person. Även formerna Dig, Din, Ditt och Dina ska då stå med stor bokstav. Men i längre texter blir det störande med alla versaler.

Hur tänker läsaren?
Versalt Du är tänkt att vara ett mellanting mellan ett ledigt du och ett formellt ni. Tänk dock på att det inte alls behöver uppfattas så av läsaren. Vissa upplever det snarast som insmickrande, andra som avståndstagande.

Hur skriver du själv? Välkommen att diskutera på Falkblicks Facebooksida!

PS. Du har väl inte missat Falkblicks nystartade New-Yorkblogg?

| More

Mejl eller mail?

2011-09-21T10:18:00.004+02:00

Bild lånad av Hilan.

Skriver du fortfarande mail? Sluta med det. Ja, inte att skicka e-post alltså, men att använda det engelska ordet. I svenskan gäller mejla och så har det varit i flera år nu. De allra flesta inom medierna och i kommunikationsbranschen skriver enligt svenska skrivregler.

Skriver du tejp kan du skriva mejl
Kanske har du invändningar? Ser stavningen "ful" ut? Konstlad? Då kan du ta dig en titt på ordet tejp. Ett ord som faktiskt har gått igenom precis samma försvenskning. Ingen skriver väl längre tape i svenskan?

Engelska ord går bra som de är i vissa sammanhang, men problemet uppstår när man ska göra verbformer av dem och böja dem. Inte skriver du väl tapa? Nej, tänkte väl det. Tejpa är det som gäller, precis som mejla.

E-post i formella sammanhang
I riktigt formella sammanhang passar det dock bättre med skicka e-post. Men bort med den engelska stavningen i vilket fall! Att ligga i frontlinjen och följa de svenska språkreglerna är aldrig fel. Dessutom inger det förtroende.

Vi avslutar med några klipp från filmen "You've Got Mail" – med berättigad engelsk stavning.

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Kolon eller semikolon?

2011-09-14T09:02:00.001+02:00

Bild lånad från BoRev.Net.

Har du koll på kolon och semikolon? Alldeles för ofta ser man semikolon i stället för kolon – till och med i dagstidningar! I dag reder vi ut när de olika tecknen ska användas.

Kolon
När det gäller uppräkningar, exemplifieringar, förklaringar eller dylikt är det kolon som gäller. Skriv alltså: "Kungen reser till följande platser: Nice, Dubai och Brunei" och inte "Kungen reser till följande platser; Nice, Dubai och Brunei".

Semikolon
Semikolon kan användas mellan satser som hör samman med varandra, när punkt känns för starkt avskiljande. Exempel: "Reseprogrammet blev för intensivt; kungen behövde en avkopplande helg i Nice".

Vid uppräkningar används semikolon för att avskilja olika grupper från varandra. Exempel: "Väskan var packad med det nödvändigaste: badbyxor, frack och toalettsaker; godis, öl och smörgåsar; karta och parlör".

PS. Någon som blev ressugen? Ta en titt på Falkblicks nystartade blogg om New York!

PS. Diskussionssugen? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Fett gott

2011-09-08T12:47:00.006+02:00

Bild lånad från My Recipes.

Konversation mellan två tonåringar:

– Tårtan var fett god!
– Ja, men hur mycket käkar du egentligen?
– Fett lite, det här är bara andra biten.

Att tårtan är fet behöver man inte vara dietist för att inse. Men samtalet ovan handlar inte direkt om näringsinnehållet. Fett är helt enkelt ett förstärkningsord, som kan användas i både positiv och negativ bemärkelse.

Saker kan både vara fetsnygga (jättesnygga)och gå fetbort (ogillas). När ordet fett står helt för sig självt kan det översättas med "grymt" (riktigt bra) eller "cool".

Olle Josephson från Språkrådet berättar mer i denna artikel.

Den som blev sugen på tårtan på bilden och samtidigt är bra på engelska, kan följa det här receptet. Falkblick Språkvård lät Google Translate översätta det och fick nedanstående resultat. Kursiveringen medför vissa lässvårigheter, men är nödvändig för att särskilja texten, som Falkblick tar starkt avstånd ifrån. Stark skrattvarning utfärdas också ...

Som avslutning får ni njuta av en låt från en fett bra film: Grease.

Chocolate Turtle Cake* (Google-översättning)

Osötad kakao
1 (18,25-oz.) Paket Devil's food cake mix
1 (3,9-oz.) Paket choklad instant pudding mix
3 stora ägg
1 1 / 4 dl mjölk
1 kopp rapsolja
2 tsk vaniljextrakt
1 tsk choklad extrakt
1 tsk snabbkaffe granulat
1 (6-oz.) Paket semisweet choklad bitar
1 kopp hackade pekannötter
1 (16-oz.) Container färdiga att sprida cream cheese glasyr
1 / 2 kopp burk dulce de leche
2 (7-oz.) Förpackningar havssköldpadda godis
1 (16-oz.) Kan färdiga att sprida choklad fudge Frosting
1 (12-oz.) Burk dulce de leche glass toppning
1 / 4 kopp pecan halvor, rostat

Beredning

1. Värm ugnen till 350 °. Grease 2 (9-inch) rund kastruller tårta och damm med kakao. Ställ åt sidan.

2. Beat KAKMIX och nästa 7 ingredienser i låg hastighet med elvisp 1 minut, slå på medium hastighet 2 minuter. Vik i choklad bitar och hackade pekannötter. Häll smeten i förberedda kokkärl.

3. Grädda i 350 ° i 30 till 32 minuter eller tills en trä plocka in i mitten kommer ut rena. Cool i kokkärl på wire rack 10 minuter. Ta bort från kastruller till tråd rack, och svalna helt. Wrap och chill tårta lager minst 1 timme.

4. Vispa ihop cream cheese glasyr och burk dulce de leche i en liten skål tills väl blandat. Ställ åt sidan. Klipp 6 turtle godis på mitten, och som är avsedd för garnering. Dice kvarvarande sköldpadda godis.

5. Använda en sågtandad kniv, bit tårta lager i halv horisontellt göra 4 lager. Place 1 lager, skära uppåt på tårta tallrik. Sprid med 1 / 2 kopp cream cheese glasyr blandningen, strö över en tredjedel tärnade sköldpadda godis. Upprepa proceduren två gånger. Placera slutlig cake lager ovanpå tårtan, skär nedåt. Spread choklad fudge glasyr på toppen och sidorna av tårtan. Täck över och kylan i kylskåp tills den ska tjäna. Precis innan servering, duggregn Dulce de leche glass topping över toppen av tårtan. Garnera med resterande halverats sköldpaddan godis och pecan halvor. Förvaras i kylskåp.

Provkök Tips: Vi testade med 2 Dulce de leche produkter: konservburkar och Jarred. De konserverade produkter är av Nestlé och tillgänglig i 14-oz. kan. Det är ganska tjock, och när det blandas med färdiga att sprida cream cheese glasyr, gör en rik, kola-smaksatt fyllning. Hitta den i affären med den mexikanska ingredienser. Den Jarred Dulce de leche glass topping är perfekt att duggregn över den färdiga kakan. Hitta den i snabbköpet med andra pålägg glass.

*) Tårtans namn ville inte låta sig översättas.

| More

Kollegor eller kolleger?

2011-09-02T11:05:00.003+02:00

Bild lånad från Virgin Media.

Har du skrattat på jobbet i dag? Då har du troligen kollegor du trivs med. Lika väl överens kom inte kollegorna i Fawlty Towers ... Men nog skrattar man åt dem.

Att det heter en kollega är vi överens om. Men ska det heta kollegor eller kolleger i plural?
Språkrådet berättar att båda formerna numera är korrekta.

Svenska regler ...
Ändelsen -or följer svenskans regler för plural av n-ord på -a. Exempel är en flicka, flera flickor och en gata, flera gator. Regeln gäller också lånord som pizza (en pizza, flera pizzor).

... eller latinska
Men länge har man hävdat att kolleger skulle vara mer korrekt, eftersom den pluralformen ligger närmare den latinska (collegæ).

Talspråk
Tidigare var det också vanligare i talspråket att pluraländelsen -or försvagades till -er. Ett par exempel är gater och mammer.

Skriftspråk
Men i skrift däremot blev det ofta -or, just för att svenska ord böjs på det sättet. Så skrev de som inte kände till det latinska böjningsmönstret.

På motsvarande sätt sade de som ville tala "vårdat" kollegor (liksom gator och mammor). Samtidigt blev de som kände till den latinska böjningen irriterade ... Kollegor såg helt enkelt obildat ut! Nu kan man – tack och lov – använda båda formerna.

Samla nu kollegorna till fredagskaffe och ett gott skratt – kanske åt just Fawlty Towers. Vilket favoritavsnitt John Cleese själv har, får du veta i klippet nedan!

PS. Diskussionssugen? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Tävlingen avgjord

2011-09-01T08:53:00.002+02:00

Nu har vi en vinnare i Falkblicks tävling om gratis språkgranskning.
Läs mer på Falkblicks Facebooksida.

Varmt grattis till vinnaren! Likaså varmt tack till alla som deltog!

| More

Gilla Falkblick på Facebook – vinn gratis språkgranskning!

2011-08-31T13:06:00.002+02:00

I dag är det sista chansen att tävla om gratis språkgranskning! Alla nya "gillare" av Falkblicks Facebooksida deltar i tävlingen (från nummer 150 och uppåt). En av er vinner gratis språkgranskning av en A4-sida eller en webbsida text.

Om sidan får 200 gillare före dagens slut, blir även nummer 200 en vinnare!

Lycka till!

| More

VD eller vd?

2011-08-29T11:48:00.012+02:00

En avgående vd i ropet: Steve Jobs på Apple.
Foto: Steve Jurvetson från Menlo Park, USA.

Skriver du VD med stora bokstäver eller vd med små? Ibland råder det förvirring om vad som är rätt. Men här är klara besked: det är små bokstäver som gäller. (Hur maffigt det än ser ut med stora bokstäver – och hur man än gjorde förr.) Förkortningen vd ska skrivas med små bokstäver och detsamma gäller liknande förkortningar, som cd.

Det handlar nämligen om förkortningar som

inte är egennamn
används som egna självständiga ord.

Här är exempel på fler förkortningar som utläses som ord: pc, tv, mc, wc och vvs. Vill man böja förkortningarna, ska det vara ett kolon mellan förkortningen och ändelsen: pc:n, pc:arna osv.Om förkortningen inleder en mening, ska dock första bokstaven vara stor: Vd kallade till möte.

Framför nu detta till vd i ditt företag! Eller till dig själv. ;)

Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida. Där pågår också en tävling, där du kan vinna gratis språkgranskning fram till 31 augusti. Det enda du behöver göra är att gilla sidan. Lycka till!

Lite musik framförd av en annan boss: Bruce Springsteen.

| More

Kräftskiva – vad betyder det?

2011-08-22T08:29:00.005+02:00

Augusti är kräfttider. Kanske sitter fler än Falkblick med fingrarna fulla av små stick i dag, efter helgens kräftskiva?

Kräftskiva och bordsskiva
Men vad betyder ordet skiva i detta sammanhang? Språkrådet berättar att skiva är ett vardagsord för "fest, hippa eller tillställning". Troligen kommer det från "bordsskiva" med mat och dryck och allt som hör därtill.

Drycker och rejäl fest
Förr i tiden kunde man med skiva avse bara själva dryckerna, men oftast avsåg (och avser) man en "rejäl fest". Även lugnare tillställningar kan dock kallas skiva (för var går gränsen för "rejäl"?).

Recept på tillbehör – kräftskiva
Den som inte själv känner sig hugad att fiska, beger sig förstås till närmaste matvarubutik. Tillagningsanvisningar och delikata recept på tillbehör finns här.

Smaklig spis. Och glöm inte musiken!
_____________________________________________________________________

Tävlingen fortsätter: Vinn gratis språkgranskning!

Allt du behöver göra är att gilla Falkblick på Facebook, före 31 augusti!
Läs mer om tävlingen på Falkblicks Facebooksida.

| More

Vinn gratis språkgranskning!

2011-08-01T17:01:00.003+02:00

Gratis språkgranskning – det kan du vinna om du "gillar" Falkblick på Facebook!

Läs mer om tävlingen på Falkblicks Facebooksida.

Välkommen!

Semesterdags – trevlig sommar!

2011-06-28T12:06:00.002+02:00

,

Falkblick tar nu semester och gör ett uppehåll här på bloggen.

Men först ett somrigt språkråd!

Sommar förknippar vi med ledighet och för den perioden finns det flera ord: lov, ferie och semester. De två första innebär ledighet från skola och studier, det sista ledighet från arbete.

Lov sedan 1600-talet
Ordet lov har använts sedan 1600-talet. Det kommer helt enkelt av lov i betydelsen "tillåtelse", berättar Språkrådet, dvs 'tillåtelse att vara ledig och borta från undervisning'.

Högtidsdagar
Ferie är lånat från latinets feriæ, som egentligen betyder 'högtids-
dagar'. Även detta ord finns i betydelsen 'ledighet från undervisning' sedan 1600-talet.

Sexmånadersperiod
Också ordet semester kommer från latinet. Det betyder i grunden 'sexmånadersperiod'. Här gäller det att passa sig i samtal med andra skandinaver, liksom med engelsmän och tyskar. Det är nämligen bara på svenska som semester betyder ledighet! I andra språk avser man motsatsen – ett halvt läsår, dvs det vi kallar en 'termin'.

Semester sedan 1700-talet
I Sverige har vi använt semester i betydelsen 'ledighet från arbete' sedan 1700-talet. Men på den tiden var det knappast aktuellt för gemene man ... Från början avsågs officerares rätt att vara lediga under en viss period. Först 1938 kom lagen om rätten till betald semester – till en början två veckor.

Termin
I Danmark och Norge heter det ferie, både då man talar om ledighet från undervisning och från arbete. Också där används ordet lov i betydelsen 'tillåtelse', men inte om ledighet från undervisning. Och semester är, som sagt, detsamma som 'termin' för våra nordiska grannar.

Rörigt? Bäst att lägga sig i hängmattan och drömma om ... en sällskapsresa?!

PS. Du gillar väl Falkblicks Facebooksida? Den som blir "gillare" numer 200, bjuds på gratis språkgranskning av en webbsida eller A4-sida text, efter sommaren. Gilla på ...

Trevlig sommar, alla bloggläsare!

Midsommar

2011-06-23T12:17:00.002+02:00

Foto: Forsa Sockens Hembygdsförening.

Snart är det dags – för sommarens mest mytomspunna och älskade tid: midsommarhelgen!

Uttal
Ordet midsommar kan uttalas på två sätt. Det ena sättet är [mi:dsommar], med ett uttal som ligger nära stavningen. Det andra sättet är med s i ordfogen och kort vokal: [missommar]. Jämför ordet matsäck, som också kan uttalas på två sätt: [ma:tsäck] eller [massäck]. Båda uttalen är helt korrekta berättar Språkrådet.

Majstång
Många kommer att besöka eller resa en midsommarstång. Ett annat ord för denna blomsterprydda skapelse är majstång. Men varför heter det så? Stången blir ju inte rest i månaden maj, utan i juni!

Språkrådet förklarar att ordet kommer av verbet maja, som förr användes i betydelsen "pryda något med grönt". Det ordet finns inte kvar i rikssvenskan. Men i danskan finns maje som betyder "pryda, pynta". Ändå kan majstång och månaden maj sägas hänga ihop, eftersom substantivet maj (=grönt) troligen är bildat till månadens namn.

Avslutningsvis får du lite tips på godsaker att inmundiga (inklusive de självklara jordgubbarna), några visor att sjunga vid de små glasen samt lekar att roa dig med efteråt.

Glad midsommar!
önskar Falkblick

PS. Du skriver väl inte midsommarafton med versalt m? Nej, tänkte väl det ... Vill du diskutera, är du som vanligt välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Apostrof eller accent?

2011-06-20T08:51:00.005+02:00

Bild lånad från Irrational Geographic.

Nästan som Hamlet med dödskallen i handen, undrar man ibland:
"Accent eller apostrof, det är frågan." Dessutom finns det ju två typer av accent – akut och grav.

Vi börjar med att visa hur tecknen ser ut.
På datorns tangentbord hittar man accenterna intill backstegstangenten och apostrofen vid entertangenten.

Akut accent: ´
Grav accent: `
Apostrof: '

Akut accent finns i ett hundratal lånord, som i sin grundform innehåller ett betonat e. Ett par exempel är allé och idé.

Tecknet finns också i vissa svenska släktnamn, ibland även över andra bokstäver än e. Undertecknads efternamn är ett exempel: Åhlén. Även när ord skrivs med versaler ska akut accent sättas ut.

Grav accent är mindre vanlig. Den förekommer i uttryck som övertagits direkt från främmande språk, framför allt franskan. Alla som stuckit näsan i en kokbok eller i mjölkdisken på senare år, har stött på crème fraiche. Den grava accenten kan också användas när man återger utländska namn.

Apostrof då? Tecknet används vid mer ovanliga uteslutningar av bokstäver, till exempel i ropa' (som kan stå för ropar, ropade eller ropat). Man kan också använda apostrof vid egennamn som slutar på s-ljud, för att förtydliga sammanhanget: "Våra banker är fattigare än Schweiz' (banker)", "Det här är inte min katt, det är Mattias' (katt)".

Men observera att apostrof inte ska användas före genitiv-s i svenskan. Former som "Kicki's fotvård" hör inte hemma i Sverige, men de finns där likväl.

Ytterligare ett användningsområde för apostrof är citat inuti citat: "Hon kallade mig 'fegis' och det var inte roligt".

För att återgå till Hamlet och dödskallen – här är fakta för intresseklubben: Hamlet håller faktiskt inte någon dödskalle i sina händer, vid den berömda monologen: "Att vara eller inte vara, det är frågan". Däremot håller han i en sådan vid ett annat tillfälle.

Fast hur gick det egentligen till när Hamlet skrevs? Filmen nedan kanske ger svar ...

Källa: Språkrådet

PS. Diskussionssugen? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Smörgåsbord

2011-06-10T14:00:00.004+02:00

Operakällarens smörgåsbord.

Så här i examenstider serveras säkert ett och annat smörgåsbord. Kanske på studentskivan, om studenten inte är alltför plakat ... Men varifrån kommer detta ord egentligen?

Tilltugg till snapsar
Smörgåsbordet – med bland annat smör och bröd, sill, kallskuret och småvarmt – har sitt ursprung i 1800-talets brännvinsbord (= några sorters tilltugg till snapsar före en måltid), som växte med tiden. När järnvägs-
restaurangerna kom behövdes snabb servering och smörgåsbordet blev succé. Utländska resenärer fick smak på läckerheterna och tog med sig traditionen med Swedish smorgasbord utanför landets gränser.

Smörgåsbord i New York
Riktigt genomslag som Sverigesymbol fick smörgåsbordet genom världsutställningen 1939, i New York. Företeelsen fick ny form av Tore Wretman 1964 och spreds sedan världen över, under 60- och 70-talen med svenska exportföretag.

Simmande gäss
Efterleden gås i smörgås syftar troligen på de små smörklumpar som bildades på gräddens yta, när man kärnade smör. De simmade på ytan som gäss. Uttryck som brödskiva med smörgås har med tiden reducerats till bara smörgås. Tidigare hette det smörgäss i plural, men ändelsen -ar tog över med tiden, när den ursprungliga betydelsen började gå förlorad.

Ta nu en smörgås i solskenet och njut av sommaren! Har det blivit för mycket av det goda, kan du alltid banta med Werner och Werner ...

PS. Diskussionssugen? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Bubblor

2011-06-07T09:30:00.005+02:00

Så här års spritter det av champagnebubblor lite varstans. Men det finns ju även andra slags bubblor. I dag ska vi "punktera" några av dem.

Sprickor och avslöjanden
Det började med fastighetsbubblan på 1990-talet. Sedan kom it-bubblan, internetbubblan och telekombubblan.

Bubblor kan som bekant spricka – så långt är det en enkel association. Men bubblor innebär också att något kan avslöjas. "Det gick att dölja affären så länge de var sams, men sen sprack bubblan" är ett exempel.

I dag talar man mer än någonsin om bubblor. Det handlar om konkurser, börsras och nedgångar i olika branscher.

Slutna världar och utmanare
Ordet bubbla används också i betydelsen "isolation" och "sluten värld". Folk kan leva i glasbubblan, bebisbubblan eller Idol-bubblan.

Så finns också uttrycket bubblare, om utmanare – någon som vill upp till ytan. Vi som var med på 80-talet minns radions Tracks-lista med "Veckans bubblare" (låtar som strävade mot toppen).

I dag kan nästan vad som helst vara en bubblare. Inte minst ett mousserande vin, för att återknyta till inledningen. Men vanligare är nog att säga bubbel om dessa sprudlande drycker.

Om det finns "rysk champagne" eller inte, överlåter vi åt Johan Glans i Kvarteret Skatan att svara på ...

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Kristi himmelsfärdsdag

2011-06-01T13:22:00.005+02:00

Snart är det Kristi himmelsfärdsdag. Att de flesta är lediga då, är allmänt känt. Men vad innebär denna helgdag? Och hur skriver man dess namn?

Upp i höjden
Språkrådet ger oss lite historik. När Jesus hade återuppstått på tredje dagen efter korsfästningen, visade han sig för sina lärjungar. I 40 dagar vandrade han bland dem. Sedan var det dags för honom att förenas med sin fader. Han lyftes "inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn", står det att läsa i Apostlagärningarna.

Stor eller liten bokstav?
Dagen skrivs Kristi himmelsfärdsdagen eller bara himmelsfärdsdagen. Hela helgen kallas himmelsfärdshelgen.

Notera att det inte ska vara stor bokstav i början av något annat ord än Kristi. Det är den latinska genitivformen för namnet Kristus. Jämför prästens ord vid nattvarden: "Kristi blod för dig utgjutet", alltså "Kristus blod" på modern svenska.

Trappa till himlen
Njut nu av den kommande helgen, vad den än må bjuda på. Varför inte börja redan nu med Led Zeppelins Stairway to Heaven?

Omständlig eller omständig?

2011-05-30T14:38:00.004+02:00

Den årliga sommarfesten med släkt och vänner är över. I ett svagt ögonblick lovade du att vara administratör. "Inga problem!" sade du glatt, yr av "Små grodorna" och diverse skålande. "Jag räknar ihop alla kvitton och så delar vi lika!"

Nu sitter du där bland tomma jordgubbskartonger och ett berg av kvitton, mer eller mindre sönderregnade. En sammanställning ter sig minst sagt omständlig. Eller ... heter det omständig? Det borde det väl göra, med tanke på ordet ständig?

Ändelsen -lig
Svaret är att det heter omständlig, med l. Ordet kommer från tyskans umständlich, berättar Språkrådet. När svenskan tog över ordet bildades det med ändelsen -lig, som motsvarar tyska -lich (och inte -ig, som i ständig).

Med l – invecklad
Omständlig betyder "(alltför) detaljerad och invecklad". Substantivet är omständlighet.

Att många säger fel är inte så konstigt, eftersom det finns andra ord med ständig, till exempel fullständig, självständig och beständig.

Utan l – sakförhållande
Men omständighet, utan l, då? Det ordet finns väl? Jovisst. Men det betyder "sakförhållande som har betydelse i sammanhanget".

Nu har du en ursäkt till festdeltagarna: "Med tanke på omständigheterna när jag avlade löftet, är administrationen för omständlig för mig. Den överlåtes med varm hand till farbror Knut." (Eller Ove i Solsidan? Han är ju ekonomisk av sig ...)

Dags för mors dag

2011-05-27T10:40:00.002+02:00

Bild lånad av Epoch Times.

Så var det dags för mors dag igen. Hur fort gick det här året? Du som kan, glömmer väl inte att fira mamma i helgen? Eller – om du själv är mamma – se till att bli firad! Lite extra omtanke är aldrig fel.

Skrivs som två ord
Det korrekta sättet att skriva namnet på denna dag är särskrivet – som två ord. På samma sätt skriver man fars dag. ("Farsdag" vore något! Inte vill väl far att hans dag ska vara en fars?)

I sammansättningar med mors dag, ska orden däremot skrivas ihop: morsdagspresent och morsdagstårta.

Olika i Sverige och Finland
Nu kanske våra grannar i öst protesterar? Och det med rätta.
I finlandssvenskan heter det nämligen morsdag, ihopskrivet, berättar Språkrådet. Dessutom finns den bestämda formen morsdagen där. (Jämför midsommardagen och juldagen.)

PS. Falkblick tar inget ansvar för felskrivningen i Youtubeklippet nedan. ;-) Diskussioner sker i vanlig ordning på Falkblicks Facebooksida!

Picknick

2011-05-23T12:08:00.002+02:00

Konstnär: Thomas Cole.

Sommaren är här, även om det kanske inte riktigt är badväder. Men varför inte inmundiga en härlig måltid ute i det fria? Falkblick-Anna lyxade till det förra veckan med sushi i Central Park ... En liten picknick alltså!

Picknick
Alltför ofta ser man picknick stavas på engelskt vis: picnic. Men på svenska är det alltså stavning med ck som gäller.

Ordet picknick kommer av franskans pique-nique. Piquer betyder "sticka" och nique "liten sak utan värde". Men det lär finnas andra förklaringar också. Den första som använde ordet picknick i svenskan var Fredrika Bremer, i mitten av 1800-talet.

Tips på vad man kan packa i utflyktskorgen hittar du här. Eller också kanske du kan få lite inspiration av Mr Bean?

PS. Vill du diskutera? Då är du välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Se upp för äggen!

2011-05-18T13:37:00.004+02:00

Foto: Falkblick.

Ta betäckning! I alla fall om du besöker denna Lidl-butik. Där kan du bli nedmejad av ägg på promenad, sex stycken i varje grupp.

För att fortsätta på det populära skylttemat (ingen har väl missat underklädesrazzian?) kommer här ett bidrag från en av Falkblicks läsare. Signaturen Lars såg denna skylt vid entrén till en idrottsplats:

Det gäller att betona vad som ska göras, så varför inte stora bokstäver mitt i? (Tyckte skribenten i alla fall.) Men stackars Sissteman. Allt hänger ju på honom. Tänk om han inte skulle vara sist?

Hur som helst: tur att vi har ett språk i alla fall! Hur skulle vi annars kunna tänka? Det spekulerar Johan Glans i. Mycket nöje!

| More

Mellan hägg och syren

2011-05-11T23:33:00.000+02:00

Foto: Ulf Eliasson, Wikipedia.

Nu fylls luften av ljuvliga dofter – det är tiden mellan hägg och syren!

Uttrycket sägs komma från en skomakare, berättar Språkrådet.
Han tog helt enkelt ledigt på försommaren och satte upp en skylt
med texten: "Stängt mellan hägg och syren".

Kort period
Hur lång skomakarens semester blev, är lite svårt att säga. Häggens respektive syrenens blomningstid varierar ju över landet, och visst finns det sorter som blommar samtidigt. Men troligen blev den ganska kort.

Utan accent
Kan alla för övrigt stava till ordet syren? Många sätter accent över bokstaven e, men det ska det inte vara. Visserligen brukade ordet skrivas med accent mellan 1754 och 1892 (enligt SAOB). Men sedan 1969 gäller bara syren utan accent, enligt SAOL som är normgivande. Undantag är förstås vissa efternamn.

Olika slags njutning
Syrener kan också erbjuda kulinarisk njutning. Varför inte göra syrensaft? Eller också ordnar man lite andlig vederkvickelse, genom att lyssna till (eller sjunga) Under rönn och syren av Zacharias Topelius.

Fram med pennorna eller tangentborden och skriv vårdikter nu! Ingen skrivförmåga? Då kanske det är dags att gå en kurs hos Johan Glans ...

| More

Sjukt

2011-05-09T09:35:00.002+02:00

Ta en titt på bilden ovan! De flesta känner nog snålvattnet rinna till. Det ser helt enkelt sjukt gott ut!

Redan Linné
Att använda ordet sjuk på ett bildligt sätt är ingenting nytt. Redan på 1700-talet användes det så, men tvärtom: om något som inte var som det skulle. Språkrådet berättar att Carl von Linné kallade en felaktig räkning för "siuk i högsta grad".

Både bra och dåligt
På 1990-talet slog sjuk igenom som ett allmänt förstärkningsord, och sådana finns det ju flera. Saker blev både sjukt dåliga och sjukt bra.

Utvecklingen av ordets betydelse har alltså gått från "avvikande på ett negativt sätt" till "avvikande från det normala", oavsett om det är positivt eller negativt. Numera går det alltså att vara sjukt sjuk ...

Sjuk humor
Tidningen Mad var en pionjär inom sjuk humor på 1950- och 1960-talen. I sådan humor roas man av groteska skämt, som ibland till och med är sadistiska. Här är ett exempel på sjuk humor. (Läkare och fågelvänner läser på egen risk.)

Men självklart är det en fråga om tycke och smak. Vi avslutar med humor i 80-talstappning, i form av Steve med Lloyden. Sjukt kul eller inte? Avgör själv!

PS. Vill du diskutera? Då är du, som alltid, välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Svaret på dialektfrågan: "Uschaan, vad skabbigt, dö!"

2011-05-06T14:34:00.007+02:00

Östergötlands landskapsblomma – allt annat än skabbig,
trots att den är ett ogräs. Foto: Caudata, Photobucket.

Majoriteten (53 procent) gissade rätt, på dialektfrågan i inlägget Vad är rikssvenska?
"Uschaan, vad skabbigt, dö!" är östgötska och ingenting annat. Det kan Falkblick-Anna intyga, som själv huserat i Östergötland i många år. "Skabbigt" betyder "hemskt" och "uschaan" är ett så kallat snällare sätt att svära. "Dö" betyder helt enkelt "du".

Ni som gissade rätt: sträck på ryggarna! Ni som inte vet hur östgötska låter kan lyssna på en sann son av detta landskap: Tage Danielsson. Här uppträder han med Hasse Alfredsson i Stetsonhatt. Om ni får åldersnoja av denna sång är det bara att surfa vidare till Falkblick-Annas artikel om åldersfixering i Onyx magasin.

Trevlig helg!

| More

Sveriges roligaste skylt?

2011-05-04T16:26:00.002+02:00

Det här kan vara Sveriges roligaste skylt. Eller i alla fall nästan.

Falkblick såg den en decemberdag i Flen, och hittills har bara nära och kära fått skratta åt det oerhörda syftningsfelet!

Förutom att hala fram mobilkameran (tack och lov!) kunde Falkblick inte låta bli att stega fram till kassan. Vad skulle hända?

Följande konversation utspelades:

Falkblick: "Ursäkta, men är ni medvetna om vad det står på skylten där borta?"
Butikskassören (helt oförstående): "Ja ..."
Falkblick: "Vad som dras av i kassan ...?"
Butikskassören (fortfarande oförstående): "Men det är ju sant!"

Falblick konstaterar att parterna här talade om helt olika saker. Den ena om risken att råka ut för ofrivillig striptease, den andra om rabatten – det lilla, lilla ordet som glömdes ...

PS. Vill du diskutera? Eller har du själv exempel på roliga skyltar? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Vad är Blåkulla?

2011-04-21T09:35:00.007+02:00

Är kvasten smord och katten förberedd? I dag bär det ju av till Blåkulla! Åtminstone om du är häxa.

Men vad är då Blåkulla? Enligt folktron är det den plats dit häxorna flög under skärtorsdagen, för att festa med djävulen. Man tände förr stora eldar för att jaga iväg dem.

Här är några förklaringar till ordet:

En omljudning av 'blokulla' (blotkullen)
Före kristendomen var det ju vanligt med blot för att blidka gudarna. De som fortsatte med blot, trots kristendomens införande, blev betraktade som häxor – som åkte just till Blåkulla.

Berget Blåkulla eller vulkanen Hekla
En teori är att Blåkulla är bergstoppen på Brattön, utanför Marstrand. Det kan också vara "Häcklefjäll", dvs vulkanen Hekla på Island, betraktad som porten till helvetet.

En försvenskning av tyska Blocksberg
I den tyska folktron fanns motsvarande platser, dit häxor begav sig under skärtorsdagsnatten (Insel eller Blocksberg).

Ön Blå Jungfrun i Kalmarsund
Ön Blå Jungfrun var tidigare känd som en offerplats för sjöfarare. På avstånd ser den också ut som en blå kulle.

Helvetet eller dödsgudinnan Hel
Det finns även andra tolkningar, som att Blåkulla skulle vara 'blå kula' (helvetet) eller komma sig av 'blå kvinna', dödsgudinnan Hel.

Vad tror du att Blåkulla är? Svara gärna på enkäten här intill.

Glad påsk!

PS. Vill du diskutera? Då är du, som alltid, välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Källor: Wikipedia och Susning.nu.

| More

Cupcake och muffins

2011-04-14T15:38:00.004+02:00

Foto: Ett annat New York – utnämnd till Sveriges bästa
reseblogg.

Sugen på en cupcake? Detta "heta" bakverk har nog inte undgått någon. Men vad är det för något egentligen? Handlar det inte bara om vanliga, hederliga muffins?

Cupcake
En cupcake är en blandning av liten tårta och muffins. En frestande dekoration och mycket socker ingår också i konceptet. Språkrådet berättar att vi i svenskan mycket väl kan använda ordet muffins i stället. Åsikterna går isär om skillnaden mellan dessa bakverk, men egentligen finns det ingen tydligt avgränsad definition av vad en muffins respektive cupcake är, säger Språkrådet. I alla fall inte ur lekmannaperspektiv.

Vill du ändå använda ordet cupcake? Då ska det böjas så här i svenskan: en cupcake, den där cupcaken, flera cupcaker, de där cupcakerna. (Samma böjning gäller för ordet cheesecake.) Ett helt annat alternativ till cupcake är koppkaka, ett ord som redan förekommer enligt Språkrådet.

Muffins
Muffins då, vad heter det i singular och plural? Svaret är att det antingen heter en muffins och flera muffinsar eller ett muffins och flera muffins. S-lösa former som ett muffin, flera muffin skulle kunna vara möjliga, anser Språkrådet. Men de är ovanliga.

Den som nu blev sugen, kan surfa vidare till dessa muffinsrecept. Eller hit för cupcakerecept.

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Tänk på procenten!

2011-04-06T12:05:00.001+02:00

Bild: Photobucket.

Hur står det till med procenten? Procenttecken förekommer titt som tätt i texter. Men ska de göra det? Nej, ordet procent ska helst skrivas ut i löpande text.

Mellanrum i svenskan
Om man trots allt vill ha med procenttecken, ska det skrivas med mellanrum mellan siffran och tecknet: 50 %. I datorskrivna texter är det bäst att använda fast mellanslag, så skiljs inte siffran från tecknet vid radbrytning. Notera att det är tvärtom i engelskan, som på skylten ovan! Där ska siffran stå ihop med procenttecknet.

Vid sammansättningar eller avledningar, ska inte procent- eller promilletecken användas. Rätt är att skriva hundraprocentig (inte "100-%-ig").

Så tänk på procenten! Eller "pocenten" som dryckesbröderna Helge och Olle i Nöjesmassakern ...

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Nedröstat lagförslag och ett gott skratt

2011-04-04T08:48:00.004+02:00

Källa: Photobucket.

Blev du upprörd över fredagens lagförslag? Eller riktigt glad? Här kommer en rapport om hur det gick.

Förslaget om obligatorisk språkkontroll vid nyanställningar röstades ned av Första april-kommittén, som hade sitt årliga sammanträde i helgen. Deras beslut kan inte överklagas.

Falkblick Språkvård har förgäves försökt nå dem för en kommentar, men får bara höra följande meddelande i telefonen: "April, april ..."

Blev du lurad? Det är inget mot vad svenskarna blev 1962, när de fick höra hur enkelt man kunde skaffa färg-tv. Bara genom att trä en nylonstrumpa över tv-apparaten! ;-)

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Ny lag om språkkontroll vid nyanställningar?

2011-04-01T08:22:00.003+02:00

Foto: Photobucket.

I dag lanseras ett nytt lagförslag, ivrigt uppbackat av landets språkvårdare.

Dagböcker under lupp
Inför alla nyanställningar ska noggrann språkkontroll göras av den sökandes alster. Det kan handla om allt från brev och bloggtexter till dagböcker. Utifrån ett axplock räknar man fram ett medelvärde, när det gäller antal stavfel, särskrivningar och felaktiga syftningar.

Ett index visar om den sökande kvalificerar sig för anställning eller ej. Detta oavsett vad professionen i fråga handlar om. För även inom yrken utanför kontorssfären, kan ju pennan behöva användas då och då.

Hårda bud, men Falkblick Språkvård gnider handflatorna mot varandra. Här vankas behov av utbildningar och rådgivning!

Förmånligt erbjudande
Är du arbetssökande? E-posta omgående Falkblick Språkvård för en prisvärd "förbedömning" av din språkförmåga.

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Gifta sig

2011-03-29T12:00:00.001+02:00

Foto: Photobucket.

Nu råder bröllopsyra hos många. Det är hög tid att planera sommarens bröllop, med allt vad det innebär.

Givetvis måste Falkblick haka på och i alla fall ta upp ett par bröllopsord. Det blir gifta sig och giftermål. Varför heter det så?

Ge bort
Språkrådet berättar att ordet giva förr brukade skrivas som gifva. När en dotter skulle giftas bort, kunde fadern säga så här till den blivande brudgummen: "Jag gifter dig min doter til heders och hustru". (Ja, stavningen såg ut så!) Han gav alltså bort dottern inklusive hemgift.

Med giftermål avses själva vigseln. Notera för övrigt stavningen av ordet! Många glömmer bort bokstaven r. Även ordet bröllop blir lätt felstavat.

Farlig förtäring
Gift kan ju också betyda något mindre angenämt. Det vet alla som någonsin läst en deckare. Även här kommer betydelsen av ursprungsordet gifva. Gift är alltså något som "ges till förtäring".

Vi avslutar med ett mindre ljuvt bröllop, i Billy Idols tappning. Men i alla fall ett "vitt" sådant!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Våffeldagen

2011-03-25T12:42:00.004+01:00

I dag åker våffeljärnet och elvispen fram i många hem. Nygräddade våfflor med sylt och grädde – slurp!

Felsägning
Visste du att namnet våffeldagen inte är något annat än ett missförstånd? Dagen heter egentligen Marie bebådelsedag eller Vårfrudagen (Vår fru = en benämning på Jungfru Maria; jämför franska Notre-Dame). I folkmun har uttalet av ”Vår fru” förvrängts och blivit ”våffel”! Därav seden att äta våfflor denna dag.

I de kristna länderna har Vårfrudagen firats sedan 600-talet. Den firas nio månader före jul, till minne av hur Maria fick veta att hon skulle föda Jesusbarnet. Högtiden är vårens första, och fram till 1953 var dagen en röd helgdag i den svenska almanackan.

Numera firar kyrkan Marie bebådelsedag på den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars, och om påsken infaller tidigt firas söndagen före palmsöndagen. Det folkliga firandet – våffelätandet – ligger kvar den 25 mars.

Början på våren
Dagen markerar slutet på vintern och början på våren. I det gamla bondesamhället förknippades den med olika traditioner: I södra Sverige skulle man ha tröskat färdigt och i norr skulle timmerkörningen vara klar. Man sade också att tranan ”bar ljus i säng”. Det betydde att man inte längre behövde tända ljuset inomhus om kvällen. Dagsljuset räckte som ljuskälla. Och så åts det våfflor, som sagt ... Att hönorna började värpa igen och korna mjölka efter den långa vintern, underlättade våffelbaket.

Runt sekelskiftet 1900 blev det modernt att äta våfflor med grädde och sylt till kaffet. Så småningom blev våffeljärnet både en tidssymbol och en nationell symbol, en kombination av nationalromantik och jugendstil.

Här kommer ett våffelrecept* från självaste Cajsa Warg, ur Hjelpreda i hushållningen för unga Fruentimber, 1755. Receptet är provlagat och godkänt av Nordiska museet, som berättar att våfflorna smakar bättre än de flesta moderna!

Cajsa Wargs Sura Grädd-Waflor
Till ett kvarter sur grädda tages
2 kvarter vatten, ett halvt kvarter smält smör och 2 stycken ägg. Alltsammans vispas väl tillhopa med så mycket gott vetemjöl att det ringlar sig efter vispen när han upplyftes. Bakas sedan på vanligt sätt.

NB. Till dessa våfflor bör vara
god tjock grädda, som intet är
för gammal, så bliva de goda.

Till 15 laggar:

3 ¼ dl sur tjock grädde (kan översättas till crème fraîche)
6 ½ dl vatten
1 ¾ dl smält smör
2 ägg
ca 5 dl vetemjöl

* Notera: Falkblick Språkvård har inte modifierat Cajsas stavning.
Det ska faktiskt vara "sur grädda"!

Eller också kan man laga våfflor med samma engagemang som Björn Gustafsson!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Vårdagjämningen

2011-03-22T12:23:00.006+01:00

Foto: Wikipedia.

Nu är den på gång – den efterlängtade våren. Vårdagjämningen har i alla fall ägt rum, vilket är en milstolpe, även om snö ligger kvar.

En punkt på himlen
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra halvan av himlen, alltså himmelsekvatorn, berättar SMHI.
Det som händer är att dag och natt är lika långa. Egentligen är vårdagjämningen inte en "dag" utan en ögonblicklig tidpunkt. Datumet är inte heller entydigt, eftersom vi har tidsskillnader mellan länderna.

Längre dagar till midsommar
Klart är i alla fall att dagarna hos oss hädanefter blir längre och längre – ända till midsommar då det vänder igen. Särskilt gläds man kanske i midnattssolens trakter.

Språkrådet förklarar att ordet dagjämning sannolikt är en sammandragning av dag- och nattjämning. Jämför latinets equinox, som betyder 'jämnnatt' eller 'jämndygn'. Det ordet lånades in i engelskan och blev vernal equinox (vernalis = 'vårlig' på latin).

Persiskt nyår
Det finns också de som börjar ett nytt år nu, enligt de äldre solkalendrarna. Gott nytt år alla Nouruz-firare! Kanske blir någon inspirerad av den goda mat som bjuds hos dem?

Vi avslutar med en nostalgisk tillbakablick på en film med vårkänslor: Släpp fångarne loss – det är vår! Ingen önskar väl att alla fångar ska släppas loss. Men de snälla fångarna i Tage Danielssons värld kanske får komma på grönbete?

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

Kärnkraftverk utan s

2011-03-16T20:13:00.006+01:00

Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: Wikipedia.

De senaste dagarnas rapportering från Japan är skrämmande. Givetvis är stavning inte det första man tänker på.

Men Falkblick har ändå noterat en sak: många skriver ordet kärnkraftverk med s: "kärnkraftsverk". Felskrivningen har förekommit på stora tidningssajter, men korrigerats efter utryckning av Falkblick. ;-)

De flesta vet dock att det heter kärnkraftverk, utan s. Däremot heter det kärnkraftsindustri, med s, vilket kan vara förvirrande. Vilka regler är det som gäller?

Språkrådet förklarar det så här:

Ordet kärnkraftsindustri följer huvudregeln för ord med sammansatta förled. Den huvudregeln säger att det ska vara ett foge-s efter en sammansatt förled som kärn + kraft. Därför heter det kärnkraftsindustri, kärnkraftsinspektion och kärnkraftsproduktion osv.

Ordet kärnkraftverk är däremot ursprungligen bildat av kärnkraft och kraftverk. Det skulle ge kärnkraftskraftverk. Men när den första sammansättningens efterled är lika med den andra sammansättningens förled (Hängde du med nu? Reds anm.) faller den första sammansättningens efterled. Därmed blir det som en sammansättning av kärn + kraftverk. Jämför med barnbokhandel, som inte heller får s.

Klart som korvspad, eller hur?

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

De eller dem?

2011-03-04T21:14:00.002+01:00

Bild lånad från Wikipedia.

Då tar vi tag i en av de vanligaste felskrivningarna – förväxlingen av de och dem.
Vilka regler är det som gäller?

I många dialekter uttalas båda orden som dom – men inte i alla. Om du tillhör generationen 40+, minns du kanske (med nostalgi i blicken) "Hylands hörna", där programledaren Lennart Hyland sade di. Men nu gäller det skriftspråket.

Jag och mig
Språkrådet säger så här: Det finns en skillnad mellan de och dem, och det är samma skillnad som mellan jag och mig. Formerna jag och de är subjektsformer och formerna dem och mig är objektsformer.

Tycker du det är svårt att skilja mellan de och dem, kan du alltså pröva att sätta in jag och mig i meningen i stället. Då hör du hur det ska vara. Precis som det heter "Nu ska jag äta", heter det "Nu ska de äta", och liksom du säger "Samtalet gällde mig" säger du "Samtalet gällde dem".

Oss-testet och vi-testet
Ibland uppstår frågan om det heter "till de som" eller "till dem som". Ska man då använda subjektsformen (de) eller objektsformen (dem)? Ett tips är att göra "oss-testet" och "vi-testet".

Grundregeln är nämligen, att i sådana fraser där du skriver oss ska du också skriva dem. Exempel: "Oss/dem har hon aldrig bjudit." Omvänt kan du i fraser där vi går bra, även skriva de: "Vi/de har aldrig kommit för sent."

Här kommer en lathund:

de/dem

jag/mig

vi/oss

Du som fortfarande är tveksam efter att ha gjort "oss-testet" och "vi-testet", bör välja de. Då är risken minst att det blir fel.

Specialfall
Språkrådet skriver om ett specialfall: Efter prepositioner som till, för, av och på går det bra att använda både de och dem. Exempel: "Detta är en film för de/dem som älskar science fiction" och "Filmen vänder sig till de/dem som älskar science fiction".

Att bägge alternativen går bra, beror på att konstruktionen kan analyseras på två sätt. Antingen betraktar man de som en fast fras som är subjekt i bisatsen – de som älskar – eller också betraktar man dem som styrt av prepositionen. Båda uttryckssätten finns i svenskt skriftspråk åminstone sedan 1500-talet, berättar Språkrådet.

Blev du yr i huvudet nu? Fly nutiden en stund och njut av Hylands hörna. Han kanske kunde ha satsat på ytterligare en karriär – som supernanny?

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

De allra vanligaste felen – gör du dem?

2011-02-22T13:51:00.005+01:00

Vägavspärrning för språkfel – en utopi?

Besökt Blocket nyligen? Ett diskussionsforum eller en chatt? Då har du knappast undgått att stöta på dem: de allra vanligaste felen. Felen som är så vanliga att många inte ens vet att de är fel. Då skulle de ju knappast finnas?

Men det här går att ändra på. Ta makten över språket! Låt inte kommande generationer fortsätta göra de allra vanligaste felen. Det är vi här och nu som kan göra skillnad. Om inte vi själva vet, hur ska då våra barn kunna göra det?

Fast är det då så noga, kanske du invänder? Man ser ju vad det står ändå?! Nej, inte alltid. Visst kan alla göra fel. Ja, alla, till och med falkblickar. För vi är bara människor. Men läsningen störs faktiskt av återkommande fel, budskapet drunknar och det är risk för missförstånd. Dessutom tappar avsändaren förtroende.

Här är några av de vanligaste felen:
hemmåt (hemåt)
sammarbeta (samarbeta)
fredags mys (fredagsmys)
jätte bra (jättebra)
vars en (varsin)
dem största (de största)
Lördag (lördag)
lungt (lugnt)
fotölj (fåtölj)
Januari (januari)
tvugna (tvungna)
stog (stod)
igentligen (egentligen)
mm (m.m. eller m m = med mera; mm = millimeter)
mellan 13–19 (mellan 13 och 19 eller enbart 13–19)
8-9 (8–9)

Gör du dem?
I nästa inlägg kommer lite tips på hur du ska undvika sådana här fel. Till dess kan du njuta av medlemmarna i Kvarteret Skatans bokcirkel, som verkar göra allt annat än just läsa ...

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Samarbetspartner sökes, för att ge ut Onyx magasin som papperstidning!

2011-02-10T13:20:00.012+01:00

Nättidningen Onyx magasin, som lanserades i somras, har tusentals läsare. Tidningen är mycket uppskattad och har fått oerhört positiv respons.

Nu vill vi på redaktionen vidareutveckla Onyx magasin, genom att ge ut tidningen i pappersformat – och nå ut till ännu fler. Därför söker vi en samarbetspartner.

Antingen ett förlag …
som vill förstärka sitt tidskriftsutbud med ett koncept som är unikt i Sverige. Onyx magasin tillgodoser behovet att läsa annat än det de befintliga tidskrifterna erbjuder. Att Onyx magasin redan i dag har tusentals nöjda läsare (utan marknadsföring!) visar att målgruppen finns.

… eller ett företag som vill förstärka sina kundrelationer och befästa sitt varumärke på ett förnyande och effektivt sätt. Genom Onyx magasin kan företaget kombinera egen information med välskrivna, redaktionella artiklar av hög kvalitet. Något som ger ett mervärde och allt mer efterfrågas i dag.

Jobbar du på ett företag eller förlag, som kan vara intresserat? Eller har du tips? Mejla oss på info@onyxmagasin.se!

PS. En av skribenterna på Onyx magasin är Falkblick-Anna. Här kan du läsa några av hennes alster:

Från längtan till lillasyster (om adoption)

Övernaturligt eller naturligt?

Gammal är inte äldst (om åldersfixeringen)

En lärares vedermödor

Tv-kväll med Familjen Macahan

| More

Nå fram till kunderna med falkblick!

2011-01-25T09:51:00.021+01:00

Hur står det till med företagets webbplats?
Når budskapet fram till besökarna eller drunknar det i krångliga formuleringar? Falk-
blick Språkvård går igenom era webbsidor med falkblick. Vi ser över budskapet, finslipar formuleringarna och korrigerar stavfel. Kanske behöver ni helt nya texter? Det ordnar Falkblick.

Det tryckta ordet är definitivt. Blir det fel, så syns det. Kanske i tusentals exemplar,
av årsredovisningen, kundtidningen eller rapporten. Vi går igenom era texter redan på manusstadiet och ser till att de är korrekta. Och framför allt – att rätt budskap når fram till rätt målgrupp.

Är det många författare om samma text, behöver den granskas extra noga. Alla kanske inte har använt sig av samma termer och uttryck. Falkblick bearbetar texten, så att innehållet blir konsekvent och språket flyter. Alltid med läsaren i fokus.

Ska ni hålla en presentation? Låt Falkblick gå igenom den. Det kan ofta vara bråttom och det är svårt att korrekturläsa sina egna texter. Med en språkgranskad presentation ger ni ett förtroendeingivande intryck. Och de som lyssnar kan koncentrera sig på det viktigaste – budskapet.

Bakom Falkblick står Anna Ström Åhlén, "Falkblick-Anna", som är copywriter, språkvårdare och kommunikatör med tjugo års erfarenhet. (I botten fil.mag. i svenska och engelska.) Ring eller e-posta Anna Ström Åhlén för ett kreativt möte!

PS. Nyfiken på vad Falkblick gjort tidigare? Läs här och här! Du gillar väl också Falkblicks Facebooksida?

| More

Årsredovisning med kvalitet hela vägen

2011-01-10T12:29:00.002+01:00

Bild lånad från The American.

Många har varit med om det: Företaget tar fram en årsredovisning, med flera författare. Och inget fel i det. Men folk skriver olika; de har sin egen stil och sina egna termer. Och så går manuset på remiss – både två och tre gånger. Allt medan texten spretar allt mer, och soppan blir grumligare. Så är tiden ute och tryckpressarna i gång.

Vad serveras läsarna? En översaltad soppa? Eller en osaltad? Eller kanske en helt oätlig anrättning, där inga budskap går fram?

Låt det inte hända er. Årsredovisningen är ert ansikte utåt.

När soppan står på bordet kan man inget göra. Men dessförinnan! Falkblick Språkvård tar hand om texten i god tid, för kvalitetssäkring. Vi skärskådar den med falkblick och rättar till kryddningen. Senap kanske inte passar så bra med curry ... så bort med curry, utan att ändra grundsmaken. Voilà: En högst smaklig spis!

Så går det till
Ni skickar er text via e-post, i Wordformat eller som pdf.
Falkblick granskar och bearbetar, och bockar av på listan:

* Går budskapet fram på ett tydligt sätt?
* Är texten anpassad till målgruppen?
* Flyter språket?
* Är innehållet konsekvent?
* Finns det stavfel?

Har vi frågor kring fakta, ser ni dem tydligt genom infogade kommentarer. Accepterar ni alla ändringar, är det bara att trycka "okej".

Varför?
* Ni får en kvalitetssäkrad text, med lättillgängligt språk och tydliga budskap. Dessutom fri från irriterande stavfel.

* Ert företag får ökat förtroende.

* Ert företag får ökad konkurrenskraft.

Har ni råd att avstå? Hör av er! Än är det inte för sent!

Varmt välkomna!

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

God jul och gott nytt år!

2010-12-24T14:56:00.003+01:00

Nu är det midvintertid. Det betyder helt enkelt "mitt i vintern". Vintersolståndet har inträffat
och vi går mot ljusare tider! Kanske svårt att föreställa sig mitt i snöskottning och julstök? Närmare till hands ligger väl stämningen i Viktor Rydbergs dikt Tomten.

Vi avslutar året med julsångernas mästare: Jussi Björling.

En god jul och ett gott nytt år

tillönskas alla kunder och övriga läsare!

Väl mött igen i januari!

Lussekatter – djävulens verk?

2010-12-20T22:48:00.004+01:00

| More

Advents- och julsaker

2010-12-15T07:57:00.012+01:00

Vissa har nu hem med full julmundering. Andra väntar lite och nöjer sig med några stjärnor och ljusstakar. Såvida man inte har dem framme året runt ...

Men vad kallas pyntet egentligen? Heter
det adventsstjärna eller julstjärna? Och
vad kallas kalendrarna?

Stjärnor
Advent kommer av latinets adventus och betyder "ankomst". Det är Jesu ankomst, inte hans födelse som man syftar på. Adventsstjärnor hängs som bekant upp första söndagen i advent, då väntan på Jesu ankomst börjar.

Att kalla stjärnan julstjärna kan betyda att man förknippar den med själva Betlehemsstjärnan. Men förleden jul markerar också det mindre kristna arvet i jultraditionerna. Julen uppfattas ju i dag mer som en festhögtid än en kristen högtid.

Är du nyfiken på hur det gick till när adventsstjärnan gjorde sitt intåg i svenska hem? Då kan du läsa här.

Kalendrar
Den traditionella papperskalendern med luckor hette ursprungligen adventskalender. Men de senaste decennierna har ordet julkalender blivit allt vanligare. Särskilt dominerande är julkalender som benämning på de tv- och radioprogram som sänds för barn under december.

Vi som var små på 70-talet minns med blandade känslor Teskedsgumman och Broster Broster. Följ med på en nostalgiresa genom 70-talets kalendrar!

| More

Felskrivningar på Blocket

2010-12-07T11:33:00.019+01:00

Kristallkrona, även kallad "kristallrona" och "krisatllkrona".

Vad gjorde vi utan kära Blocket? Borta är den tid då vi var hänvisade till radannonser i dags-tidningarna, där vad som helst kunde dölja sig bakom orden "Soffa säljes".

Men Blocket är inte bara en källa till fynd. Här får man sig också ett och annat gott skratt.

Det finns ju till och med en särskild sajt tillägnad "knäppa" Blocketannonser. Vad sägs till exempel om denna uppmaning till barn som ska på ridläger: "Medtag luftmadrass/liggunderlag, sovsäck eller lik"?

Men nu ska det handla om mindre komiska fel. Att inte vara helt bekant med shabby chic må vara förståeligt, men hur kommer det sig att så vanliga ord som fåtölj och cykel blir fel? Välkomna att diskutera på Falkblicks Facebooksida!

Här följer en lista med intressanta (och vanliga) fel:

Fel                           Rätt
fotölj                         fåtölj
köks soffa                 kökssoffa
golv lampa                 golvlampa
cyckel                       cykel
byro                          byrå
chabby chick             shabby chic
hutch                         hurts

Inte fullärd? Då kanske det är dags att gå en skrivkurs med Johan Glans!

| More

Mejl eller mail?

2010-12-01T11:28:00.013+01:00

Skriver du fortfarande mail? Sluta med det. Ja, inte att skicka e-post alltså, men att använda det engelska ordet. I svenskan gäller mejla och så har det varit i flera år nu. De allra flesta inom dagsmedierna och i kommunikationsbranschen skriver enligt svenska skrivregler.

Mejl enligt svenska skrivregler
Kanske har du invändningar? Ser stavningen "ful" ut? Konstlad? Då kan du ta dig en titt på ordet tejp. Ett ord som faktiskt har gått igenom precis samma försvenskning. Ingen skriver väl längre tape i svenskan?

Engelska ord må gå bra som de är i visssa sammanhang, men problemet uppstår när man ska göra verbformer av dem och böja dem. Inte skriver du väl tapa? Nej, tänkte väl det. Tejpa är det som gäller, precis som mejla.

E-post i formella sammanhang
I riktigt formella sammanhang passar det dock bättre med skicka e-post. Men bort med den engelska stavningen i vilket fall! Att ligga i frontlinjen och följa de svenska språkreglerna är aldrig fel. Dessutom inger det förtroende.

Vi avslutar med några klipp från filmen "You've Got Mail" – med berättigad engelsk stavning.

Bild lånad från http://www.hilan.se/.

PS. Vill du diskutera? Välkommen till Falkblicks Facebooksida!

| More

Fars dag – ingen fars

2010-11-15T09:39:00.007+01:00

Rekvisita till en fars? Bilden är lånad av Mimo Style.

Nu i helgen var det fars dag – igen. (Vart tog det senaste året vägen?)

Galna särskrivningar har alla sett till leda: smärt läkare eller kyckling lever. Men felaktiga hopskrivningar talas det inte så mycket om.

Fars dag är ett typiskt exempel, där många faller i hopskrivningsfällan. I många annonser stod att läsa: ”Glöm inte farsdag den 14 november” eller "Fira farsdag hos oss". Det vore kanske inte så lyckat om fars dag blev en fars?

Två ord
Fars dag är två separata ord, även om man ofta uttalar dem snabbt. Jämför barnens dag eller kanelbullens dag – precis likadana uttryck, men dem skriver ingen ihop.

I sammansättningar ska dock orden fars dag skrivas ihop, till exempel farsdagspresent.

Hur vet man?
Men hur vet man egentligen om ord ska skrivas som ett eller flera? Det bästa är att läsa texten högt i långsam takt. Förhoppningsvis hör man då om ordet har så kallad sammanfattningsaccent eller om det består av en flerordig fras. Jämför femton och fem ton. En viss skillnad, eller hur?

_________________________________________________________________________

Om Falkblicks tjänster
Denna webbplats har inte någon kommentatorsfunktion, då den inte är tänkt som ett diskussions- eller rådgivningsforum. Falkblicks språkinlägg är tänkta som inspiration och tankeväckare. De ska helt enkelt öka medvetenheten om svenska språket. Vill du diskutera med andra språkintresserade, är du välkommen till Falkblicks Facebooksida.

Vill du beställa copytjänster, språkgranskning eller informationsuppdrag?
Ring 070-320 09 29 eller skicka e-post!

Välkommen!

| More

Falkblick skriver i Onyx magasin

2010-11-03T10:39:00.004+01:00

Nu finns nummer tre av Onyx magasin online! Nättidningen för alla som tröttnat på bantningstips och skvaller. Nättidningen som ger eftertanke, inspiration, fördjupning och humor!

Som vanligt medverkar Anna på Falkblick som artikelförfattare och krönikör. Hon har mött Malin och Michael som tog det stora steget till adoption, för att få ett syskon till sin dotter. Dessutom tog hon en titt på den svenska åldersfixeringen. Är man passé vid 33? (Som Hasse & Tage sjöng på 70-talet.)

I Nostalgitrippen får du följa med på en resa till 70-talets lördagskvällar framför tv:n. Kvällar då hela Sverige samlades för att titta på ... Vad? Kolla själv! Vad jag inte visste när jag var 25 är en annan krönika av Falkblick-Annas hand.

Övriga ämnen i tidningen: Finns det goda och onda människor eller bara goda och onda handlingar? Är den moderna tekniken en frihet eller en fälla? Och hur ska man bäst hantera all tidspress? Vidare får du möta Katarina, som har ett jobb utöver det vanliga: helikopterläkare för kuvöstransporter.

I krönikan Plocka russinen ur kakan får du annorlunda tips. Och en riktig tankeställare kanske du får av novellen Bröst och Burka, skriven av Zinat Pirzadeh, utifrån hennes egna erfarenheter.

Mycket läsglädje! önskar Falkblick-Anna och resten av redaktionen!

PS. Vill du ha Onyx magasins nyhetsbrev? Anmäl dig här!

Tjugohundratio eller tvåtusentio?

2010-10-25T11:35:00.003+02:00

Bild lånad från Starship Modeler.

Tiden går och de är redan historia, framtidsvisionerna 1984 och 2001 – ett rymdäventyr. Plötsligt närmar vi oss slutet av första decenniet på 2000-talet. Eller – vad heter det egentligen? Hur skriver och uttalar man benämningen på vårt århundrade och dess första tio år?

Tjugohundratalet
Språkrådet rekommenderar tjugohundratalet, som benämning på århundradet 2000–2099. Syftar man på årtusendet 2000–2999 heter det tvåtusentalet. Man bör också säga tjugohundratio, inte tvåtusentio.

Det är viktigt att skilja på århundrade och årtusende, för att undvika missförstånd. Språkrådet tar följande fråga som exempel: "Räcker jordens lager av kol halva tvåtusentalet?". Den som frågar bör ha klart för sig om han/hon menar tiden fram till år 2050 eller 2500. En skillnad på 450 år ...

En del tycker att uttrycket tjugohundra känns konstigt, men det är lika logiskt som elvahundra och nittonhundra.

00-talet
Hur är det då med första decenniet i ett nytt århundrade? Språkrådet rekommenderar
00-talet (uttalas som det skrivs: nollnolltalet) för 2000–2010. Sedan kommer tiotalet.

Sekelskiftet
I dessa tider av inredningsintresse läser vi ofta om "sekelskiftescharm" och liknande.
Men sällan är det väl stilen från 1999/2000 som åsyftas eller lockar. Om vi menar förra sekelskiftet (alltså 1899/1900) bör vi säga det också.

Anna på Falkblick blev förresten villaägare vid sekelskiftet, något som har fått vissa att höja på ögonbrynen ...

Slutligen: Har du inte sett Stanley Kubricks rymdodyssé – gör det!

Hur skriver man en punktlista?

2010-10-21T10:03:00.008+02:00

Det är många som är osäkra på hur man egentligen skriver en punktlista.
Ska det vara punkter efter varje led? Stor eller liten bokstav? Det här är
vad som gäller, beroende på hur texten ser ut.

1. Alla punkterna i listan utgör en direkt fortsättning på den mening
som står före listan

I detta fall ska listpunkterna skrivas med liten bokstav. Det behövs inga kommatecken och en avslutande punkt sätts bara efter sista listpunkten. Här är några exempel:

Festkommittén föreslog

att alla måste vara på gott humör
att det inte skulle snålas med champagnen
att allt godis måste vara uppätet före gryningen.

2. Alla listpunkter är självständiga meningar

Här ska varje mening börja med stor bokstav. Varje mening avslutas också med punkt. Exempel:

Festkommittén föreslog följande:

Alla måste vara på gott humör.
Det skulle inte snålas med champagnen.
Allt godis skulle vara uppätet före gryningen.

Tänk på att alla listpunkter ska vara skrivna på samma sätt. Om man till exempel listar olika arbetsuppgifter, kan man inte skriva "sköta bokföring" och "telefonbevakning" i samma lista. Då får man välja om verben ska vara med eller inte. Antingen "sköta bokföring" och "bevaka telefonerna" eller "bokföring" och "telefonbevakning".

Nu ska Falkblick snart

skriva en artikel för Onyx magasin
kolla statusen för Konferensupproret
dricka kaffe.

Källa: Språkrådet
Bild: Kardemummagumman

Citattecken

2010-10-11T11:49:00.008+02:00

Du är på föreläsning och följer med spänning framträdandet vid podiet. Då viftar plötsligt föreläsaren med fingrarna i luften och säger: "Inom situationstecken."

Genast tappar du tråden och irritationen bubblar upp. "Nej, nej och åter nej!" vill du ropa.
Det heter inte ju inte situation i detta sammanhang, utan citation: ett ord som kommer av citat.

Men klok och sansad som du är, lägger du band på dig. Efteråt skickar du dock ett mejl till föreläsaren med detta råd: "Säg helt enkelt citattecken i stället. Det är ett råd från språkvetarna. Då slipper man risken för feltolkningar."

Se där, nu har du gjort en insats för språkvården och Falkblick applåderar!

PS. Falkblick har nu bytt e-postadress! Den nya adressen är anna@falkblick.se.
Välkommen att höra av dig!

Var eller vart?

2010-09-29T14:34:00.008+02:00

Bild lånad från Leif Konfektion AB.

Brukar du blanda ihop orden var och vart?
I så fall är du inte ensam. I dag reder vi ut begreppen.

Ordet var är ett frågeord som anger befintlighet. Frågeordet vart anger riktning.

Där eller dit
Svaret på frågan "Var?" är alltså "Där", medan svaret på "Vart?" är "Dit". Om jag frågar "Var är bilen?" vill jag veta var bilen befinner sig, men frågar jag "Vart åker bilen?" är det målet jag är ute efter.

Olika i tal och skrift
I talspråket har man på många håll i Sverige samma ord för var och vart. Många säger både "Vart är bilen?" och "Vart åker bilen?". (Jämför även engelskan, där det enbart är ordet where som gäller.)

Hur folk talar på olika dialekter, ska vi nog inte lägga oss i. Men i skriftspråket gäller samma regel för alla: Skilj på var och vart!

Hur brukar du själv skriva? Svara på enkäten här intill eller lämna en kommentar. Du kan också diskutera på Falkblicks Facebooksida.

En som inte behöver bry sig om frågan är Paul Young. Vi låter placeringen av hans hans hatt avsluta inlägget.

Ny webbplats med text av Falkblick

2010-09-15T14:19:00.007+02:00

Du vet väl att Falkblick Språkvård gör mer än språkgranskar?
Skribent- och kommunikationsuppdrag finns också bland företagets tjänster.

Här är senaste jobbet: copy till en ny webbplats åt Stjärnholms slott.
För produktionen står webbyrån Tankbar.

Stiftsgården Stjärnholms slott är perfekt för konferensen, konfirmationslägret eller weekendresan med golfgänget. För att inte tala om bröllopet! Här finns både kyrka och kapell, vackra 1700-talssalonger och bröllopssvit med havsutsikt!

Välkommen till ett unikt slott!

Onyx magasin nummer 2 online!

2010-09-10T15:30:00.008+02:00

Du har väl inte missat den nya nättidningen Onyx magasin? En tidning för alla som tröttnat på bantningstips och skvaller.

Här finns både fördjupande artiklar och humoristiska krönikor, inom ämnen som personlig utveckling, samhälle, miljö, filosofi, religion och jämställdhet.

Första numret kom i somras, och från och med i dag ligger nummer två på nätet.

Där får du möta debuterande författaren Christina Stielli, som tagit ett stort steg i sitt liv. (Intervjuad av Anna Ström Åhlén på Falkblick Språkvård!) Möt också månadens profil, sångerskan och musikern Sofia Jannok.

Två professorer ger varsin syn på övernaturligheter. (Återigen en artikel av Falkblick-Anna.) Fungerar tankeöverföring och finns det spöken? Dessutom får de ta del av ett verkligt "case" ur artikelförfattarens liv.

Vidare kan du läsa om ifall källsortering lönar sig och – inte minst – om Barncancerfondens livsviktiga arbete. Fundera också på om du är en faxande dinosaurie eller en bloggande iPhone-addict.

Låter det lockande? Titta in på Onyx magasin.

Trevlig läsning!

PS. Gillar du tidningen? Sprid gärna länken! Du kan också anmäla dig till Onyx magasins nyhetsbrev, genom att mejla till info@onyxmagasin.se

Bort med felaktiga särskrivningar!

2010-09-05T20:42:00.018+02:00

Kanske har du hört dem till leda: alla exempel på felaktiga särskrivningar: brun hårig sköterska (i stället för brunhårig sköterska), kyckling lever (i stället för kycklinglever) osv. Kanske skriver du själv alltid korrekt, men retar dig på andra som skriver fel? Eller också skriver du fel helt omedvetet. För alla här i världen kan ju inte vara bra på just detta.

Hur det än är, så kvarstår faktum: det kryllar av felaktiga särskrivningar. Överallt! Man behöver bara titta in på Facebook några minuter, så möts man av thai mat, shopping tur och toppen kul.

Ofta blir resultatet bara dråpligt, och många tycker att "man fattar ändå". Men ibland blir det totalt galet, som i rök fritt och student plakat. För att inte tala om ring klockan är trasig.

Läs högt och långsamt
Hur vet man då om ett uttryck ska skrivas ihop som en samman-
sättning eller som flera ord? Ett bra tips är att läsa texten högt i långsam takt. Då hör man om ett ord har så kallad samman-
fattningsaccent och ska skrivas ihop (grönsak) eller tvåordsaccent och ska skrivas isär (grön sak). Jämför även kassa terminalsystem och kassaterminalsystem. Viss skillnad, eller hur?

Är det riktigt illa, kan man gå en skrivkurs hos Johan Glans ... Mycket nöje!

Kräftskiva

2010-08-23T14:06:00.004+02:00

Nu hålls det kräftskiva här och var. Kanske sitter många i dag med fingrarna fulla av små stick efter helgens frossande?

Men vad betyder ordet skiva i detta sammanhang? Språkrådet berättar att skiva är ett vardagsord för "fest, hippa eller tillställning". Troligen kommer det från "bordsskiva" med mat och dryck och allt som hör därtill.

Förr i tiden kunde man med skiva avse bara själva dryckerna, men oftast avsåg (och avser) man en "rejäl fest". Även lugnare tillställningar kan dock kallas skiva (för var går gränsen för "rejäl"?).

Den som inte själv känner sig hugad att fiska, beger sig förstås till närmaste matvarubutik. Tillagningsanvisningar och delikata recept på tillbehör finns här.

Smaklig spis. Och glöm inte musiken!

| More

Dop på Coop?

2010-08-16T08:44:00.012+02:00

Ibland blir det fel, rejält fel – och samtidigt ganska roligt.

Vad sägs om denna skylt från Coop Extra? Helt omedvetet, har de åtagit sig vissa kyrkliga uppgifter. Och allt på grund av den förargliga avsaknaden av ett ynka bindestreck.

Någon mer som har skyltfynd att dela med sig av?

PS. Som synes finns en del andra fel på skylten också, men de får stå tillbaka denna gång.

Starta eller starta upp?

2010-08-09T11:02:00.011+02:00

Stora Karlsö.
Foto: Falkblick Språkvård.

I dag är många – inklusive undertecknad – tillbaka på jobbet. Falkblick Språkvård har även i år vilat falkögonen under en gassande sol, och hoppas att ni läsare gjort detsamma!

Starta upp
Höst innebär ju nystart i många avseenden: skolgång, projekt eller föresatser. Vi börjar därför med uttrycket starta upp (från engelskan). Kan man verkligen säga så i svenskan? Räcker det inte med starta?

Vår ständiga källa Språkrådet håller med om att uttrycket kan låta ovant. Men de berättar också att sådana verbfraser egentligen inte är främmande för svenskan. Jämför "stanna upp ett tag och tänk efter".

Betydelseskillnad
Uttrycket öppna upp betyder visserligen oftast detsamma som att bara öppna, och detsamma gäller starta upp och enbart starta. Fast ibland finns en betydelseskillnad och då är tillägget upp (eller ned) befogat. Här är ett exempel: "Den nya fabriken startades upp i augusti, men kunde inte tas i full drift förrän i oktober."

Nya språkfrågor varje vecka
Här på Falkblickbloggen kommer nya språkfrågor att tas upp en eller par gånger i veckan under hösten.

Ni som ännu inte är medlemmar på Facebooksidan Falkblick, är förstås varmt välkomna dit.

Väl mött i språkets spännande värld!

Semesterdags – trevlig sommar!

2010-07-02T18:13:00.005+02:00

,

Falkblick tar nu semester och gör ett uppehåll här på bloggen.

Men först ett somrigt språkråd!

Sommar förknippar vi med ledighet och för den perioden finns det flera ord: lov, ferie och semester. De två första innebär ledighet från skola och studier, det sista ledighet från arbete.

Lov sedan 1600-talet
Ordet lov har använts sedan 1600-talet. Det kommer helt enkelt av lov i betydelsen "tillåtelse", berättar Språkrådet, dvs 'tillåtelse att vara ledig och borta från undervisning'.

Högtidsdagar
Ferie är lånat från latinets feriæ, som egentligen betyder 'högtids-
dagar'. Även detta ord finns i betydelsen 'ledighet från undervisning' sedan 1600-talet.

Sexmånadersperiod
Också ordet semester kommer från latinet. Det betyder i grunden
'sexmånadersperiod'. Här gäller det att passa sig i samtal med andra skandinaver, liksom med engelsmän och tyskar. Det är nämligen bara på svenska som semester betyder ledighet! I andra språk avser man motsatsen – ett halvt läsår, dvs det vi kallar en 'termin'.

Semester sedan 1700-talet
I Sverige har vi använt semester i betydelsen 'ledighet från arbete' sedan 1700-talet. Men på den tiden var det knappast aktuellt för gemene man ... Från början avsågs officerares rätt att vara lediga under en viss period. Först 1938 kom lagen om rätten till betald semester – till en början två veckor.

Termin
I Danmark och Norge heter det ferie, både då man talar om ledighet från undervisning och från arbete. Också där används ordet lov i betydelsen 'tillåtelse', men inte om ledighet från undervisning. Och semester är, som sagt, detsamma som 'termin' för våra nordiska grannar.

Rörigt? Bäst att lägga sig i hängmattan och drömma om ... en sällskapsresa?!

Trevlig sommar, alla bloggläsare!

Badkruka

2010-06-28T12:40:00.013+02:00

Foto: Stormkullens.se

Första doppet för i år – hur många har vågat sig på det? Eller är ni badkrukor? Undertecknad avvaktar gärna 24-gradersgränsen, vilket leder oss in på veckans ord.

Badkruka kallas som bekant en person som inte vågar hoppa i vattnet. Tvärtemot vad man skulle kunna tro, har inte ordet med vanliga (blom)krukor att göra. Det kommer från ett gammalt svenskt dialektalt ord, kruker, som betyder "feg ynkrygg".

Att vara badkruka utomhus må väl vara förlåtet, men inomhus? Ja, för Mr Bean är ingenting (eller allting?) omöjligt.

Gifta sig

2010-06-18T12:25:00.013+02:00

Foto: Panic Ljud & Ljus.

Bröllopsyra råder i Sverige – något ingen kan undgå. Givetvis måste Falkblickbloggen haka på och i alla fall ta upp ett par bröllopsord.

Det blir gifta sig och giftermål. Varför heter det så?

Ge bort
Språkrådet berättar att ordet giva förr brukade skrivas som gifva. När en dotter skulle giftas bort, kunde fadern säga så här till den blivande brudgummen: "Jag gifter dig min doter til heders och hustru". (Ja, stavningen såg ut så!) Han gav alltså bort dottern inklusive hemgift.

Med giftermål avses själva vigseln. Notera för övrigt stavningen av ordet! Många glömmer bort bokstaven r. Även ordet bröllop blir lätt felstavat.

Farlig förtäring
Gift kan ju också betyda något mindre angenämt. Det vet alla som någonsin läst en deckare. Även här kommer betydelsen av ursprungsordet gifva. Gift är alltså något som "ges till förtäring".

Vi avslutar med ett mindre ljuvt bröllop, i Billy Idols tappning. Men i alla fall ett "vitt" sådant!

Trevlig bröllopshelg!

Innan eller före?

2010-06-14T15:08:00.010+02:00

"Jag åt efterrätten före middagen", säger du skamset och torkar dig om munnen. Eller också säger du: "Jag åt efterrätten innan middagen".

Vilket alternativ är rätt? Svaret är: båda!

Före och efter är inte utbytbara överallt. Men ibland kan man välja!

Orden har två sammanhang där de används:

1. Som preposition.
2. Som inledning av bisats.

Som preposition
I det första fallet – som i vårt exempel ovan – går det lika bra med både före och innan. Man kan alltså både säga "Jag åt efterrätten före middagen" och "Jag åt efterrätten innan middagen". Likaså är det lika korrekt att säga "Vi kommer före helgen" som "Vi kommer innan helgen".

Som inledning av bisats
Men när det gäller inledning av bisats, är valet inte fritt. Då fungerar bara ordet innan. Att säga "Jag åt efterrätten innan jag åt middagen" är korrekt, medan "Jag åt efterrätten före jag åt middagen" blir fel. I exemplet är "Jag åt efterrätten" huvudsats och "innan jag åt middagen" bisats. Och som inledning av bisatser fungerar som sagt bara ordet innan.

Sammanfattning
1. Som preposition: orden innan och före är utbytbara.
2. Som inledning av bisats: enbart ordet innan fungerar.

Men, inte åt du väl efterrätten före? Nej, det var ju "bara ett exempel, Helge"!

Källa: Språkrådet

Sjungom studentens lyckliga dag

2010-06-11T13:59:00.004+02:00

Bild lånad från Live it.

Nu har det firats och festats i varje liten vrå av vårt avlånga land. Otaliga är studentekipagen där samma sång har skrålats:

Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår.

Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.

Inga stormar än
i våra sinnen bo

Hoppet är vår vän,
(och) vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!

Texten skrevs 1852 av den så kallade Sångarprinsen, prins Gustaf. Bakom melodin står Herman Sätherberg.

Sjungom eller sjung om?
Men vad är det egentligen de sjunger, där på flaken? Sjungom eller sjung om? Språkrådet berättar att sjungom är första person plural imperativ. Och vad betyder nu det? Jo, helt enkelt: Låt oss sjunga.

Men det är oklart om det ursprungligen hette så. Kanske stod det snarare sjung om? Sjungom blir lite konstigt, enligt Språkrådet, eftersom man antingen säger sjunga om något eller besjunga något. Fast i poesins värld, tillägger de, "kan man tillåta sig sådana grammatiska avvikelser".

Nåja, innebörden blir ju densamma, vare sig inledningen består av ett eller två ord. Och efter champagnefrukost och glädjeyra är det nog få som hör, eller bryr sig om, skillnaden.

30-tal eller 70-tal
Den som vill höra riktig skönsång, kan lyssna till en av tidernas största tenorer (nedan). Mindre skönsjungande, men desto roligare är Factory med Efter plugget. Framtidstro i lite annorlunda tappning ...

PS. Apropå studenten: För några år sedan fick många ett gott skratt utanför ett visst skyltfönster.

Picknick

2010-06-04T06:00:00.004+02:00

Foto: EnviroGadget.

Sommaren är här – åtminstone i den lilla staden, där Falkblick Språkvård huserar.

Kanske är dags att ta årets första dopp? Och sedan inmundiga en härlig måltid ute i det fria? Det leder oss in på dagens ord: picknick.

Picknick
Alltför ofta ser man picknick stavas på engelskt vis: picnic. Men på svenska är det alltså stavning med ck som gäller.

Ordet picknick kommer av franskans pique-nique. Piquer betyder "sticka" och nique "liten sak utan värde". Men det lär finnas andra förklaringar också. Den första som använde ordet picknick i svenskan var Fredrika Bremer, i mitten av 1800-talet.

Tips på vad man kan packa i utflyktskorgen hittar du här. Eller också kanske du kan få lite inspiration av Mr Bean?

Trevlig helg!

Förbifart Stockholm

2010-05-19T19:16:00.015+02:00

Ingen har väl undgått att höra om vägprojektet Förbifart Stockholm? (Nåja, inte de närmaste boende i alla fall.)

Men hur uttalas egentligen projektnamnet? Är det bokstaven ö eller bokstaven i som ska betonas i ordet förbi? Båda uttalsvarianterna förekommer ju, till exempel i nyhetssändningar.

Betoning på i
Språkrådet berättar att båda uttalen är vanliga och accepterade sedan länge. Men betoningen på bokstaven i ligger närmare ordets ursprungliga innebörd: "att åka förbi något". Jämför när ordet förbifart används i övriga sammanhang (utan Stockholm efter). Då ligger ju oftast betoningen på i.

Betoning på ö
Däremot ligger betoningen oftast på bokstaven ö i fasta uttryck som förbiseende, i förbigående och i förbifarten. Det beror på att orden då går lättare och snabbare att uttala. Det förklarar att många uttalar Förbifart Stockholm med just den betoningen.

Hur står det annars till med Stockholm? Ja, enligt Orup år 1992, har staden blivit kall ...

Kristi himmelsfärdsdag

2010-05-10T08:25:00.002+02:00

Torsdagen den 13 maj är det Kristi himmelsfärdsdag. Att de flesta är lediga då, är allmänt känt. Men vad innebär denna helgdag? Och hur skriver man dess namn?

Upp i höjden
Språkrådet ger oss lite historik. När Jesus hade återuppstått på
tredje dagen efter korsfästningen, visade han sig för sina lärjungar.
I 40 dagar vandrade han bland dem. Sedan var det dags för honom att förenas med sin fader. Han lyftes "inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn", står det att läsa i Apostlagärningarna.

Stor eller liten bokstav?
Dagen skrivs Kristi himmelsfärdsdagen eller bara himmelsfärds-
dagen. Hela helgen kallas himmelsfärdshelgen.

Notera att det inte ska vara stor bokstav i början av något annat ord än Kristi. Det är den latinska genitivformen för namnet Kristus. Jämför prästens ord vid nattvarden: "Kristi blod för dig utgjutet", alltså "Kristus blod" på modern svenska.

Symfoni vid trappa
Njut nu av den kommande helgen, vad den än må bjuda på. Varför inte börja redan nu med en annorlunda version av Led Zeppelins Stairway to Heaven?

När det klickar

2010-05-03T13:10:00.035+02:00

Bild lånad från Hoobly.

"Det sa bara klick!" Så löd kungens numera legendariska svar, på frågan om hur det gick till när han och Silvia blev ett par.

Fungerar inte
Men ordet klicka har ursprungligen andra betydelser. Enligt ordböckerna är de fyra stycken:

Ge ifrån sig klickljud
Trycka på musknapp
Sätta en klick (till exempel smör i en stekpanna)
Inte fungera

Betydelsen inte fungera går tillbaka på det klickande ljud som kan höras, då man missar att avfyra ett vapen.

Fungerar
Det paradoxala är att klicka numera också betyder fungera. Ett par exempel:

"Det klickade bra med företaget och reklambyrån."
(Samarbetet fungerade bra.)
"Plötsligt förstod jag översättningen. Det bara klickade till."
(Här åsyftas det klickande ljud som uppstår när mekanismer fungerar och något går i lås.)

Tacka kungen
Lustigt nog verkar det oftast framgå vilken betydelse som ordet klicka har. Språkrådet förklarar det med att vi människor skickligt utnyttjar sammanhanget när vi ska förstå ett ord. De menar för övrigt att vi har kungen att tacka för ordet klicka i betydelsen fungera.

Vad tycker ni som läser Falkblicks blogg? Välkomna att kommentera och/eller svara på veckans enkät!

Valborg och första maj

2010-04-30T13:13:00.007+02:00

Bild lånad från Star Dream's Kennel.

I dag är det valborgsmässoafton, och det kanske ligger närmare till hands att fira dagen i stället för att skriva om den? Men om ni skriver: Här är några råd.

Litet v i valborg
Tänk på att både valborg och valborgsmässoafton skrivs med liten bokstav. Bakgrunden till firandet? Den kan ni läsa om här.

Första maj med bokstäver
I morgon är det första maj, som vanligtvis skrivs just så: med bokstäver. Men att skriva 1 maj går också bra. I sammansättningar med datumet skriver man helst ihop allt, till exempel förstamajtåg och förstamajkommitté.

Eller också demonstrerar man – mot det eller annat ... Falkblick Språkvård gör varken det ena eller andra, utan tar ledigt.

Trevlig helg!

Hur uttalas kex?

2010-04-22T09:34:00.015+02:00

Bild lånad från Pretty in Pink.

På Facebook finns en grupp vid namn "Det heter 'kex' inte schex", med förklaringen (citat): "det heter kex med k, för hur stavas det? jo med K! heter det "schatt" också eller? nej, det heter faktiskt katt!"

Några av Falkblicks läsare kanske är medlemmar? Innan ni går med (eller ur) kanske vi ska reda ut begreppen.

Med tj-ljud
Ordet kex uttalas i Sverige på olika sätt, beroende på vilken dialekt man talar. I södra och västra Sverige gäller främst uttal med tj-ljud (som i kyla).

Med k-ljud
Uttalet med k-ljud (som i kasta) används i resten av Sverige, inklusive svenskan i Finland.

Det finns också två sätt att stava ordet: käx eller kex.

Båda rätt
Finns det då något som är rätt eller fel? Nej, inte enligt Språkrådet.
I deras uttalsordbok finns bägge uttalen av ordet kex med.

Vanligast är att bokstaven k i svenskan uttalas med tj-ljud före vokaler som e, i, y, ä och ö. Detta åberopar förstås anhängarna av uttalet "schex".

Men lika rätt är det att uttala med k-ljud. (Som i Facebookgruppen ovan.) Kex är nämligen ett lånord (av engelska cakes, som ju uttalas med k). För lånord gäller att vissa följer originalspråkets uttal medan andra försvenskas. Och rätt ofta förekommer båda uttalen – som i fallet med kex!

Det är alltså dags att gräva ner stridsyxan och äta upp kexen i stället. Kanske i form av kexchoklad?

Brat

2010-04-15T11:53:00.003+02:00

Det ska börjas i tid ... Bild lånad från The Rally Shack.

Tänker du hänga på Stureplan nu när våren kommit? Då är sannolikheten stor att du träffar på en brat. Eller kanske är du rent av en själv?

Snobbig och skrytsam
Brat är ett dialektalt nyord. Ofta används det i negativ bemärkelse om en viss typ av ung, bortskämd person.Vi har väl alla läst om ”Stureplansbratsen”, dvs snobbiga, skrytsamma personer som går på exklusiva restauranger vid Stureplan i Stockholm.

Typiskt för en sådan brat är dyra märkeskläder, speciella frisyrer (för killar: bakåtslickat hår) och en utsvävande livsstil.

Bortskämd och framgångsrik
Det är okänt varifrån ordet brat kommer, berättar Språkrådet. Kanske kommer det av fornengelskans bratt, som betydde 'rock'. I dagens engelska betyder det i alla fall 'oregerligt, bortskämt barn'.

50-talets Hollywood
Brat pack var en skämtsam beteckning på Holmby Hills Rat Pack
i 50-talets Hollywood. På 80-talet började uttrycket användas om
en annan grupp unga Hollywoodstjärnor. Sedan dess har det allmänt kommit att handla om framgångsrika, unga författar- och artist-
grupper.

Hur som helst, ingen brat i världen slår väl den i Björn Gustafssons gestalt? Han är ju bara topnotch!

| More

Hjälp med uppsats, föredrag eller jobbansökan?

2010-04-08T10:01:00.003+02:00

Bild lånad från Lundagård.

Hur ser dina kvällar och nätter ut? Tillbringar du dem vid datorn, knaprandes koffeintabletter? Missar du ditt favoritprogram, för
att du inte får till språket i din uppsats, ditt föredrag eller din jobbansökan?

Lugn, bara lugn. Falkblick Språkvård finns bara ett mejl bort.

Skicka den text du vill ha hjälp med, så ser jag över:

* budskap
* meningsbyggnad och "flyt"
* enhetlighet
* stavning.

Behöver texten en grundlig bearbetning eller bara en sista korrsväng? Falkblick Språkvård skräddarsyr en lösning just för dig.

Genast blir livet lite enklare. Och det blir tid över för ditt favorit-
program – kanske Solsidan?

Vårdagjämningen

2010-03-20T19:09:00.004+01:00

Foto: Wikimedia.

Nu är den snart här – den efterlängtade våren. I dag är det vårdagjämningen, som i alla fall är en milstolpe även om snö ligger kvar.

En punkt på himlen
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra halvan av himlen, alltså himmelsekvatorn. SMHI förklarar det hela med en skiss här.

Det som händer är att dag och natt är lika långa. Egentligen är vårdagjämningen inte en "dag" utan en ögonblicklig tidpunkt, berättar Wikipedia. Datumet är inte heller entydigt, eftersom vi har tidsskillnader mellan länderna.

Längre dagar till midsommar
Klart är i alla fall att dagarna hos oss hädanefter blir längre och längre – ända till midsommar då det vänder igen. Särskilt gläds man kanske i midnattssolens trakter.

Språkrådet förklarar att ordet dagjämning sannolikt är en samman-
dragning av dag- och nattjämning. Jämför latinets equinox, som betyder 'jämnnatt' eller 'jämndygn'. Det ordet lånades in i engelskan och blev vernal equinox (vernalis = 'vårlig' på latin).

Persiskt nyår
Det finns också de som börjar ett nytt år i dag, enligt de äldre solkalendrarna. Gott nytt år alla Nouruz-firare! Kanske blir någon inspirerad av den goda mat som bjuds hos dem i dag?

Vi avslutar med en nostalgisk tillbakablick på en film med vårkänslor: Släpp fångarne loss – det är vår! Ingen önskar väl att alla fångar ska släppas loss. Men de snälla fångarna i Tage Danielssons värld kanske får komma på grönbete?

Falkblick Språkvård får inte bara vår, utan sommar nästa vecka då det är sydligare breddgrader som gäller!

Mindre och färre

2010-03-15T18:00:00.011+01:00

Mindre mjölk och mer bullar? Nej, inte hos Falkblick.

"Åskådarna var mindre än vi hade förväntat oss", sade konsertarrangören.

Hm ... Menade han att åskådarna var ovanligt korta till växten?
Eller att de helt enkelt var färre än förväntat? Troligen avsåg han
det sistnämnda. Det är nämligen ett vanligt fel att blanda samman storlek och antal.

Färre har traditionellt använts om substantiv som är räknebara,
till exempel "färre stolar" och "färre klagomål". Ordet mindre har använts om substantiv som inte går att räkna. Exempel är: "mindre information" och "mindre mjölk".

Numera är det dock vanligt att man använder mindre även om räknebara substantiv, alltså "mindre stolar". Men sådana fraser blir dubbeltydiga. Antingen kan man ju mena "mindre av företeelsen stolar" eller "små stolar". Därför är mindre inte lämpligt här.

Vi avslutar med en motsats till uttrycket less is more: Las Vegas!
En tripp dit kan varmt rekommenderas av falkblicken.

Källor: Språkrådet och TT-språket
Foto: Fotoakuten

Jättestor och jätteliten

2010-03-08T16:11:00.009+01:00

Foto: Whisk This.

"Tårtan är jättestor!" konstaterar du. (Såvida du inte är tonåring. Då kanske det ligger närmare till hands att säga "fett stor" eller "fetstor"?)

Men om det är en väldigt liten tårta? Kan man verkligen sätta ihop "jätte" med "liten" och säga "jätteliten"? Jo, visst kan man det, berättar Språkrådet. I dag kan mycket väl "jätte" användas som ett förstärkande förled om vad som helst.

Redan på medeltiden började människor använda "jätte" i överförd betydelse, om sådant som var mycket stort (personer, länder, djur, etc). Man hade då gått ifrån själva urbetydelsen, där en jätte är "ett väsen med övermänsklig storlek och styrka".

Under 1800-talet kom uttryck som jättefin. Och så småningom
kom beteckningen att bli en allmän förstärkning. Sedan finns det ju givetvis mer moderna förstärkningsvarianter. Men det är ett annat kapitel.

Kanske undrar någon varför det ideligen förekommer tårtor här på bloggen? Jo, spekulationerna stämmer: Falkblick Språkvård har en fäbless för dylika bakverk. (Dock inte för bullar, som är jätteäckliga och går fetbort.)

Avslutningsvis blir det nostalgi med Alphaville, som var jättestora – på 80-talet.

Ska eller skall?

2010-03-02T15:39:00.005+01:00

Ska eller skall? Vad gäller egentligen? Svaret är att orden är neutrala och kan användas i alla slags texter. Bägge är även vanliga skrift- och talspråksformer, åtminstone sedan 1600-talet.

I en del texter blandas båda formerna – och det är inte bra! Däremot går det fint att välja fritt mellan orden, om man bara är konsekvent i en och samma text.

I myndighetstexter är det dock skall som gäller. I alla fall enligt Myndigheternas skrivregler, där det står att formen skall hellre bör användas i beslut, föreskrifter och andra formella, offentliga texter. Men i rapporter, broschyrer och andra mindre formella texter rekommenderar de ska.

Språkrådet skriver att det i dag inte finns någon betydelseskillnad mellan de två formerna. Valet är oftast fritt och utan stilskillnad.

Falkblick Språkvård föredrar ska. Vad föredrar du? Välkommen att kommentera och/eller svara på veckans enkät.

Caffelatte

2010-02-25T15:10:00.012+01:00

Bild lånad från Caffé Latte.

Nu när vintern dröjer sig kvar, är det inte helt fel att värma sig med
en caffelatte. (I och för sig inte annars heller.) Vadå? Någon som inte gillade stavningen? Då är det dags att titta närmare på ordet.

I Italien betyder caffelatte "kaffe (med) mjölk". I italienskan skrivs uttrycket på olika sätt: caffelatte, caffe latte eller caffellatte (ja, med två l!), ofta med grav accent över ledet caffè.

Även i svenskan finns det olika skrivsätt, liksom försvenskningar som kaffelatte, kaffe latte och – som kortform – bara latte. (Det kan ju dock bli lite märkligt om man beställer en "latte med laktosfri mjölk".)

Enligt Språkrådet bör man skriva caffelatte (även i plural). Därmed håller man sig till den italienska formen, som förenklas genom den borttagna accenten. Att skriva ihop ordet underlättar också vid sammansättningar, såsom caffelatteglas.

Vuxenvälling är ett mer skämtsamt ord för den populära drycken, särskilt när den smakar mer kokt mjölk än kaffe. Och vem har inte hört talas om lattemammor och lattepappor? Begrepp som kommit att handla om långt mer än kaffedrickande ...

Falkblick Språkvård föredrar caffelatte med sojamjölk. Företrädesvis på altanen eller vid en kakelugnsbrasa, idogt funderande på nya språkkrönikor.

Hur stavar du själv till ordet caffelatte? Rösta gärna i enkäten! Kommentarer är också välkomna!

PS. Någon som minns Twin Peaks? Ta en titt på kaffedrickandet där och njut av signaturmelodin.

Nu kan du kommentera på bloggen!

2010-02-19T18:42:00.009+01:00

Under en testperiod öppnar Falkblick fältet för kommentarer,
som på en "vanlig" blogg.

Språkpolisen har dock ett par regler:

1. Detta är inget öppet rådgivningsforum. Vid önskemål
om uppdrag: Välkommen att skicka e-post.

2. Vid privata hälsningar: Använd med fördel en annan kommunikationsväg. Tack!

Väl mött här på bloggen!

PS. Detta gäller redan från förra inlägget, om "i morgon".